Kvinnor upplever sig ha en högre grad av ohälsa jämfört med män samtidigt som de är sjukskrivna i högre omfattning. Jag ville ta reda på hur kvinnor upplever sin psykiska ohälsa och hur den lett fram till deras val att sjukskriva sig. Jag har utgått från min frågeställning; Vad kännetecknar kvinnors ohälsa? Vilka omständigheter i kvinnors omgivning kan kopplas till deras ohälsa? Vad innebär arbetslivet för kvinnors ohälsa? Hur medvetna var kvinnorna om sin egen ohälsa? Spelar ansvarstagande någon roll för kvinnors ohälsa och sjukskrivning? Jag har använt grundad teori som metod för mitt arbete då jag ville få fatt i kvinnornas egen bild av sin ohälsa, utan att utgå från någon bestämd teori. För att få fram detta har jag intervjuat sju kvinnor som alla är eller har varit sjukskrivna. Resultatet visade att det ofta är fler olika faktorer som är kopplade till deras ohälsa, och senare sjukskrivning. Det som är gemensamt för dessa kvinnor är att de tar ett stort ansvar i både arbetsliv och privat. Detta ansvarstagande har internaliserats i deras individualitet och tärt på deras hälsa.

En övervägande stor grupp kvinnor drabbas av missfall, antingen tidigt eller sent i graviditeten, ochför många är det en traumatisk upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva aktuellforskning om hur kvinnor upplever ett missfall och hur den upplevelsen påverkar den psykiskahälsan i nästkommande graviditet. Litteraturöversikten baserades på tjugotre vetenskapliga artiklarpublicerade mellan 1995 och 2007. Sökning har skett i fyra olika databaser med ett antalsökkombinationer.Resultatet visade att missfall är ett komplext tillstånd där många olika känslor är involverade.Blandade känslor i form av sorg, oro, förtvivlan, depression och skuld beskrevs av kvinnorna. Vidnästkommande graviditet upplevdes en stark oro och ett hot mot graviditeten och barnet. Studiervisade även en lägre grad av prenatal anknytning till barnet hos de kvinnor som upplevt missfall.Upplevelsen av att sakna stöd efter missfallet och under nästkommande graviditet påtalades avföräldrarna. Skillnad i sorgearbete mellan kvinnan och mannen beskrevs, liksom att kvinnan visadehögre grad av depression och oro än mannen. Flera studier betonar vikten av planerad uppföljningefter ett missfall.Nyckelord; missfall, kvinnors upplevelse, oro, sorg, skuld och nästkommande graviditet.

<p>Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. </p><p>Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. </p><p>Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument.</p><p>I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre. </p><p>Majoriteten är emot betyg i ämnet idrott, de anser sig inte ha någon nytta av dem senare i livet. Att tjejer tappar intresset för idrotten beror även på att deras kroppar förändras under puberteten.</p>

<p>Syftet med studien var att tolka och förstå karktäristiska drag i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serviceyrken i Tyskland samt tolka och förstå likheter och skillnader i ledarskapet hos kvinnliga företagare inom serciveyrken mellan Tyskland och Thailand och även diskutera villkoren för kvinnliga företagares ledarskap i Sverige. Detta utifrån temana drivkrafter, ledarrollen och attityder från samhället. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med tyska och thailändska kvinnor, utifrån en hermeneutisk inspirerad forskningsansats och med tre av Hofstedes kuturella dimensioner samt auktoritärt och demokratiskt ledarskap som teoretiskt perspektiv. Drivkrafterna för samtliga kvinnor var individualistiskt där det handlade om att vara oberoende från andra människor. Livsstilarna för kvinnorna i Tyskland och Thailand skiljer sig åt. I Thailand lever man i storfamiljer i en kollektivistisk kultur där arbetet är deras liv och företagen är familjeföretag. I Tyskland var det istället en strikt uppdelning mellan arbete och fritid där de framhävde sin självständighet, vilket återigen tyder på individualism. I kvinnornas ledarroll fanns det många likheter där kommunikation, medbestämmande och trivsel var viktiga faktorer som i det demokratiska ledarskapet. Kvinnornas ledarskap skiljer sig åt från samhällena som sådana, där kulturerna mer eller mindre genomsyras av maskulint tänkande, bland annat genom en mindre välutvecklad barnomsorg där kvinnan fortfarande anses ha huvudansvaret för barnen. I grunden är båda kulturerna till viss del hierarkiska, men detta håller på att luckras upp då religionen i Thailand får mindre betydelse och kvinnliga ledare är på frammarsch i Tyskland.</p>

Background: Gynecological cancer is the second most common form of cancer in women. There are different treatment options, including surgery and radiotherapy. As a result of effective treatments the number of women who survived in recent years has increased. Complications resulting from the different treatments are common and may affect womens’ sexuality. Since problems with sexuality can arise related to various diseases and treatments the nurse will also come into contact with sexuality issues in meeting with patients. Aim: To highlight women´s experiences of sexuality after a gynocological cancer treatment. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Data collection was conducted on the databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing &amp; Allied Health database. The articles were reviewed and similarities identified. Results: Three main themes were identified, physical impact, mental impact and partner relationships. It was found that women in many cases experienced a negative change in their sexuality and that the self-image was negatively affected by the cancer and subsequent treatment. The result also showed that it was common among women to feel that they had not received enough information about complications that might arise after cancer treatment. Discussion: The result is discussed based on Roys adaption model and the various adaptive functional areas that the model contains and based on scientific articles.

This study is about Gulli Petrini, the woman who were a pioneer in womens rights during the beginning of the 20th century, and the way that the local newspapers Wexiobladet and Smalandsposten portrayed her during her time in Vaxjo city council and Vaxjo economical chambers between 1910 and 1914. The study is based on different types of gender based theories wich i will discuss in collaboration with my result from the two newspapers aswell as the two protocols from Vaxjo city council an Vaxjo economical chambers. In the beginning of the 20th century the swedish society were very influenced by divided gender-roles. The expectations of being a woman versus being a man were strongly established so when Gulli Petrini became the first woman who got selected into Vaxjo city council, and two years later Vaxjo economical chambers, it was a bit of a sensation. During her time in her role as a local politician and as a women with strong and firm opinions she rocked the symbolical political boat. Gulli Petrini turned out to be one of many strong-minded women who helped the woman community to achieve the common goal wich was getting the right to vote in 1919.

Idag är Sverige ett av världens mest jämställda länder, men det finns fortfarande skillnader mellan könen, inte minst i arbetslivet. Denna studie bidrar med kunskap om kvinnors lärande och utvecklingsmöjligheter i arbetslivet. Studiens syfte är att vinna kunskap i hur kvinnor i en kvinnodominerad bransch upplever sitt lärande. Syftet har konkretiserats med hjälp av tre frågeställningar: 1. Hur betraktar medarbetarna sin yrkesroll? 2. Hur har deras identitet utvecklats under deras yrkeskarriär? 3. Vilka möjligheter och hinder ser de i denna utveckling? Studien har en kvalitativ metodansats i form av åtta semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är kvinnor inom HR-branschen som arbetar i offentliga organisationer. Intervjumaterialet analyserades sedan utifrån Etienne Wengers perspektiv Community of practice där vi avgränsade oss till komponenten identitet. Resultatet visade på att medarbetarna har ett stort engagemang för sitt yrke, vilket kan leda till att arbetsrelaterade tankar även uppkommer utanför arbetet. Det stora engagemanget för yrket är en viktig faktor för identitetsutvecklingen, en annan betydande faktor är stödet från kollegor vilket medarbetarna värdesätter högt. Medarbetarna upplever dock hinder för lärande i form av tidsbrist.

Bakgrund Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som definieras som en handling som leder till eller sannolikt kommer leda till fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande inklusive hot, tvång eller godtyckligt frihetsberövande. Våld tar inte hänsyn till etnicitet, kultur, religion, samhällsklass eller ålder utan kan drabba vem som helst. Vårdgivare har som ansvar att se varje patient som en enskild individ och omvårdnaden av våldsutsatta kvinnor bör således utgå ifrån ett personcentrerat perspektiv. Syfte Syftet var att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser av vårdmötet. Metod Metoden som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt som inkluderade 16 vetenskapliga artiklar vilka ligger till grund för resultatet i denna studie. Artiklarna togs fram genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed för att vidare kvalitetsgranskas utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och sedan analyseras genom en integrerad analys. Resultat Resultatet i litteraturöversikten visade att majoriteten av alla kvinnor som sökt vård till följd av att de utsatts för våld hade negativa upplevelser av vårdmötet. Kvinnorna uppfattade vårdpersonalen som dömande, hade en dålig attityd och inte behandlade dem med respekt. Även tidsbrist hos vårdpersonalen var något som togs upp som en negativ aspekt. Andra barriärer som framkom var språk och kulturella skillnader mellan kvinnan och vårdpersonalen samt miljön och omgivningens påverkan för ett eventuellt avslöjande. För att vårdmötet ska upplevas positivt krävs empati, information och stöttning från vårdpersonalen. Slutsats Slutsatsen som framkom ur resultatet visade att våldsutsatta kvinnor upplevde kunskapsbrist från vårdpersonalens sida. Vårdpersonalen har därmed ett behov av utbildning samt ökade resurser gällande våld mot kvinnor. För att kunna hjälpa dessa kvinnor behöver vårdpersonal inge trygghet, skapa ett förtroende och bygga en relation med kvinnan vid vårdmötet vilket kräver ömsesidig tillit och en god kommunikationsförmåga från vårdpersonalens sida.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Att få diagnosen bröstcancer har kvinnor beskrivit som en chockartad upplevelse. Sjuksköterskor har beskrivit att det är viktigt att ge stöd till kvinnor med bröstcancer, genom att vara närvarande, trösta och låta kvinnorna få uttrycka sina känslor. Omvårdnaden inkluderar även individanpassad information, både under och efter behandling. Sjuksköterskor har även beskrivit brister i kunskap och tid kring omvårdnad vid bröstcancer, vilket försvårat möjligheten att möta kvinnornas behov av omvårdnad. Syfte: Att undersöka kvinnors erfarenheter av omvårdnad vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie där resultatet bygger på en integrerad analys av 13 vetenskapliga artiklar funna i Cinahl och PsycINFO. Artiklarna skulle vara publicerade mellan 2014 och 2019, Peer Reviewed och skrivna på svenska eller engelska. Artiklarna skulle även utgå från patientperspektiv och innehålla kvinnors erfarenheter av omvårdnad vid bröstcancer. Resultat: I resultatet framkommer fyra kategorier utifrån kvinnors erfarenheter av omvårdnad; Stöd, Relationen till sjuksköterskan, Information och Upplevelser av sjuksköterskans kunskaper. Slutsats: Kvinnors upplevelser av omvårdnad vid bröstcancer varierar. Omvårdnaden lever ofta upp till kvinnors förväntningar, men det även finns mer att önska. Kvinnor med bröstcancer behöver stöd genom hela sjukdomsförloppet, både under och efter avslutad behandling.