Den här studien undersöker en jämställdhetspolitisk text från Sverigedemokraterna för att synliggöra partiets jämställdhetsarbete. Syftet är att språkligt och innehållsligt kartlägga vilka kvinnor som inbegrips i texten samt hur deras trygghet framställs i materialet. Frågeställningarna för studien är: Vilka föreställningar om kvinnor dominerar i texten, och hur uttrycks de språkligt? Vilka kvinnor vänder sig SD till i texten? Hur gestaltas trygghet generellt och hur porträtteras kvinnors trygghet i texten? Materialet som undersöks är Sverigedemokraternas åtgärdsprogram för kvinnors trygghet i vardagen från 2014. Det övergripande teoretiska och metodologiska ramverket för studien är kritisk text- och diskursanalys. Det teoretiska ramverket kompletteras med Theo van Leeuwens legitimieringsteori. Analysen visar att kvinnor i allmänhet framställs som sårbara och i behov av skydd från auktoriteter. Resultatet visar också att det konstrueras dikotomier mellan kvinnor som framställs som normen och andra kvinnor som avviker från denna norm. Trygghet i allmänhet gestaltas som ett resultat av lag och ordning. Det främsta hotet mot kvinnors trygghet framställs vara icke-västerländska män, i synnerhet muslimer. Sammantaget visar resultatet att texten är konstruerad efter SD:s förankring i nationalism och konservatism. Den slutsats som kan dras är att materialet som initialt syftar till ökad jämställdhet för kvinnor snarare bidrar till ett förstärkande av rådande maktstrukturer.

Bakgrund: Varje år drabbas 1,3 miljoner kvinnor i världen av gynekologisk cancer. Gynekologisk cancer innefattar corpus-, cervix- och ovarialcancer. Prognosen och överlevnaden är god vid behandling av cancern. Behandlingsformer som används vid gynekologisk cancer kan innefatta kirurgi, strålning och cytostatika. De flesta kvinnor är sexuellt aktiva under sina liv och en konsekvens av behandling för gynekologisk cancer är att sexualiteten förändras, både ur ett fysiskt och psykiskt perspektiv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexualitet efter gynekologisk cancer. Metod: Metaetnografi användes som analysmetod i denna kvalitativa metasyntes. PubMed och CINAHL användes till datainsamlingen. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Joanna Briggs granskningsmall. Resultatet i metasyntesen har baserats på 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre huvudteman fastställdes: Förändrad sexualitet, Kunskapsbrist hämmar sexualitet och Att vara kvinna, en upplevelse av skuld och tvång. Huvudtema Förändrad sexualitet följdes av tre underteman; komplikationer efter cancerbehandlingen påverkar sexualitet, Rädsla för negativ förändring och Lust och njutning, en tudelad upplevelse. Slutsats: Kvinnor upplevde negativa förändringar i sin sexualitet som följd av cancerbehandlingen. Vaginalsmärta som följd av behandlingen var den vanligaste komplikationen. Rädslan hade både fysiska- och psykiska orsaker till exempel att cancern skulle leda till återfall, spridning av cancern samt att bli lämnad av sin partner. Kvinnor upplevde en avsaknad av lust och njutning i samband med sexuell aktivitet. Att tillfredsställa sin partner var något som kvinnorna strävade efter trots minskad eller avsaknad av sexuell lust. Information från hälso- och sjukvården om sexualitet var något som kvinnorna saknade. Klinisktillämpbarhet: Examensarbetes resultat kan användas för att öka barnmorskor och övrig hälso- och sjukvårdspersonals förståelse för kvinnors sexualitet efter gynekologisk cancer och efterföljande behandling. Examensarbetet kan inspirera vårdgivarna att våga diskutera och informera om sexualitet för kvinnor som drabbats av gynekologisk cancer för att undvika att kvinnor ska uppleva skam och skuld eller leva sitt sexuella liv i ovisshet. / Background: Every year, 1.3 million women in the world are diagnosed with gynecological cancer. Gynecological cancer includes corpus-, cervix- and ovarian cancer. The prognosis and survival rates are good when treating the cancer. Treatments used for gynecological cancer may include surgery, radiation, and chemotherapy. Most women are sexually active throughout their lives, and the sexuality can be experienced and expressed both physically and psychologically. Aim: The purpose of the thesis was to explore women's experiences of sexuality after going through treatment for gynecological cancer. Method: Meta ethnography was used as the method of analysis in this qualitative meta synthesis. PubMed and CINAHL were the databases used for data collection. The articles were quality assessed according to the Joanna Briggs checklist. The result of the meta synthesis is a result of 12 scientific articles. Results: Three main themes were identified: Changes in sexuality, Lack of knowledge impede sexuality and being a woman, an experience of guilt and coercion. Main theme Changed Sexuality was followed by three sub-themes: complications after cancer treatment affect sexuality, Fear of negative change and Lust and Pleasure, an ambiguous experience. Conclusion: Women experienced negative changes in sexuality because of cancer treatment. Vaginal pain because of treatment was the most extensive change. The fear unfolded from different physical and psychological perspectives. The fear could express itself through the cancer's recurrence, spread and being left by their partner. The women´s experienced a lack of desire and pleasure in connection with the sexual activity. Satisfying their partner was something that the women´s strived for despite reduced or absent sexual desire. Information from the healthcare system about sexuality was something that the women were missing. Clinical applicability: The results of the thesis can be used to increase midwives' and other healthcare personnel's understanding of women's sexuality after going through gynecological cancer treatment. The thesis can inspire the midwives to dare to discuss and inform about sexuality for the women affected by gynecological cancer, to avoid the women experiencing shame and guilt or living their sexual life in uncertainty.

Även om den internationella arenan har sett en god utveckling när det gäller att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, har vissa länders regeringar, som Turkiet, ignorerat sina löften inför FN att skydda mänskliga rättigheter och inte kränka dem, även om Turkiet var ett av de första länder under det senaste århundradet att ratificera FN:s stadga för att skydda mänskliga rättigheter. Men enligt internationella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter är Turkiet ett av de länder där mänskliga rättigheter har minskat de senaste åren, särskilt efter kuppen 2016. Bevis visar att den turkiska regeringen har begått våldsamma kränkningar mot aktivister, politiker, civila och fria medier. Därför kommer uppsatsen att belysa en av minoriteterna i Turkiet, den kurdiska minoriteten, och de kränkningar de utsatts för. Uppsatsen kommer också att ta upp nedgången i kvinnors minskade rättigheter och det våld som turkiska kvinnor utsätts för idag till följd av Turkiets utträde ur Istanbul Fördraget. Uppsatsen kommer utifrån teorier att analysera kränkningar av mänskliga rättigheter. Vidare kommer analyseras regeringssystemet i Turkiet. Den turkiska regeringen är en autokratisk regim och det är därför den kurdiska minoritetens rättigheter kränks, och även kvinnors rättigheter minskade och de utsattes för kränkningar som ett resultat av turkisk politik. Denna studie genomfördes också genom en fallstudie och analytisk ram eftersom detta tillvägagångssätt var lämpligt för att få en djupare förståelse av situationen för kränkningar av mänskliga rättigheter i Turkiet.

Jag har utforskat hur en beteendeförändring kan genomföras med hjälp av existerande teoretiska modeller och centrala metoder inom interaktionsdesign och tjänstedesign. För att specificera mig har jag samarbetat med banken SEB och inriktat mig på kvinnors ekonomiska beteende och hur man kan få dem att öka sitt intresse för det privata sparandet. Den litteratur som jag har granskat berör till största del kvinnors ekonomiska beteende och hur en förändringsprocess av ett beteende kan gå till. Mina egna empiriska undersökningar har varierat mellan olika typer av intervjuer och observationer där jag främst har granskat vad kvinnor finner motiverande, både ur ett generellt och ett ekonomiskt perspektiv. Genom en designprocess har mitt arbete resulterat i ett koncept på en banktjänst som innefattar de beståndsdelar som en sådan, enligt min undersökning, bör ha för att få kvinnor att bli motiverade till att spara pengar. Konceptet bygger på att återspegla sparmål i form av personliga visualiseringar i en online miljö.

Inom privat sektor är kvinnor underrepresenterade på chefspositioner. Män anses enligt normen vara den naturliga ledaren, medan kvinnor möter otaliga hinder för att avancera då de inte når upp till samhällets bild av den ideala chefen. Statistik från år 2018 visar att könsfördelningen på chefspositioner i privat sektor utgörs av 67% män och 33% kvinnor. I och med ojämställdheten på chefspositioner är syftet med den aktuella studien att beskriva hur ledare arbetar med utvecklingsmöjligheter i praktiken och tolka det utifrån ett genusperspektiv. Teorin som ligger till grund för studien är ledarskapsverktygen motivering, feedback, utökat ansvar och befordran. Valet av ledarskapsverktygen har gjorts utifrån tidigare forskning med hänsyn till inkludering av både informella och formella aktiviteter. Motivering, feedback och utökat ansvar kan anses vara informella aktiviteter, vilka ledare kan använda i den dagliga verksamheten för att möjliggöra utveckling. Befordran å andra sidan kan ses som en formell aktivitet, vilket är det sista steget i processen som bekräftar goda prestationer. De fyra ledarskapsverktygen som ledare arbetar med ska främja jämlika utvecklingsmöjligheter. Homosocialitet, som innebär att män väljer män, påverkar arbetet med ledarskapsverktygen negativt och begränsar möjligheten till könsmångfald. Studien är av kvalitativ karaktär och empiriska data har samlats in genom en intervjustudie. Elva ledare med personalansvar från olika branscher har deltagit i semistrukturerade intervjuer, vars fokus var på de fyra ledarskapsverktygen. Empirin som erhållits från intervjuerna presenterar hur ledarna arbetar med ledarskapsverktygen, samt hur de förhåller sig till att ge likvärdiga utvecklingsmöjligheter till könen. Ledarnas svar visar att homosociala strukturer förekommer inom organisationerna. Emellertid är den negativa påverkan på kvinnors karriärmöjligheter inte lika framträdande som teorin indikerar. I diskussionen sammankopplas studiens empiri med teorin och identifierar två spår, de ledare som ser skillnader mellan könen och de som inte vill fokusera på kön alls. Studiens ena slutsats är att ledare bör arbeta med individanpassad motivering, prestationsbaserad feedback, kompetensbaserad tilldelning av utökat ansvar, samt objektiva befordringsförfaranden för att främja jämlika utvecklingsmöjligheter. Studiens andra slutsats är att spåret som beaktar könsskillnader anses tillgodose jämställda utvecklingsmöjligheter bättre då ledarna anpassar ledarskapsverktygen baserat på kön. / Within the private sector, women are unrepresented at managerial positions. According to the norm men are considered the natural leaders, while women encounter countless obstacles to advancing as they do not reach society’s image of the ideal leader. Statistics from year 2018 show that the gender distribution of managerial positions in the private sector consists of 67% men and 33% women. Due to the inequality in managerial positions, the purpose of the current study is to describe how leaders work with career opportunities in practice and interpret it from a gender perspective. The study is based on theory about the leadership tools motivation, feedback, extended responsibility, and promotion. The choice of leadership tools has been made based on previous research regarding the inclusion of both informal and formal activities. Motivation, feedback, and extended responsibility can be considered informal activities, which leaders can use daily to enable development. Promotion, on the other hand, can be seen as a formal activity, and is the last step in the process which confirms good performance. The four leadership tools that leaders work with should promote equal career opportunities. Homosociality, which means that men choose men, negatively affects the work with the leadership tools and limits the possibility of gender diversity. The study is of qualitative character and the empirical data has been collected through an interview study. Eleven leaders with personnel responsibilities from different industries have participated in semi-structured interviews, whose focus was on the four leadership tools. The empirical evidence from the interviews presents how the leaders work with the leadership tools, and how they provide equal career opportunities for the genders. The leaders' answers show that homosocial structures exist within the organizations. However, the negative impact on women's career opportunities is not as prominent as the theory indicates. In the discussion, the study's empirics are linked to the theory and identify two mindsets, the leaders who see differences between the genders and those who do not want to focus on gender at all. One of the study's conclusions is that leaders should work with individualized motivation, performance-based feedback, competence-based allocation of extended responsibility, and objective promotion procedures to encourage equal development opportunities. The second conclusion of the study is that the mindset that considers gender differences may better attain equal career opportunities since the leaders adapt the leadership tools based on gender.

Introduktion: Cirka 33 700 kvinnor genomgår abort i Sverige varje år. Det finns två huvudsakliga metoder för abort: medicinsk abort och kirurgisk abort. Kvinnor som genomgår en abort kan uppleva både fysiska och psykiska besvär, där de kan behöva stöd från sjukvårdspersonal.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av att genomgå en abort.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.  Resultat: Resultatet visade att kvinnors upplevelser varierade. En del kvinnor var nöjda med vården och upplevde att de fick tillräckligt med information samt blev bemötta med respekt. En del kvinnor upplevde stigmatisering och diskriminering från vårdpersonalen. Det väckte negativa känslor hos kvinnor såsom sorg och skam. Beslutet att göra abort varierade. Kvinnor upplevde känsla av stolthet och var bekväma med sina beslut, eller upplevde sorg och hade ingen att vända sig till samt blev chockade över att ha avslutat graviditeten.  Slutsats: Kvinnor upplevde blandade känslor i samband med abort, såsom skuld, stolthet, oro och ensamhet. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonal har djupare förståelse för abortprocessen för att kunna minska lidande hos kvinnor och därmed negativa vårdupplevelser. / Introduction: Approximately 33,700 women undergo abortions in Sweden every year. There are two main methods of abortion: medical and surgical. Women who undergo an abortion may experience both physical and mental discomfort, where they may need support from healthcare professionals.  Aim: The purpose of the literature study was to describe women's experience of undergoing an abortion. Method: A descriptive literature review based on 13 scientific articles with a qualitative approach. Results: The results showed that women's experiences varied. Some women were satisfied with the care and felt that they received enough information and were treated with respect. Some women experienced stigma and discrimination from the healthcare staff. It evoked negative feelings in women such as sadness and shame. The decision to have an abortion varied. Women experienced feelings of pride and were comfortable with their decisions, or experienced grief and had no one to turn to and were shocked to have terminated the pregnancy. Conclusion: Women experienced mixed feelings associated with abortion, such as guilt, pride, anxiety and loneliness. Therefore, it is important for healthcare professionals to have a deeper understanding of the abortion process to be able to reduce the suffering of women and thus negative care experiences.

The purpose of this study was to examine the structures of female crime in the media. The main issues were the constructions made by the media regarding female crime and how these structures can be understood from a gender perspective. Thesis empirical material consists of a selection of ten articles from the newspaper Dagens Nyheter from the period September to November 2015. The study can not be said to give an overall picture of the Swedish media, instead it is the researcher's interpretation outlined, which is one of the interpretations can be made. Thesis theoretical approach has been from a social gender perspective meaning that gender can be seen as something socially constructed and that the notion of female crime is attributed to a certain meaning. While theories about media and its power to construct female crime is also used as a theoretical basis. Overall, the paper deals with two different areas; constructions of women as criminal and constructions of women as victims. The results showed that there is a construction of female crime in the media. This design is very fragmented, that means that female crime is produced from a stereotypical image or antisocial image. The results have shown that the construction is done by the woman's crime in the media that is the basis of the media who has the power to choose what to publish and how it is described with words and phrases.

The aims of intrapartal care are a healthy mother and child and a positive birth experience for the woman. The aims should be achieved using the least possible number of interventions that is compatible with safety. The overall aim of this thesis was to develop an instrument based on the WHO’s recommendations for care in normal birth, to describe documented intrapartal care in a pre- and post-test following a quality improvement program and to elucidate women’s perceptions of received intrapartal care. The Delphi method was used to develop the instrument. Birth records were scrutinized in the pre-test (n=212) as well in the post-test (n=240). Women’s (n=138) perceptions were collected with a questionnaire. An instrument with 69 questions and 24 follow-up questions was developed. The results from the pre-test showed that WHO’s recommendations were only partly followed. Intrapartal care for women at low-risk was similar to care for women at high-risk. Areas for improvement were identified and a quality improvement program was carried out during a two-year period. The post-test showed that the intrapartal care changed towards more adherence to WHO’s recommendations, especially for areas where guidelines were written and for women at low-risk. No statistically significant differences were found for the number of spontaneous vaginal deliveries, mother and child at low-risk after birth, active labour longer than 12 hours or second stage longer than one hour. The result from the women’s questionnaire showed that they to a great extent received care which encompassed practices that are demonstrably useful and should be encouraged. The women’s perceptions were that all received care was of great subjective importance. The instrument developed from WHO’s recommendations can be used to examine intrapartal care. Midwives should carry out a risk assessment on the woman’s arrival at the maternity unit and plan the care together with the woman and significant others. Midwives’ documentation needs to change to incorporate interpersonal aspects. Women’s faith in intrapartal care shows the importance of continuous education for midwives in evidence-based care for normal birth. National evidence-based guidelines for intrapartal care need to be developed. / Målet med förlossningsvården är en frisk mor och ett friskt barn samt en för kvinnan positiv upplevelse av förlossningen. Dessa mål skall eftersträvas med minsta möjliga ingrepp i förlossningens förlopp men med bibehållen säkerhet för mor och barn. Det övergripande syftet med denna avhandling var att, utifrån WHO:s rekommendationer avseende vård vid normal förlossning, utveckla ett instrument för att kartlägga barnmorskors dokumenterade förlossningsvård före och efter ett kvalitetsutvecklingsprogram samt belysa kvinnors uppfattningar av förlossningsvård. Instrumentutvecklingen genomfördes med Delfimetoden. Förlossningsjournaler granskades vid såväl föremätning (n= 212) som eftermätning (n=240). Kvinnors (n=138) uppfattningar insamlades med en enkät. Ett instrument omfattande 69 frågor och 24 uppföljningsfrågor utvecklades. Resultatet av föremätningen visar att WHO:s rekommendationer bara delvis följdes. Vården skilde sig i liten utsträckning för kvinnor med låg- respektive högrisk. Förbättringsområden identifierades och ett kvalitetsutvecklingsprogram genomfördes under en tvåårsperiod. Eftermätningen visar att vården förändrades i riktning mot WHO:s rekommendationer, särskilt för de områden där riktlinjer utvecklats samt för kvinnor i lågriskgruppen. Inga statistiskt signifikanta skillnader noterades beträffande antalet spontana förlossningar, antalet mödrar och barn som var lågrisk efter förlossningen, antalet aktiva förlossningar över 12 timmar och antalet förlossningar med utdrivningsskede över 1 timma. Enkätstudien till kvinnorna visar att de i stor utsträckning erhöll vård enligt den praxis som är bra och bör uppmuntras. Kvinnorna uppfattade genomgående att erhållen vård var av stor subjektiv betydelse. Instrumentet med utgångspunkt från WHO:s rekommendationer kan användas vid kartläggning av förlossningsvård. Barnmorskor bör göra en riskbedömning vid kvinnans ankomst till förlossningen och planera vården tillsammans med kvinnan och anhöriga utifrån denna. Barnmorskors dokumentation behöver förändras för att såväl omfatta medicinsk-tekniska som mellanmänskliga aspekter. Kvinnors tillit till förlossningsvården visar på vikten av att barnmorskor erhåller kontinuerlig fortbildning i evidensbaserad vård avseende normal förlossning. Evidensbaserade nationella riktlinjer för vård vid förlossning behöver utvecklas.

Avhandlingen tar sin empiriska utgångspunkt i konkurrensutsättningen av den offentliga sektorns verksamheter. Förväntningarna har varit stora från politiker, tjänstemän och vissa forskare att denna omvandling skulle leda till ökat företagande, framförallt bland kvinnor. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur och varför kvinnors företagande förändras i spåren av den offentliga sektorns omvandling – vad begränsar och möjliggör. Avhandlingen innehåller fyra sammanhängande artiklar och en kappa. Studierna genomfördes med kvantitativa longitudinella data över åren 1993–2010. I artiklarna eftersöks vad som begränsar och möjliggör en förändring av kvinnors företagande. Det sker via studier i näringsgrenar och regioner där kvinnor dominerar småföretagandet som mest. Det visar sig att på aggregerad nivå har kvinnors företagande ökat i antal. En analys på detaljerad näringsgrensnivå synliggör dock att kvinnors andel bland företagarna endast ökat i 6 av 16 näringsgrenar och att kvinnors underrepresentation ökat signifikant i 10. Analysen påvisar kontextens och strukturella villkors betydelse för kvinnors företagande. Småföretagares relativa position förändras gynnsamt där det redan finns små privata företag och på de nya offentliga marknaderna reproduceras en stordriftsnorm. Studien stärker teorin om ett genussystem och synliggör dess inbäddning i företagandet. Det övergripande resultatet är att trots förändrade formella strukturer återskapas kvinnors underrepresentation i företagandet, vilket förstås med utgångspunkt i genusteoretiska resonemang. / The dissertation takes its empirical backdrop in the competition of the Public Sector activities. There have been great expectations on the part of politicians and some researchers that this restructuring would enhance small-business ownership, and, specifically, women’s small-business ownership. The aim of the quantitative longitudinal study is to understand and explain how and why women’s smallbusiness ownership has changed in the wake of the Public Sector’s transformation, and what constrains and enables this. The dissertation comprises an introductory summary chapter based on four independent papers. The articles search for what constrains and enables the change in women’s smallbusiness ownership through studies in industries, regions and where women dominate small-businesses the most. The study shows that the underrepresentation of women as small-business owners has decreased in 10 out of 16 industries. The analysis shows the importance of taking contextual and structural conditions into account when studying women’s small-business ownership. The small-business owners’ relative position changes positively where a private smallbusiness market already exists. The results indicate a norm of scale production in the new Public markets. The studies reinforce the theory that a gender system is reproduced in the small-business context.

Bakgrund: Partnerrelaterat våld är ett folkhälsoproblem och kvinnor är de som är mest utsatta. Kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld besöker sjukvården dubbelt så ofta jämfört med andra kvinnor. Sjukvårdspersonalen misslyckas ofta med att uppmärksamma och hjälpa kvinnorna. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa erfarenheter av mötet med sjukvårdspersonal för kvinnor utsatta för partnerrelaterat våld. Metod: Litteraturstudie av kvalitativ ansats. Tolv vetenskapliga kvalitativa studier har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Tre kategorier och åtta underkategorier sammanställdes i resultatet. Resultat: Kvinnorna ville bli tillfrågade om partnerrelaterat våld av sjukvårdpersonalen. En del ansåg att det var svårt att avslöja våldet. Flera kvinnor uppgav att de inte fått den hjälp eller information de behövt. Kvinnorna som hade positiva erfarenheter belyste vikten av god information och ett empatiskt bemötande. Konklusion: Kvinnorna hade främst negativa erfarenheter av möten med sjukvårdspersonal. Sjukvårdspersonalen behöver få mer utbildning för att kunna ge en god vård. / Background: Intimate partner violence is a public health problem and women are more exposed. Women suffering from intimate partner violence are visiting the health care twice as much compared to other women. The health care workers often fails to identify and help the women. Aim: The aim of the study is to illuminate the experience of encounters with health care professionals for women exposed to intimate partner violence. Methods: Literature study with qualitative approach. Twelve scientific qualitative studies have been analyzed with content analysis. Three categories with eight subcategories were compiled into a result. Findings: The women wanted to be asked about intimate partner violence by health care professional. Many women found it difficult disclosing violence. Many women stated that they had not got the help or the information they needed.  Women who had positive experiences described the importance of relevant information and an emphatic approach. Conclusion: The women had mostly negative experiences of the encounters with the health care professionals. The health care professionals needs more education to be able to give a good health care.