Syftet i studien var att få en djupare förståelse för hur kvinnor som arbetar inom en mansdominerande industri förhåller sig till ohälsa. I bakgrunden presenteras kvinnor och mäns position i samhället samt hur kvinnlig sjukskrivning ser ut på ett nationellt och internationellt plan. Hur normer och synen på kvinnor ser ut och påverkas på en arbetsplats som domineras av män. Studier visar att kvinnor står för procentuellt högst antal sjukfrånvarodagar och att bidragande orsaker till detta kan vara biologiska skillnader.  Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats där sex intervjuer har använts som metod, detta för att få den djupa förståelse som studien annars hade kunnat gå miste om ifall andra metoder använts. Resultatet visade tydligt att majoriteten av de undersökta kvinnorna hade svårt att beskriva sina åsikter kring företaget. Sömnproblem och ryggsmärta visade sig vara vanliga problem, status inom företaget kretsade kring kön och lön samt att de äldre männen hade svårt att ta direktiv från kvinnor. Arbetet på företaget visade sig vara enformigt och inte underhållande vilket gjorde kvinnornas relationer till varandra kollegorna mycket viktiga. Samtliga av kvinnorna beskrev att det pågick ett utanförskap på arbetsplatsen samt att kommunikationsflödet mellan skiftarbetare och förmän/chefer var bristande.

Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna. Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv? Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn. Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen. I resultatet och analysen får läsaren ta del av intervjun med fokusgruppen och en analys som korrelerar med där frågeställningarna och teorin. Islutsatsen diskuteras sammanhangen mellan att kvinnorna i fokusgruppen både njuter och blir stressade av feelgood tidningarna. Det diskuteras även hur det kommer sig att en Engelsk studie som gjordes för 20 år sedan stämmer så väl överens med en studie gjord i dag. Slutligen diskuteras ett bifynd i uppsamlande av materialet, att män saknar en feelgood tidning anpassad för deras målgrupp.

Syftet med studien är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvård i två län upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet påverkar deras hälsa. En kvantitativ enkät har legat till grund för den analys som gjorts utifrån skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primärvård samt utifrån ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohälsa på grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer är; liten tid för reflektion och återhämtning, små påverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stämmer väl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien. Resultatet visar att chefer inom offentlig verksamhet upplever problem med otillräckliga befogenheter, ett problem som inte finns inom privat verksamhet. Manliga chefer upplever bristande kontroll i arbetssituationen i något högre grad än vad kvinnliga chefer gör, något som skiljer denna studie från andra studier. Chefer i offentlig verksamhet skattar sin hälsa sämre än chefer inom privat verksamhet, ett resultat som påverkas av att det finns fler kvinnor inom offentlig verksamhet och att kvinnor generellt sett skattar sämre hälsa än vad män gör. Dock finns positiva inslag i arbetsmiljön som innebär ett visst skydd mot ohälsosam stress. Merparten trivs med sitt arbete och upplever det motiverande. Flertalet upplever stöd både hos chef/VD, kollegor samt från sina medarbetare. De är också överlag nöjda med sina egna arbetsinsatser. Sammanfattningsvis visar studien att chefers hälsa påverkas av hög arbetsbelastning och höga krav i arbetet. Skyddande faktorer mot ohälsa är de positiva inslag i arbetsmiljön som finns samt personligt utvecklade copingstrategier som lindrar de skadliga effekterna vid långvarig stresspåverkan.

I Sverige har personer som saknar tillstånd att vistas i landet, så kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rätt till både skolgång och viss sjukvård. Men att som papperslös få tillgång till skydd undan våld förefaller däremot svårt. Detta slår särskilt hårt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper särskilt hög risk att utsättas för olika former av våldsbrott.  Syftet med den här studien är därför att undersöka huruvida Svenska staten både utifrån internationella åtaganden och nationell lagstiftning kan anses ålagd att även tillhandahålla skydd för våldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt ämnar studien undersöka lagens tillämpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgränsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att främst studera möjlighet att tillgå skyddat boende. Studien antar ett genusrättsvetenskapligt perspektiv och undersökningens genomförande omfattar en rättsutredning, litteraturöversikt samt åtskilliga intervjuer med bland annat anställda på kvinnojourer och socialkontor. Vad som framkommit är att det rimligen kan hävdas att det föreligger ett ansvar för Svenska staten och landets kommuner att även skydda våldsutsatta papperslösa kvinnor. Detta genom att stödja sig på landets internationella åtaganden men också nationella jämställdspolitiska mål samt socialtjänstlagen med socialstyrelsens tillhörande riktlinjer. Samtidigt visar studien hur hanteringen av fall med våldsutsatta papperslösa kvinnor både skiljer sig mellan och inom kommuner och att ideella kvinnojourer till följd av saknad statlig finansiering har svårt att placera papperslösa på sina skyddade boenden. Kvinnojourernas osäkra finansiering leder också till att fler jourer endast tar emot ”säkra” placeringar, förmedlade och finansierade av kommunens socialtjänst. Detta innebär att våldsutsatta papperslösa kvinnor får det än svårare att tillgå skydd då de av rädsla för utvisning undviker kontakt med myndigheter.

Räddningstjänsten har under lång tid kännetecknats av en homogen organisation med en utpräglad manlig jargong. 1997 påbörjade räddningstjänsten sitt jämställdhetsarbete på uppdrag från regeringen. Arbetet med jämställdhet har kantats av motstånd och fördomar från både allmänheten och inom räddningstjänst. Genom tidigare forskning och kvalitativa intervjuer med kvinnor som examinerats från brandmansutbildningen, Skydd mot olyckor(SMO), ger uppsatsen en inblick i hur jämställdhetsarbetet inom räddningstjänsten har utvecklats fram till i dag. Resultatet visar att kvinnorna i studien upplever en attitydförändring mot kvinnliga brandmän både bland allmänheten och på brandstationerna. De flesta informanterna i studien upplever att SMO utbildningen och brandmannarollen ger motsvarande utvecklingsmöjligheter oavsett kön. De kvinnor som arbetar som heltidsbrandmän har ökat från att det helt saknades kvinnor som arbetade som heltidsbrandmän 1997 till att år 2013 innefattas av 170 stycken. En grund till ökningen anses vara SMO utbildningen, som startade hösten 2003. SMO utbildningen öppnar dörrarna församtliga personer som vill utbilda sig till brandman. Andra betydande faktorer har bland annat innefattats av utveckling av de fysiska rekryteringstesterna och stöd från chef och arbetskollegor. Varje kommun har mandat att själva bestämma sitt antagningsförfarande.Detta kan vara en bidragande orsak till att jämställdhetsarbetets skiljer sig åt i landat.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / S. 217-229: Bibliografi.

Plats och stöd för födande är faktorer som påverkar kvinnor vid barnafödande. I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på förlossningsklinik. Att kvinnor får längre till sin närmaste förlossningsklinik är något som ökar i samband med centralisering av förlossningsvården. Det saknas studier i Sverige på kvinnors erfarenheter av att ha långt avstånd mil till närmaste förlossningsklinik. Syftet med studien är att beskriva kvinnors erfarenheter av att ha över tio mil till närmaste förlossningsklinik. En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där telefonintervjuer genomfördes med tio kvinnor bosatta i Norrbotten. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och ledde fram till fyra kategorier; “Strategier inför färden: Att försöka få kontroll”, “Att komma iväg: Med målet att föda i trygghet”, “Att vara på förlossningen: På gott och på ont”, “Eftertankar: Med facit i hand”. Kategorierna utmynnade i temat: Kvinnor tar ett ansvar för att hinna föda i trygghet. Avståndet medförde en oro och kvinnor utvecklade strategier för att försöka få kontroll över den otrygga situationen. Att ta beslutet om när de skulle åka in till förlossningen kunde vara förenat med osäkerhet och beslutet var något som kvinnorna hade önskat få bekräftelse i. Att vara på förlossningen beskrevs som en trygghet. Där fanns kompetens och resurser och möjlighet att överlåta ansvaret för förlossningen till barnmorska. Efter förlossningen fanns en oro för vad som kunde ha hänt och tankar om att det var tur att allt gick bra. Resultatet visar att det långa avståndet påverkar kvinnor med en oro innan, under och efter förlossningen.

Studiens syfte var att få ökad kunskap om, och förståelse för, tidigare våldsutsatta kvinnors utsatthet och vilka upplevelser de har av stöd de erhållit i samband med att det sökt hjälp för våld i nära relation. Vi har kvalitativt intervjuat två tidigare våldsutsatta kvinnor och en handläggare inom biståndsenheten, som även arbetar inom kvinnojouren, samt gjort en kortare telefonintervju med ytterligare en utsatt kvinna. De teoretiska verktyg vi använt oss av i analysen av resultatet är uppbrottsprocessen och empowerment som hjälper oss förstå kvinnornas upplevelser i samband med att de bryter upp från relationen och söker stöd. Resultatet visar att kvinnorna i efterhand är nöjda med den hjälp och stöd de fått men tycker att kunskapen kring våld i nära relation bör belysas mycket mer, dels för att det skulle kunna hjälpa de utsatta att ta sig ur våldet tidigare och dels för att den våldsutövande parten också behöver hjälp.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att analysera och generera en djupare förståelse för utvecklingen av politiken som inverkar på kvinnors entreprenörskap inom branschen vård och omsorg. Metod: För att besvara undersökningens forskningsfråga samt uppfylla dess syfte har studien genomförts med en kvalitativ forskningsansats där en kvalitativ textanalys har genomförts. Detta i syfte att finna information samt analysera de lagändringar och andra incitament som införts för att främja kvinnors entreprenörskap. Empiri och analys: Det materialunderlag som grundar studien utgörs av Riksdags-/Regeringsdokument, dokument från Statens offentliga utredningar samt dokument från Tillväxtverket och andra myndigheter som alla har använts och noggrant studerats för att identifiera de mest framstående och relevanta teman utifrån studiens syfte och den tidigare presenterade teoretiska referensramen. Slutsatser: Slutsatsen som kan dras är att politiken som har haft en inverkan på kvinnors entreprenörskap har varit varierande, med incitamentsatsningar som både hämmat och motiverat kvinnors entreprenörskap inom branschen. Vi har identifierat att de politiska satsningar som genomförts haft utgångspunkter i bland annat främjandet av regelverken som styr kvinnors entreprenörskap. Historiska laghinder lever kvar än idag och förklarar de skillnader som föreligger mellan män och kvinnors entreprenörskap varför det följaktligen krävs en revidering av regelverken. Utöver revidering av regelverk krävs en förbättrad kunskap men också satsningar på att bryta de normer och stereotypa bilder som finns om kvinnors företagande genom att jämna ut segregationen mellan kvinnors och mäns entreprenörskap. För att främja kvinnors entreprenörskap behöver de få samma rätt till extern finansiell hjälp för att starta, driva och utveckla företag som det motsatta könet, det vill säga mannen. / Purpose: The purpose of this study is to analyze and generate a deeper understanding of the development of the policies that affect women’s entrepreneurship within the health and social care. Method: In order to answer the research question and to fulfill its purpose, the study has been conducted with a qualitative approach where a qualitative text analysis has been conducted. This in order to find information as well as analyze the legislative changes and other incentives introduced to promote women’s entrepreneurship. Empiricism andAnalysis: The material underpinning the study consists of Government documents, documents from the State Public Investigations and documents from the Swedish Agency for Growth and other Authorities, all of which have been used and carefully studied to identify the most prominent and relevant themes based on the purpose of the study and the previously presented theoretical reference framework. Conclusions: The conclusion that can be drawn is that policies that have had an impact on women’s entrepreneurship have been varied, with incentive initiatives that both inhibited and motivated women’s entrepreneurship in the industry. We have identified that the policy initiatives undertaken had starting points including the promotion of regulations that govern women’s entrepreneurship. Historic law barriers still exist today, explaining the differences between men and women’s entrepreneurship, which means that it is therefore necessary to revise the regulations. In addition to revising regulatory frameworks, improved knowledge, but also efforts to break the norms and stereotypical images about women’s entrepreneurship, are required by evening segregation between women’s and men’s entrepreneurship. In order to promote women’s entrepreneurship, they need the same right to external financial assistance to start, run and develop companies like the opposite sex, that is, the man.

The aim of this study is to examine women’s night work and conceptions surrounding it, with a special focus on nursing assistants. This is done in part trough a genealocial method and in part discourse analysis of historical as well as contemporary documents. The study is based on a Foucauldian approach in which mainly discourse, power/knowledge, discipline, and problematization are used. The analysis shows that there are a number of different discourses present in both the historical and the contemporary documents, mainly risk discourse and health discourse. The analysis also shows that women in general through these discourses are considered more at risk of certain illnesses and that they appear as vulnerable subjects. At the same time the analysis indicates that night working nursing assistants are marginalized and somewhat unseen in both their work place and in general as far as research is concerned.