Can women`s rights be realized in a religiously conservative, non-liberal country such as Saudi Arabia? Viewed by many as THE leading Muslim nation in the Arab world, this oil rich kingdom is also well known to be friendly with the United States as well as other western countries. And also for creating and upholding some of the most conservative Sharia-based laws against its people, and especially against its women. Nevertheless, in the past few years women in Saudi Arabia have taken careful but courageous steps into public space, and an increasing number of Saudi women are now graduating and taking jobs abroad. How can women in Saudi Arabia strengthen their rights, and what are the most significant challenges they face in this process? How can the world community and especially western-liberal actors, states and organizations support this development instead of becoming an obstacle?All over the world women are faced with discriminatory power structures. A common contemporary view is that these power structures are at their strongest and most oppressive in Muslim countries and communities. Islam and Muslims are being demonized in the western part of the world. Violations against human rights and against women do take place in Muslim societies. Women in Saudi Arabia are in many ways being treated as lesser because of their gender. But is Islam really the main antagonist in this respect? I believe not. And I also believe it is important to challenge this much held view in order to make way for a fruitful discussion on how to empower women within the current normative frames of their societies and religion.Chandra Talpade Mohanty`s critique on “white” western-oriented feminism and Abdullahi Ahmed An Naʹim`s cross cultural perspectives on human rights and how to present these to the Muslim world in order for them to earn a permanent residence there along with Asifa Quraishi-Landes critical analysis of the way that western actors, states and organizations engage themselves in human rights violations taking place in Muslim societies will provide my theoretical background for this paper. Their perspectives will help design and present a more nuanced view on the possibilities and challenges facing the realization of women`s rights in a patriarchal society such as Saudi Arabia.Change is always possible. However, in order for a society to change its type if governance, its political power structure and its long held cultural and religious views and traditions it cannot simply be told by someone else that change is needed. Fundamental change of such vital factors has to happen from within the society itself. And the leading actors in this process will depend on its peoples support and the right kind of support from the outside world.

Revisionsbranschen har länge varit en erkänt mansdominerad bransch. Allt fler kvinnor träder in i branschen och andelen kvinnliga revisorer förväntas öka i takt med generationsskiftet. Kvinnor har dock svårt uppnå det högsta steget inom revisionsbranschens, vilket är delägarnivå. Flera olika teorier berör de hinder som finns för kvinnor att avancera till högre positioner inom företaget. En aspekt som dock inte diskuterats i stor utsträckning är kundens inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Förväntningar och krav från kunden formerar även företagets normer. Studiens syfte är att utifrån ett kund- och delägarperspektiv utforska hur kunders upplevelser och förväntningar av revisorer ur ett genusperspektiv inverkar på kvinnors karriärer inom revisions-branschen. De aspekter som berörs ur genusperspektiv är vilken image och egenskaper revisorn förknippas med, relationen med revisorn och kraven som ställs på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter inom revisionsbranschen. Studien är kvalitativ och bygger på en deduktiv ansats. Kvalitativ forskning genomfördes för att få en djupare och bredare förståelse för fenomenet. Tidigare forskning presenteras i den teoretiska referensramen i tre huvudsakliga avsnitt: image och egenskaper, relationen med revisorn och kraven på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade djupintervjuer med åtta kunder till revisionsbyråer och två med kvinn-liga delägare till revisionsbyråer. Slutsatsen av denna studie är att genom olika aspekter har kunden en indirekt och direkt inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Den indirekta inverkan är de aspekter som berör krav och förväntningar kunden har på revisorer. Eftersom revisionsbyråerna till stor del vill tillgo-dose kundens behov, kan kunden ha en direkt inverkan genom hur de uttrycker sig angående kvinnliga revisorer. Vidare beror kundernas inverkan mycket på hur revisionsbyråerna väljer att hantera de krav och förväntningar som kunden framför.

Revisionsbranschen har länge varit en erkänt mansdominerad bransch. Allt fler kvinnor träder in i branschen och andelen kvinnliga revisorer förväntas öka i takt med generationsskiftet. Kvinnor har dock svårt uppnå det högsta steget inom revisionsbranschens, vilket är delägarnivå. Flera olika teorier berör de hinder som finns för kvinnor att avancera till högre positioner inom företaget. En aspekt som dock inte diskuterats i stor utsträckning är kundens inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Förväntningar och krav från kunden formerar även företagets normer. Studiens syfte är att utifrån ett kund- och delägarperspektiv utforska hur kunders upplevelser och förväntningar av revisorer ur ett genusperspektiv inverkar på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. De aspekter som berörs ur genusperspektiv är vilken image och egenskaper revisorn förknippas med, relationen med revisorn och kraven som ställs på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter inom revisionsbranschen. Studien är kvalitativ och bygger på en deduktiv ansats. Kvalitativ forskning genomfördes för att få en djupare och bredare förståelse för fenomenet. Tidigare forskning presenteras i den teoretiska referensramen i tre huvudsakliga avsnitt: image och egenskaper, relationen med revisorn och kraven på revisionsbyrån samt hinder och karriärmöjligheter. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade djupintervjuer med åtta kunder till revisionsbyråer och två med kvinnliga delägare till revisionsbyråer. Slutsatsen av denna studie är att genom olika aspekter har kunden en indirekt och direkt inverkan på kvinnors karriärer inom revisionsbranschen. Den indirekta inverkan är de aspekter som berör krav och förväntningar kunden har på revisorer. Eftersom revisionsbyråerna till stor del vill tillgodose kundens behov, kan kunden ha en direkt inverkan genom hur de uttrycker sig angående kvinnliga revisorer. Vidare beror kundernas inverkan mycket på hur revisionsbyråerna väljer att hantera de krav och förväntningar som kunden framför.

In today's labor market, it is important for organizations growth to both recruit and keep talented people and the understanding of what is decisive for a person when choosing where to seek employment, is therefore more important than ever. Although Sweden is ranked as one of the world's leading countries in terms of gender equality and IT is one of the country's largest professions, women only account for one-fifth of all those working in the profession. One reason why there is a lack of women in the industry, according to previous studies, may be that men and women´s preferences in choosing a workplace differ. Previous studies show that men and women have different preferences in choosing a workplace and it may be one of the reasons why they choose to work in different industries. Basically, we chose to investigate whether there are differences between men and women's preferences, which could be the reason for the lack of women working in IT in the automotive industry. In order to find out, we have investigated the preferences of men and women in the choice of workplace as well as the differences between men and women's perceptions of the automotive industry. A quantitative survey in the form of an inquiry was conducted and the results showed that the discrepancy between men and women's preferences is low and that prejudices such as previous research on women's relation to IT show are not fully correct.

Bakgrund: kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer vågar inte prata om vad de har blivit utsatta för. Det kan bero på att det är ett tabubelagt ämne men även andra orsaker så som att de blir dåligt bemötta av sjukvårdspersonalen. Kvinnorna väljer på så sätt att inte prata om problemet, och det leder till att våldet inte uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet med sjukvården efter att ha blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har tillämpats, egentlig informationssökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl Complete för att få fram material till resultatet. Resultat: Kvinnor upplevde att de inte blev tagna på allvar samt att de inte fick tillräckligt med stöd av sjukvårdspersonalen. Majoriteten upplevde att de blev negligerade av sjukvårdspersonalen, samt att sjukvårdspersonalen inte hade förståelse för kvinnornas situation. De blev inte värdigt bemötta när de inte kunde vara privata. Det visade dock att ett fåtal kvinnorna upplevde att de är betydelsefulla genom att de får praktiskt stöd och att sjukvårdspersonalen var lyhörda. Det visade även att kvinnor upplevde mer trygghet när de blev bemötta av kunnig vårdpersonal. Diskussion: Kvinnor får inte emotionellt stöd, inte tillräckligt med tid samt att sjukvårdspersonalen inte har erfarenhet och kunskap om ämnet. Detta har lett till att kvinnorna inte väljer att prata om detta med sjukvårdspersonalen.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar 10% av alla kvinnor i världen. Endometrios har komplexa symtom och det finns fortfarande stora kunskapsluckor om sjukdomen. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att ha sjukdomen endometrios. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats, och 11 resultatartiklar inkluderades och bearbetades. Resultatartiklarna bearbetades genom att resultaten granskades, sammanställdes och kategorier skapades. Resultat: I resultatet framgick att kvinnor med endometrios upplevde många olika symtom som gav inverkan på flera aspekter av deras liv. Kvinnor upplevde att diagnosen försenades då de inte blev betrodda av hälso- och sjukvården eller av vänner och familj som kunde normalisera deras symtom. Resultatet delades in i fem huvudkategorier: Upplevelser av fysiska, psykiska och emotionella symtom, Upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården, Upplevelser av behandlingsformer, Upplevelser av intima relationer och sexualitet och Upplevelser av att inte bli tagen på allvar. Konklusion: Endometrios kan påverka flera dimensioner av kvinnans hälsa och liv. Det är av vikt att sjukvården tillgodoser kvinnans fysiska och psykiska välbefinnande. En ökad medvetenhet om hur sjukdomen påverkar kvinnan och hennes livssituation är väsentligt i ett omvårdnadsperspektiv. / Background: Endometriosis is a disease that affects 10% of all women in the world. Endometriosis generates complex symptoms and there are still substantial knowledge gaps about this disease. Objective: To describe women’s experiences of having the disease endometriosis. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach, where 11 result articles were used and processed. The articles were processed by reviewing and compiling the results and thereafter categories were created. Results: In the result it appeared that women with endometriosis experienced multiple different symptoms that had impact on numerous aspects of their life. Women experienced a delay in diagnosis due to not being believed by healthcare professionals and family and friends who could normalize their symptoms. The analysis resulted in five main categories: Experiences of physical, psychological and emotional symptoms, Experiences of encounters with healthcare, Experiences of treatment, Experiences of intimate relationships and sexuality and Experiences of not being taken seriously. Conclusion: Endometriosis can impact multiple different aspects of women’s lives. It is of importance that healthcare meets the needs of the women’s psychological and physical well-being. An increased awareness of how the disease affects the woman and her life situation is essential from a nursing perspective.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och den näst vanligaste orsaken till död av cancer hos alla kvinnor. Kemoterapi är den viktigaste behandlingen för många maligna tumörer, men förutom deras fördelaktiga resultat orsakar de också relaterad toxicitet och biverkningar. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kvinnor med bröstcancer upplever alopeci till följd av kemoterapi. Det induktiva tillvägagångssättet användes då fokus låg på att förstå mänsklig erfarenhet inom det utvalda området genom att samla fakta. Med hjälp av innehållsanalys analyserades tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Litteraturstudiens resultat presenteras i fem kategorier: alopeci-synen på sig själv, alopeci-andras reaktioner, vikten av att få information om alopeci, strategier för hantering av alopeci, omgivnings betydelse. I resultat framkom att alopeci är en traumatisk upplevelse för de flesta bröstcancerpatienter. Alopeci orsakade en minskning av självkänslan bland kvinnor och ett ökat missnöje med utseendet. Något som också hade en negativ effekt på kvinnor i förhållande till alopeci var att de upplevde att deras identitet förändrades till ”cancerpatient”. / Breast cancer is the most common form of cancer among women and the second most common cause of death in cancer among women. Chemotherapy is the most important treatment for many malignant tumors, but in addition to their results, they also cause related toxicity and side effects. The purpose of the literature study was to shed light on how women with breast cancer experience alopecia as a result of chemotherapy. The inductive approach was used when the focus was on understanding human experience in the selected area by gathering facts. With the help of content analysis, ten qualitative scientific articles were analyzed. The result of the literature study is presented in five categories: the alopecia view of oneself, the reactions of alopecia by others, the importance of getting information about alopecia, strategies for managing alopecia, the significance of the environment. The results showed that alopecia is a traumatic experience for most breast cancer patients. Alopecia caused a decrease in self-esteem among women and increased dissatisfaction with appearance. Something that also had a negative effect on women in relation to alopecia was that they experienced that their identity was changed to "cancer patient".

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar ungefär var tionde kvinna i fertil ålder. Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern, vilket kan medföra symtom som kronisk smärta i buken, dysmenoreé och dyspareuni. Symtomen debuterar ofta mellan 20-30 års ålder och kommer oftast i skov där smärtintensiteten varierar. Trots indikation på att kvinnan lider av endometrios tar det flera år att fastställa en diagnos. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En begränsad, systematisk litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Academic search complete, Cinahl Complete, MEDLINE with full text och PubMed. Artiklarna är vetenskapligt granskade, på engelska och publicerade mellan 2004 och 2020. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: (1) upplevelser av smärta, (2) en begränsad tillvaro, (3) vårdmöten och normalisering av symtom och (4) upplevelser av biverkningar. Sammanfattning: Utifrån denna litteraturöversikt framkommer att normer och okunskap i samhället och vården skapar ett lidande i kvinnornas liv. Detta bidrar till en begränsad tillvaro, då deras fysiska, psykiska, sociala och sexuella hälsa påverkas. / Background: Endometriosis is a disease that affects about every tenth woman of fertile age. Endometriosis means that tissue similar to the endometrial tissue grows outside of the uterus, which can cause symptoms such as chronic abdominal pain, dysmenorrhea and dyspareunia. The onset of symptoms often occurs between the age of 20-30 and usually occurs in relapses where the intensity of the pain varies. Despite the indication that the woman is suffering from endometriosis, it takes several years to establish a diagnosis. Aim: The aim was to describe women’s experiences of living with endometriosis. Method: A limited, systematic literature review based on 10 scientific articles retrieved from the databases Academic search complete, Cinahl Complete, MEDLINE with full text and PubMed. The articles are scientifically reviewed, in English and published between 2004 and 2020. Results: Four main themes were identified: (1) experiences of pain, (2) a limited life, (3) healthcare encounters and normalization of symptoms and (4) experiences of side effects. Conclusion: Based on this literature review, it appears that norms and ignorance in society and health care creates suffering in women’s life. This contributes to a limited life, as her physical, mental, social and sexual health gets affected.

Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett folkhälsoproblem på nationell och internationell nivå. Det våld som kvinnor får utstå kan leda till ett flertal negativa hälsokonsekvenser på både lång och kort sikt och kan påverka kvinnorna på varierande sätt. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att stödja och hjälpa den våldsutsatta kvinnan. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap om konsekvenser våldsutsatta kvinnor kan drabbas av genom att undersöka och analysera tidigare forskning som behandlar konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relation samt hur socialtjänsten kan arbeta med våldsutsatta kvinnor. Materialet bestod av 12 vetenskapliga artiklar som analyserats genom en teoretisk tematisk analysmetod varpå fyra huvudteman och tio subteman kunde utrönas i resultatet. De fyra huvudtemana var: fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser, ekonomiska konsekvenser och hur socialtjänsten kan arbeta med våldsutsatta kvinnor. Utifrån huvudtemana framkom följande subteman: fysiska skador, olika fysiska hälsoproblem och yttre skador; depression och ångest, posttraumatiskt stressyndrom och substansanvändning; inkomstförlust; socialtjänstens skiftande kompetens inom våld i nära relation; ekonomiskt bistånd; annat stöd och bemötande. Studiens resultat visade att våldsutsatta kvinnor kan drabbas av varierande konsekvenser av våldet och att konsekvenserna kan ta sig i uttryck på olika vis, men att de vanligaste konsekvenserna från det empiriska materialet var ångest, bristande ekonomi samt fysiska skador. Resultatet visade även att socialtjänstens kompetens, bemötande och biståndsinsatser kan ha en påverkan på våldsutsatta kvinnors tillit till socialtjänsten och socialarbetare. Studiens centrala slutsatser var att det kan förekomma organisatoriska variationer hos socialtjänsten i arbetet med våld i nära relation, vilket synliggjorde ett behov av ett förbättrat arbete gällande identifiering, bemötande och behandling av konsekvenser våldsutsatta kvinnor kan drabbas av. De yrkesverksamma är i behov av att få rätt förutsättningar i form av rätt utbildning och verktyg för att kunna bemöta de våldsutsatta kvinnornas behov på ett adekvat sätt.

Bakgrund: Kejsarsnitt är ett ingrepp som blir allt vanligare världen över vilket resulterar till att fler kvinnor drabbas av komplikationer. I takt med att kejsarsnitt blivit säkrare har vårdtiden för kvinnorna blivit kortare, vilket gör att det uppstår en osäkerhet och rädsla kring komplikationer efter utskrivning för dessa kvinnor. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse kring komplikationer vid panerat kejsarsnitt efter utskrivning. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats där sju kvalitativa resultatartiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: Utefter syftet identifierades fyra teman: att leva med långvarig smärta orsakad av genomgånget planerat kejsarsnitt, upplevelse av information, upplevelse av postnatal infektion samt skam och ångest kring planerat kejsarsnitt. Kvinnor upplever sin egen kunskap otillräcklig för att identifiera komplikationer samt vart kvinnan skall vända sig när komplikationer uppstår. Informationen som kvinnan får postoperativt kring infektion och smärtans utveckling vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning, ansåg kvinnan bristfällig med avsaknad av personcentrerat förhållningssätt. Kvinnor upplever även en stigmatisering kring planerat kejsarsnitt från hälso- och sjukvårdspersonal samt samhället. Konklusion: Hälso- och sjukvården behöver få en större förståelse för kvinnans upplevelse kring komplikationer vid planerat kejsarsnitt efter utskrivning samt förbättra vården med ett personcentrerat förhållningssätt i form av stöd och information. / Background: Cesarean section is a procedure that is becoming more common around the world, which means that more women are suffering from complications. As the operation has become safer, the care time for the women has become shorter, which indicates that there is an uncertainty about complications after discharge. Aim: The aim was to illustrate women's experience of complications during elective cesarean section after discharge. Method: The study is a literature study with an inductive approach where seven qualitative articles formed the result. Result: According to the purpose, four themes were identified: living with long-term pain caused by elective cesarean section, experience of information, experience of postnatal infection and shame and anxiety around a planned cesarean section. Women experience insufficient knowledge to identify complications and where the woman should turn once it occurs. Postoperative information is not designed to be easily absorbed, as well as a stigma surrounding the woman's elective cesarean section in meetings with health and medical profession and society. Conclusion: The health care needs to gain a greater understanding of the woman's experience of complications after elective caesarean section at discharge and improve care with a person-centered approach in the form of support and information.