Women have always been concerned about their safety when walking alone and have taken precautions to protect themselves from harm. With the current advances in technology, women’s safety techniques and devices have drastically changed within the past years, for instance, by introducing the use of safety buttons. This study aims to explore the interaction women living in Stockholm, Sweden would have when carrying such a smart device. Through research and design methodologies and applying Feminist HCI values, two workshops were held to better understand this interaction between women carrying a Flic Safety Button and their street safety. The main conclusion of the study is that when designing such interactions, one should consider various of the different influencing mechanisms the women have as well as personal sentiments regarding their personal safety to encourage usability of the button to any situation. The most essential influences are the availability of friends and family, social lifestyles, and existing safety behaviors. To inspire future developments and exemplify this ecology of safety mechanisms, this thesis introduces three archetypes of interactions, materialized as personas in scenarios depicting different perceptions on how women interact when their safety is being compromised. / Kvinnor har alltid varit oroade över sin säkerhet när de går ensamma och har vidtagit försiktighetsåtgärder för att skydda sig mot skador. Med de senaste årens tekniska framsteg har säkerhetsteknik och anordningar för kvinnor förändrats drastiskt, till exempel genom att man infört användning av säkerhetsknappar. Den här studien syftar till att undersöka vilken interaktion kvinnor som bor i Stockholm, Sverige, skulle ha när de bär en sådan smart enhet. Med hjälp av forsknings- och designmetoder och genom att tillämpa feministiska HCI-värden hölls två workshops för att bättre förstå interaktionen mellan kvinnor som bär en Flic-säkerhetsknapp och deras säkerhet på gatan. Den viktigaste slutsatsen av studien är att när man utformar sådana interaktioner bör man ta hänsyn till olika påverkansmekanismer som kvinnorna har samt personliga känslor om deras personliga säkerhet för att uppmuntra användbarheten av knappen i alla situationer. De viktigaste påverkansfaktorerna är tillgången till vänner och familj, sociala livsstil och befintliga säkerhetsbeteenden. För att inspirera framtida utveckling och exemplifiera denna ekologi av säkerhetsmekanismer introduceras i denna avhandling tre arketyper av interaktioner, som materialiseras som personas i scenarier som visar olika uppfattningar om hur kvinnor interagerar när deras säkerhet äventyras.

Background: One of nine women will at some point in life be treated for breast cancer. When a woman receives a cancer diagnosis, it can be a trigger of a life crisis, which manifests itself in different phases: shock phase, reaction phase, processing phase and reorientation phase. Breast cancer affects the women's lifeworld and create suffering. Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of receiving a breast cancer diagnosis. Method: This is a literature-based study of twelve qualitative articles. The articles was analyzed according to a qualitative content analysis of Graneheim and Lundman (2004). Results: The findings of this study were that women with a newly-diagnosed breast cancer went through a life crisis while diagnosed. Three themes emerged; 1: 'To receive the diagnosis of breast cancer'. Subthemes that emerged in this theme was; 'To be in shock', 'Fear of the disease progress and its consequences', and 'Uncertainty about the future'. 2: 'Strategies to master the new life situation'. Subthemes was; 'Activities to manage everyday life', 'Trust in spirituality' and 'To accept the diagnosis'. 3: 'The inherent meaning of support'. Subthemes was; 'The importance of health professionals supportive and informative role' and 'The significance of family and friend's support'. Conclusion: Receiving a breast cancer diagnosis is manifested as multifaceted and had a great impact on women's lives. Spirituality had a great significance for women's life-world. How the diagnosis was received, was highly individual.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor i Sverige och i världen. Behandlingen för bröstcancer är oftast ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela bröstet tas bort, den så kallade mastektomi. En mastektomi kombineras ofta med andra cancerbehandlingar. Bröst anses som en symbol för kvinnlighet, och om det tas bort kan kvinnans självbild påverkas negativt. Tidigare forskning har visat att mastektomi påverkar kvinnans psykosociala hälsa negativt och förutom kvinnans egna copingstrategier, har den sociala omgivningen en central roll hos den mastektomerade kvinnans psykiska hälsa. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva bröstcancer drabbade kvinnors psykosociala hälsa efter en mastektomi. Metod: En litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar analyserades och redovisades i resultatdelen under huvudkategorier och subkategorier. Resultat: Fem huvudkategorier och nio subkategorier framkom utifrån de tio vetenskapliga artiklarna. Huvudkategorierna är: personlig utveckling, arbete, sysselsättning och ekonomi, kvinnlig identitet, psykiska ohälsa, socialt nätverk. Slutsats: Kvinnors psykosocial hälsa försämras efter en mastektomi, men upplevelsen varierar utifrån deras ålder och hur de kan hantera och bearbeta sina känslor. Kvinnor som genomgått mastektomi behöver individuellt anpassat stöd och bemötande. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor bör ha ett gott och individuellt anpassat bemötande av dessa kvinnor. Denna litteraturstudie hjälper sjuksköterskor att få mer kunskap om bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelse och psykosociala hälsan efter mastektomi. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer affecting women in Sweden and worldwide. Treatment for breast cancer is usually a surgical procedure where parts of the breast or the entire breast are removed, a so-called mastectomy. Breasts are seen as a symbol of femininity, and if removed, the woman's self-image is affected negatively. Previous research has shown that the operation affects a woman's psychosocial health negatively, and beside the woman’s own coping skills, social environment does have a central part in the woman’s psychological health. Aim: The aim of this study was to describe the psychosocial health after a mastectomy in women with breastcancer. Method: This study is a study based on ten qualitative, scientific articles. All articles are analyzed and presented under main- and subcategories. Results: Five major categories and nine sub-categories emerged from the analysis, the main categories are: personal development, work, activities and economics, female identity, mental illhealth and social network. Conclusion: Women's psychosocial health is affected after a mastectomy, but the experience can vary based on their age and how they cope with their feelings. Mastectomized women need individualized care. Clinical significance: Nurses must have a good and individualized care towards these women. This literature study will help nurses to get more knowledge of women with breast cancer experience and psychosocial health after mastectomy.

No description available.

Gender equality is important for a country´s development. Turkey want to be a full member of the EU, gender equality is therefore an important factor to investigate. This research paper aims to address the reasons for women´s low representation in the decision-making positions, mainly in the Turkish Parliament. The purpose is to understand what casual mechanisms that impact the women representation at the national level in the Turkish Parliament.  The research methods is carried out with in-depth interviews namely, semi-structured interviews in Turkey with four Members of Parliament, a gender-expert lawyer and three women´s organizations namely, Kadin Adaylari Destekleme Dernegi and Ucan Süpürge, while the interview with Türk Üniversiteli Kadinlar Dernegi consists of group interview. Furthermore relevant literature was used in order to complement the interviews. The overreaching theoretical framework used in the thesis consists of gender theory and complementary different concept definitions, namely, Culture Matters, Low representation of Women, Modernization and Patriarchy. These concepts have been the foundation of the analysis and have added understanding of the reasons for women´s low representation in the Turkish Parliament. The common perception of the interviewees to solutions were quotas, increase the education, to start with democracy first in the family, make the society aware of the problem of gender inequality. The main conclusions drawn from this research were that the government and the NGOs are aware of the problems on gender equality; they are working together to combat the inequality between sexes. The government is also aware of that they have reached a certain level of gender equality in the Parliament compared to the last decades. The process of gender equality is slowly developing but there is a will to achieve gender equality in the Turkish Parliament.

Revisionsbranschen karaktäriseras av en hierarkisk organisation med tydliga karriärsteg för medarbetare att följa. För att nå den högsta positionen, partner, är en betydande faktor att medarbetare har en viss storlek på sin kundstock och därmed kan generera intäkter till byrån. Traditionellt har revisionsyrket dominerats av män, men de senaste decennierna har allt fler kvinnor etablerat sig i branschen vilket resulterat i en jämn könsfördelning. På de högre positionerna, såsom partner, dominerar trots det fortfarande männen. Jämställdhet är ett omdebatterat område och förändringar sker kontinuerligt. Syftet med studien är därför att skapa en djupare förståelse för orsakerna till kvinnors underrepresentation på partnernivå inom revisionsbranschen. Vidare kommer det undersökas om det finns skillnader mellan storstads- och småstadskontor som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Den teoretiska referensramen består dels av en grundläggande beskrivning av revisonsyrket och dess organisation, dels av genusteorier som kan förklara varför kvinnor inte återses i samma utsträckning som män på toppbefattningar i arbetslivet. Genom intervjuer med kvinnliga auktoriserade revisorer från småstads- respektive storstadskontor framkommer det att det finns goda möjligheter, oavsett kön, att avancera i karriären. Vår studie tyder på att flera av de teorier som förklarar kvinnors underrepresentation på högre positioner, såsom glastak och homosocialitet, inte upplevs förekomma i någon större omfattning i praktiken, istället är det till stor del är en tidsfråga innan även toppositionerna inom revisionsbranschen är könsbalanserade. Den främsta förklaringen till att kvinnor hamnar efter män i karriären tycks ändå vara att de är föräldralediga längre samt att deras karriärsambitioner förändras i samband med bildandet av familj. Den tydligaste skillnaden som framgår mellan storstads- och småstadskontor är att kvinnor på småstadskontor har begränsad tillgång till kvinnliga förebilder och kvinnliga mentorer vilket kan ha en negativ påverkan på deras karriär. / The audit industry is characterized by a hierarchical organization with clear career steps for employees to follow. In order to reach the highest position, partner, it is important that the employee has a certain number of clients and thereby can generate revenues for the agency. Traditionally, the audit profession has been dominated by men, but in recent decades an increasing number of women have started to work in the industry, which has resulted in a balanced gender distribution. Although, in the higher positions, such as partner, men still dominate. Gender equality is a debated issue and changes occur continuously. The aim of this study is therefore to gain a deeper understanding of the causes of women’s underrepresentation at the partner level in the audit industry. Furthermore, it will be examined if there are any differences between small city offices and large city offices that affect women's career opportunities in the audit industry. The theoretical framework consists partly of a basic description about the audit profession and its organization, and partly by gender theories that can explain why women are not seen at the top positions of the organizations in the same extent as men. Through interviews with female authorized public accountants from small city offices as well as large city offices, it is found that there are good opportunities, regardless of gender, to advance in the career. Our study indicates that several of the theories that explain women's underrepresentation in higher positions, such as glass ceiling and homosociality, are not perceived as something that occurs to a significant extent in practice, instead it is largely a matter of time before the top positions in the audit industry are gender balanced as well. Still, the main reason for women ending up beneath men in their careers seems to be that they are on parental leave longer and that their ambitions for career advancement changes when they have children. The most obvious difference between small city offices and large city offices is that women in small town offices have limited access to female role models and female mentors, which may adversely affect their careers.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kvinnor upplever sin roll på en mansdomine- rad datavetenskaplig högskoleutbildning. Datoriseringens framväxt i dagens- och framtidens samhälle kräver fler individer med kompetens inom det datavetenskapliga området. Trots det ökade behovet, kvarstår en betydande underrepresentation av kvinnliga studenter på högskoleut- bildningen vilket resulterar i en klyfta som skapar nyfikenhet gällande hur kvinnorna upplever sig skildra sin roll samt vilka förväntningar som finns den. Studien tar avstamp i ett teoretiskt och begreppsligt ramverk uppbyggt på Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus på individens roller i den sociala interaktionen. Med en hermeneutisk metodansats genomfördes tio dialogiska intervjuer med kvinnliga studenter på en högskola i en mellanstor stad i Sverige, som har fullföljt minst en termin på den datavetenskapliga högskoleutbildningen. Huvudtolkningen som studien resulterar i belyser att kvinnan har kontrasterande roller på högskoleutbildningen, både i framställandet av sin roll och av de skilda förväntningarna från omgivningen. Kvinnans roll på den datavetenskapliga högskoleutbildningen är både tilldelad och självskapad i samman- hanget vilket åskådliggör att framträdandet dels styrs i form av det publiken räknar med och dels i en motsättning av de interaktionsbundna önskningarna. Följaktligen upplever kvinnan inta en passiv roll i kunskapssammanhang och en aktiv roll beträffande det sociala ansvaret utifrån om- givningens förväntningar. Samtidigt går kvinnan emot de förutfattade meningarna och bevisar sin kunskap, vilket visar på de kontrasterande rollerna hon intar.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig gynekologisk sjukdom som drabbar var tionde fertil kvinna i Sverige och än idag finns oklarheter kring sjukdomens uppkomst. Sjukdomen innebär att livmoderslemhinnan är lokaliserad på andra ställen än i livmodern vilket yttrar sig i olika symtom där smärta är vanligast. Endometrios är associerad med försämrad livskvalitet som kan påverka kvinnan både fysiskt och emotionellt. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 kvalitativa originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL inkluderades. Resultat: Kvinnorna rapporterade att de påverkades fysiskt av endometrios där smärta, i olika former som exempelvis bäckensmärta, dyspareuni och dysmenorré, var det vanligaste upplevda symtomet. Smärtans varaktighet var individuell och kunde vara allt från några dagar till konstant smärta. Kvinnornas emotionella välmående påverkades negativt där de upplevde känslor av hjälplöshet, ilska, ångest och brist på kontroll av deras liv, samt negativ påverkan på självförtroendet och självkänslan. Kvinnornas sociala relationer, arbete, utbildning samt sociala aktiviteter påverkades främst negativt av sjukdomen, då kvinnorna inte kunde delta och prestera på grund av symtom av sjukdomen. Endometrios visade även ha en existentiell påverkan där vissa kvinnor påverkades positivt där de fann en mening med livet, medan andra påverkades negativt och upplevde självmordstankar. Slutsats: Endometrios påverkar olika aspekter av kvinnors liv där sjukdomen främst påverkar kvinnors fysiska, emotionella, sociala och existentiella hälsa negativt och en försämrad livskvalitet hos kvinnorna. Ett behov av vidare kvalitativ forskning behövs för att synliggöra endometrios, öka kunskapen om sjukdomen samt utveckla diagnostik och behandlingsmetoder för att hjälpa kvinnorna att uppnå en förbättrad livskvalitet. / Background: Endometriosis is a common gynecological disease which affects every tenth fertile woman in Sweden and still today there are uncertainties about the origin of the disease. Endometriosis means that endometrium is located on other places than in the womb which manifests itself in various symptoms where pain is the most common. The disease is associated with impaired quality of life which can affect the woman both physically and emotionally. Aim: The aim was to examine women’s experiences of living with endometriosis. Method: A descriptive literature study including twelve qualitative original articles from the databases PubMed and CINAHL.   Results: The women reported that they got affected by endometriosis physically where pain, in different shapes such as pelvic pain, dyspareunia and dysmenorrhea, were the most experienced symptom. The duration of the pain was individually but could last from a few days to constantly pain. The women’s emotionally wellbeing was affected negative where feelings of hopelessness, anger, anxiety and lack of control of their life’s, and also a negative affect on their self-confidence and self-esteem. The women’s social relationships, work, education and social activities where mainly affected negative by the disease, because the women could not participate and perform because of the disease. Endometriosis also showed to have an existential affect where some women were positively affected because they found a meaning of life, where others were negatively affected and experienced suicidal thoughts. Conclusion: Endometriosis affects different aspects of women’s life where the disease mainly affects women’s physical, emotional, social and existential health negatively and an impaired quality of life. A need for further qualitative research is needed to make endometriosis more visible, increase the knowledge about the disease and develop diagnostics and treatment methods to help the women achieve an improved quality of life.

The aim of this study is to examine the historical information about women’s libraries and book ownership during the early modern period in the work of Carl Magnus Carlander, Svenska bibliotek och ex-libris [Swedish libraries and ex-libris] (1904) and to inquire the scientific value of the information. A gender perspective is applied to the study. Gender is understood as a social and cultural constructed concept, dealing with female and male identities as interdependent categories.The study of Svenska bibliotek och ex-libris is made using source criticism and it has two parts. The first part deals with external conditions of the creation of the work; the life of C. M. Carlander and his motives for writing the work. The cultural and scientific context of the late 20th century, especially ideas and practices of book collecting, is discussed in relation to the work of Carlander. In the second part of the study book ownership and libraries of ten women described in the text are analysed, evaluating the evidence of the information on the basis of criteria used in source criticism; time, independence and tendency.The biggest contribution to library history made by Carlander in this work is the attributing of book ownerships marks, as relics, to historical persons on a broad scale, giving subsequent researchers the possibility to continue his work on a more text sociological basis than thought of during the late 19th century. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this study is to examine how women’s reading of the Harry Potter books can be understood on the basis of gender theory and reader-response criticism. The empirical data is gathered through qualitative interviews with six female Harry Potter readers between the age of 21 and 35, and is analyzed through several theories regarding gender and reading. The results show that the readers are critical towards many aspects of the books, especially when it comes to the stereotyped depiction of women and men. The books are said to reproduce the gender dichotomy, the gender hierarchy and the heteronormativity in society. At the same time, the readers deeply appreciate many aspects of the books. Not only are these positive opinions more than the negative ones, they also deal with the same things to a great extent. For example, the books are said to also challenge gender dichotomy, gender hierarchy and heteronormativity in many respects. The results further show that the readers oppose the books’ negative aspects, including the gender stereotypes, by their interpretations, ideas of heroes and identification during the reading. Finally, the study shows that the books serve several important functions for the readers, for example resistance to and compensation for the gender order. The study’s conclusions are that women’s reading of the Harry Potter books can be seen as an active transaction between reader, text and society, where the negative aspects are compensated by the positive parts of the reading experience. This means that the gender order affects, but does not determine, the women’s reading of these books.