Denna kandidatuppsats undersöker om det finns ett samband mellan kvinnors inställning till delad föräldraledighet och kvinnors inställning till karriär. Den bygger på kvinnornas svar i materialet av 2009 års undersökning "Familj och arbetsliv på 2000-talet". Tre logistiska regressionsmodeller har skattats där den beroende variabeln är positiv eller negativ inställning till delad föräldraledighet. Teorier och tidigare forskning har lett fram till ett antal oberoende variabler som är relevanta för studien. De är främst indikatorer på karriärsinriktning och jämställdhetsattityd men även inställning till att skaffa barn, tidigare föräldraledighet och bakgrundsvariabler kontrolleras för. Modellerna är utformade för att visa skillnader mellan kvinnors attityder till delad föräldraledighet och karriär beroende på om de har barn eller ej. Resultatet visar att karriärsinriktade kvinnor troligen återfinns bland kvinnor utan barn. Karriärsinriktade kvinnor utan barn tenderar att ha en negativ inställning till delad föräldraledighet. För kvinnor med barn finns däremot inget samband. Hög inkomst samvarierar positivt med inställning till delad föräldraledighet, för kvinnor utan barn. Det är även troligt att genusstrukturer påverkar kvinnors inställning till karriär och delad föräldraledighet. En jämställd attityd överlag samvarierar med en positiv inställning till delad föräldraledighet, liksom inställning till att skaffa barn. Slutligen finns ingen tydlig skillnad mellan attityd och handling avseende kvinnors uttag av föräldraledighet. Efter inledning presenteras teori och tidigare forskning, följt av ett data- och metodavsnitt. Därefter presenteras resultat och en diskussion av resultatet. Detaljerad information om variablerna i uppsatsen återfinns i en bilaga.

I denna uppsats studeras fyra olika vilohem som alla var en del av en större filantropisk verksamhet i början av 1900- talet. Filantropi innebär att arbeta osjälviskt för andra människor. Framförallt då arbetande och mindre bemedlade människor, framförallt kvinnor, saknade kraft att demonstrera för sin rätt till semester. Därför grundades olika vilohem landet över för att tillgodose arbetarnas behov. Genom tydliga frågeställningar och syfte har en dels en innehållsanalys använts för studien samt en jämförande metod som visar på likheter och skillnader hemmen emellan. Vilket även framkommer i resultatet då dessa vilohem grundar sig på flera likheter. Verksamheten kunde också vara utformad på olika sätt beroende på vilken organisation eller person som stod som grundare för vilohemmet. Ofta var de välbärgade kvinnor som stod i framkant för det filantropiska arbetet. Då de hade möjlighet och drivkraft till att både arbeta med sociala frågor i samhället. Samt hade möjligheten att förbättra människors sociala villkor.

The intention of this qualitative study is to describe and analyse women's violence against men from the perspective of authorities and volunteer organisations. Data has been collected trough semi-structured interviews with six respondents stemming from the police, social services and a help organisation for men respectively. The data has been analysed using existing research and common theories about power, sex and gender. The study shows that IPV does not only contain physical violence, but also acts of psychological-, sexual-, economical-, material-, and latent violence as well as the fact that one act of violence almost never exists alone. It is shown that women more often use psychological abuse against their partner then men do and also that men tend to stay longer in an abusive relationship then women. The effects of the physical violence differs between  genders because men are generally bigger and stronger. When it comes to the psychological violence however, it appears that both men and women become affected in the same way. The respondents all say that they have no or little experience in meeting and treating men in this situation. They also have different views and opinions about how the funding is distributed between organisations that meet and help men as opposed to women in IPV relationships.

Diss. Örebro : Örebro universitet, 2010.

No description available.

<p>Denna studie undersöker inledningsvis socionomutbildningen ur ett historiskt könsperspektiv; en yrkesförberedande utbildning som genom inträdet i universitetets organisation och strukturer och genom utvecklingen av det akademiska ämnet 'socialt arbete' successivt akademiserats på de traditionella villkor som format akademin genom århundraden, villkor som utvecklats av män för mäns bildning, samtidigt som de socionomstuderande kvinnorna utgör 82% av undervisningsgrupperna. Forskningen i socialt arbete har maskuliniserats genom att professorer och forskare i huvudsak är män. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur denna majoritet av kvinnor, vars främsta syfte är att bli verksamma socialarbetare, ser på kunskap, på sig själva som lärande och hur de lär, d.v.s. vilka lärandestrategier de använder sig av inom ramen för dessa akademiska strukturer. Nästan hälften av de intervjuade kvinnorna kommer från arbetarklassbakgrund och den andra hälften från medelklassmiljöer. En mycket stor andel av kvinnorna ur medelklassmiljö har en psykosocialt svår uppväxtmiljö miljö bakom sig, med missbruk inom familjen, våld och sexuella övergrepp. En modell över kvinnornas lärandeprofiler, vilken bygger på kunskapsdimensionerna kunskapens källa, kunskapsinriktning, kunskapsorientering och kunskapsväg, visar att de intervjuade kvinnorna har mycket olika förhållningssätt till kunskap och till lärande. De flesta är dock i huvudsak "relationsorienterade praktiker" eller "relationsorienterade teoretiker". Ålder och tidigare erfarenheter har en viss betydelse i sammanhanget. Endast en liten andel är "distansorienterade teoretiker". Avslutningsvis föreslås att socionomutbildningen får en medvetet frigörande och transcenderande funktion avseende traditionella könskonstruktioner. Forskning omkring och praktiska erfarenheter av bl.a. feministisk pedagogik kan utgöra inspirationskällor för denna medvetandegörande och transcenderande didaktik. </p>

Bakgrund: Sexuellt våld är ett samhällsproblemen som skapar och upprätthåller ojämställdhet mellan kvinnor och män. Sexuellt våld är ett globalt problem och innebär ofta ett trauma för den drabbade. I Sverige var det år 2022 lika stor risk att utsättas för sexuellt våld som att drabbas av en hjärtinfarkt. Syftet: Att beskriva upplevelsen av mötet med vårdpersonal hos kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Metod: Författarna har gjort en litteraturstudie med induktiv ansats genom kvalitativ manifest innehållsanalys för att på bästa sätt beskriva upplevelsen. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier: ”Stöd i mötet stärker kvinnor som utsatts för sexuellt våld”, ”God kommunikation och delaktighet är av största betydelsen”, ”Att känna sig missförstådd och inte bli tagen på allvar” samt ”Bristande kunskap, fördomar och attityder förvärrade situationen” Slutsats: I mötet med vårdpersonalen fanns både positiva och negativa upplevelser. Brister i kommunikationen och vårdpersonalens okunskap resulterade i större trauma och mer lidande för dessa kvinnor. Det var tydligt att upplevelsen av mötet med vårdpersonal var av stor betydelse. Ökad kunskap om kvinnornas upplevelser av mötet kan ge ökad förståelse för denna typ av trauma och främja vårdpersonalens arbete för att kvinnor som utsatts för sexuellt våld ska få en så god och adekvat vård som möjligt.

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom, FMS (fibromyalgisyndrom), som kännetecknas av kroniska, diffusa smärttillstånd i rörelseorganen. Det är vanligare hos kvinnor än hos män. Tre procent av kvinnor drabbas och 0,5 % av männen. Symtomen är långvarig smärta, trötthet, sömnproblem och kognitiva svårigheter. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnornas upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod: Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Söktermer som användes var fibromyalgia*, chronic pain, patient*, experience. I litteraturstudien sammanställdes och analyserades 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar om fibromyalgi. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier med två till fyra underkategorier till varje kategori. Huvudkategorier var (1) beskrivningar av vanliga symtom och svårigheter, (2) sjukdomens påverkan i dagligt liv, (3) hanteringstrategier och (4) bemötande och stöd. Slutsats: Det är betydelsefullt att sjuksköterskor ger kvinnor med fibromyalgi ett gott bemötande och bekräftelse på deras situation. Det är också betydelsefullt att tänka på vilka konsekvenser det blir för kvinnorna med fibromyalgi om vi inte tror på det som de berättar.

This essay’s problem is based on the subordination of women that exists worldwide, more specifically on womens rights. The study examined six countries with case study as a method. The countries were chosen based on their ranking on the Global Democracy Ranking of 2015. The countries chosen were the two who got the best grades, the two in the middle and the two who came last. With three different theoretical foundations, the UN Women’s CEDAW-convention, Yvonne Hirdman’s gender theory and Global Democracy Ranking, the countries were examined and led to the following conclusions: the work with women’s rights have progressed further the higher ranking a country has on the Global Democracy Ranking and Hirdmans gender theory can be seen as one of the explanations for the existing inequality. The study also noted that there is a connection between the ratification of the CEDAW-convention and Women’s rights.

No description available.