Ungefär vart femte par i fertil ålder drabbas av ofrivillig barnlöshet och många av dem genomgår då in vitro-fertilisering (IVF). Infertilitet och IVF- behandling kan leda till att upplevelsen av sig själv och sitt förhållningssätt till andra förändras och detta kan medföra ett lidande för kvinnorna. Antalet IVF behandlingar ökar för varje år och syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelse under IVF- behandling. Genom en ökad kunskap kan vårdpersonal på ett mer tillfredställande sätt möta kvinnor som genomgår fertilitetsbehandlingar och minska deras lidande. Den valda metoden är en kvalitativ innehållsanalys och litteraturen är begränsad till självbiografier, som ger en mer detaljrik inblick i kvinnornas livsvärld. Resultatet är sammanställt efter en analys av fyra biografier och bygger på fyra huvudteman, ”Att förlora kontrollen”, ”Relationen till andra”, ”Ett intrång i kroppen” och ”Väntan”. Behandlingen medförde en stor psykisk och fysisk påfrestning för kvinnorna. De upplevde en kontrollförlust då IVF blev deras identitet och att kontrollen över den egna kroppen och känslolivet delvis gick förlorad. Kvinnornas relation till andra påverkades negativt, särskilt relationen till den egna partnern då samlivet förändrades. Vidare fanns det moment under behandlingen som kvinnor upplevde som ett intrång i den egna kroppen och som i de flesta fall var förenat med smärta och obehag. Det som upplevdes som mest påfrestande var väntan efter att ett embryo förts tillbaka till kvinnan och tills det att ett graviditetstest kunde göras, och utfallet av behandlingen konstateras. Upplevelsen av behandlingen är sammankopplad med upplevelsen av infertilitet och det uppstod stundtals svårigheter att skilja dessa åt. Resultatet visade att vårdpersonalen kunde göra skillnad för kvinnornas upplevelse av behandlingen genom att visa engagemang och medmänsklig kärlek. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Enligt World Health Organization uppskattas var tredje kvinna i världen någon gång under sin livstid vara offer för våld i en nära relation. Våldet är en kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter och kan påverka hennes psykiska, fysiska och sociala hälsa negativt.Syfte: Syftet med studien är att sammanställa forskning som belyser kvinnors upplevelser av möten i vården efter att de blivit utsatta för våld i nära relationer.Metod: Litteratursökningar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod inkluderades. Artiklarna granskades med stöd av SBU:s granskningsmall. Under analysen av artiklarna skapades sju kategorier.Resultat: De våldsutsatta kvinnorna önskade mer kunskap, empati, trygghet och kontinuitet i sitt möte. Långa väntetider och känslan att själv bära skulden till våldet var faktorer som orsakade extra lidande för kvinnorna.Slutsats: Om kvinnorna upplevde trygghet i vården och mötte empatisk vårdpersonal som lyssnade till deras problem ökade chansen till att kvinnorna vågade avslöja våldet. Mer kunskap och utbildning bland vårdpersonal behövs då detta är en stor patientgrupp globalt som riskerar att bli allvarligt skadade eller dödade om de inte får hjälp att ta sig ur den destruktiva situation de befinner sig i. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

No description available.

Violence against women is a widespread global problem and a violation of human rights. An estimated 35% of all women in the world have been subjected to physical and/or sexual violence, and the perpetrator in the majority of cases has been a current or former partner. This thesis addresses the topic of violence against women with a fatal outcome – femicide, which is a more extreme form of violence against women. The purpose of this work is to defend the thesis that femicide ought to be seen as a violation of human rights. A central assumption is that femicide is based on patriarchal structures and that it should, therefore, be regarded as a hate crime against women. In order to understand and interpret the pehnomenom of femicide, this work relies on an idea-analysis based on Michel Foucault and Raewyn Connell's relational power perspective. Conventions and declarations relating to femicide are analyzed to bring clarity to the violations that femicide constitutes. The results indicate that femicide is charactarized by misogynist- and structural violence and consitutes violations of the human rights. Protection from femicide is deficient, and femicide is often classified as murder. Several conventions and declarations exist that are designed for the purpose of protecting women from violence, but only one mentions violence against women with a fatal outcome. Power relations and patriarchal structures need to be highlighted and questioned in order to strengthen women's rights and freedom from violence and femicide.   Key words: Femicide, Violence against women, Human rights, Women’s rights, Patriarchal structures, Relational power.

The present study has a three folded focus, framed by one over all aim; to critically discuss and evaluate the constructions of women’s legal subjectivity in dominant feminist discourses on prostitution and trafficking. First, I set out to develop a gender theoretical understanding of prostitution. I relate prostitution to a context of reproduction and gender, where the separation between women’s sexuality and reproduction is understood as operating as creating a split femininity, and likewise to construct a unified masculinity. Secondly, I examine the discursive orders on prostitution and trafficking. I examine the frameworks of thought on prostitution and trafficking as they have been formulated in an international debate (on international law) during the last decades. Thirdly, focusing on the discourse that seeks to normalise prostitution as sex work, I examine how the creation of women's legal personhood with in this discourse takes place through an oscilliation between discursive orders on prostitution and trafficking, emphasizing some times different and conflicting ways of promoting women’s rights. One crucial question is how understandings of prostitution, when transposed to a context of trafficking, are expressed through a "judicial reasoning", and how these expressions might shed light upon the construction of women’s legal standing. The aim of the dissertation is to contribute to a comprehensive feminist theoretical understanding of the relation between, on the one hand, different positions on prostitution and trafficking within international law, and the discourses disputing its substance on the other.

The aim of this dissertation is to analyse the relationship between women’s organising and established politics in three Swedish municipalities, and by way of this analysis study the construction of gender power orders. In the analysis, special emphasis is put on women’s agency. By posing questions to activists and local politicians concerning their opinions about women’s organising, the positions of women in established politics, and the concept of gender-equality, the ambition is to illuminate constructions of local gender power orders. The analysis is mainly based on interviews with activists, local politicians, and local administrators in the municipalities of Berg, Kiruna, and Robertsfors. Theoretically, the dissertation is influenced mainly by feminist theory of gender power relations and women’s agency, for example the work of Maud Eduards, and the theories about power and resistance developed by Michel Foucault. Carol Bacchi’s “What’s the problem?” approach is used when analysing the opinions of activists and politicians regarding the issue of gender-equality. In this approach, the way of constructing problems is the key, not “the problem” as such. The point is to constantly question phenomena that are defined as natural or self-evident, or, in other words, to deconstruct dominating discourses. When the interviews with the politicians were analysed with the ambition of discerning a dominant discourse of gender power, five limiting principles became visible; essential (in biological terms) differences between women and men, figures and complementarity, reduction, voluntariness, and co-operation. The principle of differences appears to be central, and all the principles place questions of gender-equality on the labour market. The “gap” between activists and politicians regarding the way in which gender is constructed is put forward as the main reason why women’s organising meets resistance from the sphere of local, established politics. This gap is also the central ingredient in the construction of the three local gender power orders, even if there are also other differences between the three. Key words: Women’s organising, women’s movement, gender-equality, rural areas, local politics, gender and politics, feminist theory

Kejsarsnitt - nödutgång eller genväg? / Föda barn i Västernorrland

Background: Cervical cancer is second most common cancer in women. The 15% incidence of cervical cancer in women worldwide can potentially be reduced by the vaccine against human papillomavirus (HPV). It is therefore important for all healthcare professionals including registered nurses to understand what affects women’s intentions and willingness to receive HPV vaccination so that they can overcome any inappropriate barriers and promote public health. Aim: The aim of this article was to describe factors influencing women’s intentions to obtain the HPV vaccine. Method: The following databases Cinahl, Medline, PsycINFO, Summon @ HKR and Pubmed were searched for articles that studied factors influencing women’s intention to obtain the HPV vaccine. Ten studies met the inclusion criteria, five qualitative and five quantitative. Results:  Four main categories were identified that influenced women’s intention to obtain the HPV vaccine: knowledge, attitudes, the influence of other people and the safety of the vaccine. Discussion: Better access for women to accurate information is the key to increase women’s intention to obtain the HPV vaccine and improving public health. Conclusion: Correct information about HPV and HPV virus is needed to increase women’s intention to obtain the vaccine. / Bakgrund: Cervixcancer är den näst vanligaste cancern hos kvinnor med en global incidens på15 %. Cervixcancer leder till hög mortalitet. Genom Humant Papillomvirus (HPV)-vaccinering kan incidensen minskas kraftigt. Vaccintäckningen är suboptimal på många plaster i världen. Det är viktigt att vårdpersonal, inklusive sjuksköterskor, förstår vilka faktorer som påverkar viljan och beslutet att vaccinera sig. På så sätt kan sjukvårdspersonal påverka dessa beslut och faktorer och därigenom öka vaccinationstäckningen i befolkningen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar kvinnors avsikt till att vaccinera sig mot HPV. Metod: I denna allmänna litteraturstudie användes databaserna Cinahl, Medline, PsycINFO, Summon @ HKR and Pubmed för att söka efter artiklar som studerade faktorer som påverkar kvinnor att vaccinera sig mot HPV. Totalt tio artiklar inkluderades, fem kvalitativa och fem kvantitativa studier. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades som påverkade kvinnor att vaccinera sig mot HPV: Kunskap, attityder, andras inflytande och vaccinets säkerhet. Diskussion: Bättre tillgång till korrekt information för kvinnor om HPV-vaccinet är nyckeln till att öka kvinnors avsikt att vaccinera sig och på så sätt förbättra folkhälsan. Slutsats: Det krävs korrekt information om HPV virus och vaccin för att öka kvinnors avsikt till att vaccinera sig.

Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning. Denna undersöknings syfte har varit att undersöka hur kvinnor upplever stress. Stress sett ur ett kvinnligt perspektiv innebär att fokus läggs på kvinnors sätt att se på stress. Hur ser kvinnor på sin och andras stress? Hur ser kvinnor på stressen sett ur ett genusperspektiv? Ser kvinnor skillnader mellan den manliga och kvinnliga stressen?

Sverige anses vara ett av de mest jämställda länderna i världen. Trots detta är den svenska arbetsmarknaden mycket könsuppdelad och inom den mansdominerade räddningstjänsten är endast 2,4 % av alla heltidsarbetande brandmän kvinnor. Syftet med vår uppsats är att undersöka kvinnors underrepresentation i räddningstjänsten ur ett genusperspektiv. Vi har valt att rikta in oss på rekryteringsprocessen på grund av att få kvinnor som har gått den eftergymnasiala brandmannautbildningen ”Skydd mot olyckor”(SMO) får en anställning som brandman. Vi vill undersöka orsaken till detta och vi undrar om det är i rekryteringsprocessen som kvinnliga brandmän stöter på problem och därför inte får en anställning. Vi finner det även intressant att undersöka om normer och värderingar gällande kvinnliga brandmän påverkar rekryteringen av kvinnor. Vi har i vår studie valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där våra respondenter består av fem brandmän som arbetar på en brandstation någonstans i Sverige. Vårt insamlade intervjumaterial har vi analyserat, för att sedan, i vårt resultat, koppla till vår teoretiska referensram, som består av genus- och rekryteringsteorier. Resultatet visar att våra respondenter är mycket positiva till kvinnlig rekrytering inom räddningstjänsten och vi kan på så sätt inte se att svårigheterna att rekrytera kvinnor har något samband med stationens uppfattning om kvinnliga brandmän. Rekryteringssvårigheterna kan istället härledas till rekryteringsprocessen handplockning, där rekryteraren handplockar brandmän från manskodade yrken. Då det endast är manliga yrken som anses vara meriterade, så utesluts kvinnor. Vi kan på så sätt inte heller se att en examen från SMO - utbildningen skulle gynna kvinnors chanser till att få en anställning som brandman, då brandmännen fortfarande meriterar den tidigare praktiska yrkeserfarenheten framför en SMO – examen. Vi drar slutsatsen att det både är rekryteringsprocessen, där handplockning från de mansdominerade yrkena sker, samt samhällets normer och värderingar om kvinno- och mansyrken som sätter stopp för kvinnligt deltagande inom vår undersökta station.