Introduktion/Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor och den cancerform som orsakar flest dödsfall i världen. Cancerbesked är en livsförändring som kan upplevas svår att bearbeta ifall kvinnor inte har stöd i form av interventioner från sjuksköterskan. Efter bröstcancerbesked försämras flera livskvalitetsområden inom psykosocialt välbefinnande inklusive fysisk, psykisk och social hälsa. Sjuksköterskan har en betydande roll i mötet med patienter efter diagnostisering med cancer. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av sjuksköterskans interventioner efter bröstcancerbesked. Metod: En litteraturstudie baserad på Polit och Becks (2017) nio steg. Artiklarna genomgick en urvalsprocess bestående av tre steg. Litteraturstudien består av 17 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed varav nio kvalitativa, sex kvantitativa och två mixade metoder. Resultat: Kvinnornas erfarenheter som framkom i resultatet presenteras i ett huvudtema och tre underteman. Resultatet påvisade att individanpassade interventioner var grundläggande för att kvinnorna skulle erhålla lämpad omvårdnad efter bröstcancerbesked. Sjuksköterskans kommunikation, information och tillgängligt stöd var interventioner som kvinnorna ansåg nödvändiga efter bröstcancerbesked. Resultatet visade att kvinnornas erfarenheter av sjuksköterskans interventioner hade betydelse för deras upplevelse av diagnosen. Slutsats: Sjuksköterskans interventioner ansågs viktiga för kvinnornas erfarenheter av bröstcancer. Kvinnorna erfor att sjuksköterskan i sin roll behövde ta hänsyn till deras individuella behov. Slutsatsen som kunde dras utifrån detta var att sjuksköterskans individanpassade interventioner var betydelsefulla för kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer. Tillämpades inte interventionerna utifrån kvinnornas specifika behov blev erfarenheterna av vård efter bröstcancerbesked negativa.

Bakgrund: Bröstcancer en global sjukdom och den mest förekommande cancersjukdomen hos kvinnor. Det bildas ständigt nya celler i människans kropp samtidigt som gamla celler elimineras. Om det sker en mutation och cellen växer för snabbt bildas en tumör som kan vara både benign (godartat) eller malign (elakartad). Bröstcancer uppstår alltså när en tumör uppkommer i bröstet. Behandling för bröstcancer är strålning, kirurgi, hormonell- och cytostatikabehandling. Prognosen för bröstcancer blir allt bättre tack vare tidig upptäckt av tumörer genom trippeldiagnostik men främst genom självundersökning. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelser av behandling vid bröstcancer. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ litteraturöversikt. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna CINAHL och PubMed. Datainsamlingen resulterade i tio artiklar som har kvalitetsgranskas, sammanställts och analyserats. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier med sex tillhörande underkategorier. De två huvudkategorierna var: Vikten av information och stöd och Behandlingens påverkan på livet. Slutsats: Att genomgå behandling vid bröstcancer påverkar kvinnor på flera olika sätt. Behandlingen bidrar till en stor omställning i kvinnornas liv med psykiska samt fysiska förändringar som påverkar deras livskvalité. För att skapa en bättre livssituation under behandlingen önskar många kvinnor ökat stöd och information från vården.

Syfte: syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av vården innan, under och efter en mastektomi.  Metod:Litteraturöversikt med deskriptiv design där 11 artiklar har granskats. Använda databaser för datainsamling var Pubmed, Cinahl och Psycinfo. SBU granskningsmall användes för kvalitetsgranskning Resultat:Kvinnors upplevelse av vården vid en mastektomi var både positiv och negativ. Vissa upplevde sig väl stöttade medan andra inte upplevde det stöd som önskats. Fyra kategorier framkom: bemötande, information, stöd och tillgänglighet. Slutsats: Kvinnors upplevelse av vården vid en mastektomi varierade, det var både negativt  och positivt. Tids- och personalbrist är något som kan påverka vården negativt. Dock finns det en stor potential hos sjuksköterskor att förbättra arbetet med stöd till kvinnor som ska genomgå eller genomgått en mastektomi.

No description available.

Countries around the world have different systems for parental leave. The United States is the only industrialized country in the world that do not offer any kind of paid parental leave, on a federal level, to its citizens. While some Americans have the right to 12 weeks of unpaid leave, Swedes have the right to 480 days of paid leave. Sweden and the United States are both countries that want to be in the forefront of human rights and according to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW), states parties shall “introduce maternity leave with pay or with comparable social benefits without loss of former employment, seniority or social allowances”. The two countries have signed the convention, but only Sweden has ratified it. The political systems and the view of the state, the individual and the family are other distinctions between the countries. Further, the history in which the countries’ welfare has been built has taken different ways. Therefore, the aim of this study is to examine the differences in parental leave in Sweden and the United States. The jurisprudence, the political systems, the ratification of the CEDAW and the history of welfare will be examined to try to answer the question why these two industrialized countries have a big distinction in the right to paid parental leave.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder, vilket gör sjukdomen till en av de vanligaste gynekologiska sjukdomarna som drabbar kvinnor världen över. Trots detta är forskningen kring sjukdomen bristfällig och begränsad, vilket föranleder fördröjd diagnostisering och bristande behandlingsmetoder. Detta utgör ett problem då endometrios är en sjukdom som i de flesta fall föranleder svåra symtom samt följdproblem som infertilitet och depression. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med sjukdomen endometrios. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Resultat: Studiens resultat mynnade ut i tre huvudteman; Livet i smärtans skugga, Striden för erkännande och gehör samt Min kvinnliga identitet är försvagad och åtta subteman; Smärtans fysiska avtryck, Smärtans psykiska avtryck, Smärtan styr kalendern, Kamp mellan smärta och plikt, Kamp för rätt diagnos, Kamp för förståelse från omgivningen, Hinder för reproduktiv hälsa och slutligen Förändrad självbild - att tappa sig själv. Alla dessa framkom efter en sammanställning av kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen endometrios. Slutsats: Hela kvinnornas liv påverkades negativt till följd av sjukdomen och dess följdproblem. För att detta ska kunna förändras krävs det utökad kunskap inom såväl hälso- och sjukvården som i samhället som ytterligare forskning.

Den senaste av de internationella konventioner som rör kvinnors rättigheter är Istanbulkonventionen som trädde i kraft den 1 augusti 2014. Den och övriga konventioner som rör kvinnors rättigheter har ratificerats av Sverige som därmed gjort sig skyldiga att efterleva dess krav och rekommendationer. Genom en diskursanalys har Sveriges lagar granskats med stöd av ett täckande intervjumaterial för att ta reda på om Sverige faktiskt efterlever de internationella åtagande som staten tagit på sig i frågan om att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Materialet har bearbetats utifrån en feministisk teoribildning där det diskuterats utifrån könens sociala konstruktion, genusordningen och maskulinitetsperspektivet. / The latest of the international conventions on women's rights are Istanbul Convention, which entered into force on 1 August 2014. This and other conventions on women's rights has been ratified by Sweden thus guilty to comply with its requirements and recommendations. Through a discourse analysis has Sweden's laws examined under a comprehensive interview materials to find out about Sweden actually comply with the international commitments, which the State accepted for the issue of combating violence against women. The material has been processed from a feminist theory where it is discussed on the basis of gender social construction, gender order and masculinity perspective.

Under det tidiga 1900-talet hade kafferepet sin storhetstid. Allra vanligast var kafferepen i vardagslag, där kvinnor fick en paus i sin arbetsdag för att dricka kaffe, äta kakor och samtala med sina väninnor. Syftet med undersökningen är att analysera hur kafferep i hemmen under 1900-talets första decennier uppfattades och genomfördes, samt i relation till vilka företeelser som kafferepet får sin mening. Vidare är syftet att belysa hur ideal och praktiker i kafferepet kan förstås som kulturyttringar i förhållande till tidsanda, ritual och kvinnors livssammanhang. Detta görs med utgångspunkt i frågelistan Kafferep och kaffebjudning (LUF148), tidningen Husmodern och etikettsböcker utgivna av tidskriften, samt annat arkivmaterial från det tidiga 1900-talet. I materialet framträder berättelser om hur kafferepet var en betydelsefull bjudning med gemenskapen i fokus, men också hur det på olika sätt var socialt villkorat och fungerade som en klassmarkör. Framförallt var kafferepet en tillställning av stark rituell karaktär. Därtill tar undersökningen fasta på att kafferepet var en het politisk fråga som dök upp i olika samhällsdebatter i såväl moraliska argumentationer runt sekelskiftet 1900 – till diskussioner om produktivitet och modernitet i välfärdsstaten Sverige.

Syfte: Litteraturstudien syftar till att studera äldre kvinnor som utsatts för våld i nära relationer med utgångspunkt från kvinnornas perspektiv. Studien syftar till att lyfta fram hur äldre kvinnor påverkas, vad de uttrycker för behov av stöd, hur de beskriver problematiken med att lämna ett våldsamt förhållande samt förövarens påverkan på kvinnan.   Metod: I studien granskas 13 artiklar. Studien är en kvalitativ litteraturstudie med tematisk analys. Resultat: Studien resulterar i 3 huvudteman med 2 underteman vardera. Huvudtemana behandlar: (1) behov av stöd, (2) förövarens påverkan, och (3) känslor av skam och skuld.  Slutsats: Kvinnorna uttrycker ett behov av anpassade formella insatser samt berättar att de finner stor hjälp i stödgrupper. Kvinnornas förövare kontrollerar genom isolation och skrämsel. Kvinnorna upplever skuld och skam över deras situation samt tar på sig ansvar för våldet vilket påverkar deras psykiska mående. / Aim: This literature study aims to study older women who are exposed to IPV told from the women’s perspective. The study wants to highlight how older women are affected, what kind of support they want, difficulties in leaving and the perpetrator’s impact. Method: The design is a qualitative literature study using thematic analysis on 13 articles.  Results: The study resulted in 3 main themes with 2 sub-themes each. The main themes highlights: (1) the need for support, (2) the perpetrator’s impact, and (3) the shame and guilt. Conclusion: The women express a need for adapted formal support and express that they find great help in support groups. The women's perpetrators control them through isolation and intimidation. The women experience guilt and shame over their situation and take on responsibility for the violence which affects their mental health.

Background: Cervical cancer is a global health problem, by year 2020 around 600,000 women were suffering from cervical cancer. The contagious infection Human Papillomavirus causes the majority of cervical cancers worldwide. The impact of cervical cancer on women contributes to changes in their social and sexual relations in which women finds themselves.  Aim: The aim was to describe women's experiences of living with cervical cancer. Method:The method used in this study was literature-based. Friberg's five-step model was used to analyze the selected scientific articles used for the result. Results: Based on the analysis work, three themes emerged: the intimate relationship, being affected by cervical cancer and a second chance. Seven subthemes were compiled in coding: the experience of changed sexuality and femininity, to feel loneliness in the disease, to find support in the environment, to feel bad about what is to be cured, a constant worry, see life with new eyes, find comfort in religion and faith, there is a future. Conclusion: Women's lives after suffering from cervical cancer changed drastically and affected their health.