No description available.

No description available.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim. Mina slutsatser är att normer kring en ”normal” förlossning är ett sätt att genom upprepning upprätthålla vad det betyder att vara kvinna i dagens Sverige. Kön är ingen fast kategori, utan konstrueras hela tiden; också genom förlossningar. Även fast det finns en normerande makt i strukturerna tar mina informanter också själva makten över sitt subjektsskapande när de genom sina berättelser konstruerar sina upplevelser.

This essay is a comparison according to the ideological thoughts about womens position in the society of Mao Zedong och Josef Stalin. The material I have analysed is writings by Mao and Stalin, in a wide range from leaflets to orders to the armies of the states of China and the Soviet Union. The method I have used is an ideological analysis where the attitude towards women is the target for my survey. The attitude towards women generally was not unified in the world during the time for Mao and Stalin. In many countries the women was intended to take care of the children and the home, not be active in working and fighting. That was something for the men. Although, in the socialistic ideology, the attitude towards women were different. They were expected to work, and did this in China and the Sovjet Union. In the same way Mao and Stalin thought. Both of the leaders considered that women should take part of the work for socialism, both before and after the dates when this ideology came to be government in the both countries. Much of the ideology is alike between the two leaders. This is not a surprise when you get to consider that Maos thoughts were based on the same as the one of Stalin, namely these of Vladimir Lenin.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom där livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och som drabbar ca 10% av kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen innebär symtom som svåra menstruationssmärtor, dyspareuni och svårigheter att bli gravid. Sjuksköterskan ska informera, stödja och inkludera kvinnorna i sin vård men många kvinnor upplever att sjukvården inte kan hjälpa dem. Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där tio vetenskapliga artiklar granskats och analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Kvinnors upplevelser av att leva med endometrios presenteras i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De olika huvudkategorierna är Påverkan på privatliv, Påverkan på socialt liv, Sjukdomsrelaterade besvär och copingstrategier samt Möten med hälso- och sjukvård. Slutsats: Endometrios bidrar till att många kvinnor lever med ett livslidande som rubbar deras välbefinnande och livsvärld då de upplever att de inte kan tillfredsställa sina vardagliga behov och upprätthålla sina sociala relationer.

Att lära sig att tala ett språk innebär så mycket mer än att lära sig ord och grammatik. Det handlar också om att lära sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man använder språket. Forskning kring kön och språk har påvisat hur dessa normer varierar såväl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och män. Syftet med den här uppsatsen är att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrån ett genusperspektiv. Jag har utifrån klassrumsobservationer och audioinspelningar valt att analysera samtalen i klassrummet med fokus på turtagning, användningen av minimal respons och förmågan att lyssna. Resultaten visar att talutrymmet fördelas relativt jämnt mellan könen i klassrummet men att detta är beroende av hur undervisningen utformas. Olika turtagningsmönster används i olika situationer av olika elever och jag menar därför att det är lärarens ansvar att organisera undervisningen så att alla elever oavsett kön eller kulturell bakgrund ges möjlighet att delta i klassrummets samtal. Ojämlikheten mellan könen i klassrummet upprätthålls dock inte genom männens dominans av talutrymmet utan genom att de inte lyssnar på de kvinnliga eleverna. Genom att ignorera de kvinnliga talarna bekräftas kvinnornas underordning och upprätthåller och reproducerar därmed ojämlikheterna såväl i klassrummet som utanför. Slutligen ifrågasätter jag dock värdet av att analysera klassrumssamtal enbart utifrån kön. Genom språket både skapas och uttrycks ett flertal olika identiteter hos en människa och jag vill istället förespråka intersektionella analyser som fokuserar språkets betydelse i samspelet mellan dessa delar av identiteter.

Syftet med denna studie är att undersöka kvinnors politiska deltagande i irakiska Kurdistan. utifrån syftet undersökt sex frågeställningar: Hur stor andel av kvinnorna i irakiska Kurdistan röstade i förra valet, är medlemmar i ett politiskt parti, arbetar i ett politiskt parti, har kontaktat en politiker eller deltagit i en manifestation, vad kvinnor själva anser vara vilka faktorer som hindrar deras politiska deltagande samt om det finns ett samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande. En enkätundersökning genomfördes i irakiska Kurdistan. Arbil, Dohuk och slemaniya, sammanlagt mottogs 200 enkäter. Resultaten visar att det politiska deltagande är högt bland de undersökta kvinnorna i alla deltagandeformerna. Det finns inget samband mellan utbildning och kvinnors politiska deltagande i urvalet. Få av kvinnorna uppgav att kulturella eller religiösa normer är ett hinder för deras politiska deltagande. Den vanligaste rapporterade orsaken till att inte delta var ointresse för att engagera sig i politiken eller otillräckligt kunskap. Dessa resultat skiljer sig från forskning som har visat att kvinnor i Mellanöstern deltar i politiken i liten utsträckning.

Bakgrund: Bröstmjölk har positiv inverkan på nyfödda barns hälsa, särskilt för förtidigt födda och sjuka barn. Donation av bröstmjölk ger fler nyfödda barn som behöver vård på sjukhus möjligheten att få bröstmjölk som näring under deras första tid i livet. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelser av att donera bröstmjölk samt att undersöka hur kvinnor som donerat bröstmjölk tror att antalet donatorer kan ökas. Metod: En kvalitativ enkätstudie. 23 enkäter skickades ut till kvinnor som donerat bröstmjölk till Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala under perioden 130831 – 140901. Resultat: Kvinnorna hade övervägande positiva upplevelser av att donera bröstmjölk. Den främsta anledningen till valet av donation var viljan att hjälpa behövande barn. Det upplevdes som positivt att mjölken som blev över kom till användning då många av kvinnorna kände till vikten av att barn och speciellt förtidigt födda får bröstmjölk. Något som upplevdes negativt var hantering av bröstpumpen samt att det var besvärligt att diska delarna efter användning. För att få fler kvinnor att donera bröstmjölk angavs att det kunde bli enklare att donera bröstmjölk. Möjligheten till bröstmjölksdonation ansågs behöva bli synligare, med mer information samt beskrivningar av den brist som idag råder på bröstmjölk och hur viktig den faktiskt är för barnens liv. Slutsats: Kvinnornas upplevelser av att donera bröstmjölk var övervägande positiv och många kände att det var givande att hjälpa barn. De negativa upplevelserna bestod i att det var en del arbete och tid som krävdes för donationerna. För att få fler att donera bröstmjölk krävs mer information om möjligheten till donation och betydelsen av bröstmjölk.

Bakgrund- Att få beskedet bröstcancer kan för många kvinnor innebära svårigheter med olika emotionella känslor. Därmed är det viktigt att operationssjuksköterskan inom sjukvården ser människan som något större än bara en sjuk kropp. Att kroppen inte bara är fysisk, utan den bär även på människans livshistoria, känslor, självbild och mening. Syfte- Att beskriva kvinnans upplevelse av sin kropp före och efter bröstcancerkirurgi. Metod- En litteraturstudie med systematisk ansats där 19 vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultat- Studiens resultat visar kvinnans upplevelser före och efter bröstcancerkirurgi och omfattar två huvudteman: Uppfattningar och tankar kring kroppen och Förändringar av kroppen. Dessa delas in i subteman: Kvinnors kroppsbild, Strävan efter att bevara sin enhet, Tillfreds med sin kropp, Att bli svken av sin kropp och Förlust av sin kvinnlighet. Slutsats- Varierande upplevelser av den egna kroppen förekom och det framkom att dessa kunde vara både positiva och negativa. De negativa upplevelserna bestod främst av att kvinnorna upplevde sina kroppar som förändrade. Det positiva i studien var att kvinnorna kunde vara tillfreds med sina kroppar efter bröstcancerkirurgin. Genom kunskapen av dessa upplevelser kan operationssjuksköterskan lättare bidra med en personcentrerad vård.

Syftet med denna uppsats har varit att förstå hur Sveriges feministiska utrikespolitik är tänkt att förändra rådande maktförhållanden. Framförallt hur arbetet med de tre förhållningssätten resurser, rättigheter och representation ska bidra till kvinnors stärkta egenmakt. Studien är en policyanalys av den feministiska utrikespolitiken och det analytiska ramverket är baserat på feministisk institutionalism. Undersökningen utgick från en modifierad version av Naila Kabeers modell av processen för stärkt egenmakt. Där förstås stärkt egenmakt som en förändringsprocess som inträffar samtidigt på individuell, institutionell och strukturell nivå, samt inom dimensionerna resurser, aktörskap och åstadkommanden. Undersökningen visade att den feministiska utrikespolitiken förstår stärkt egenmakt som en självförstärkande process som inträffar inom flera nivåer och dimensioner. De föreslagna åtgärderna berör samtliga nivåer men är koncentrerade till förändringar på institutionell nivå och syftar framförallt till att minska spelutrymmet för informella institutioner. Det är dock inte alltid klart hur detta konkret ska ske. Även om åtgärderna berör samtliga av analysmodellens dimensioner, så förblir det oklart hur den feministiska utrikespolitiken ser på kopplingarna mellan dimensionerna. Eventuellt skulle det kunna innebära att åtgärderna ökar kvinnors tillgång till, och möjlighet att utnyttja, enskilda dimensioner utan att deras egenmakt nödvändigtvis stärks.