Background/problem: Historically, the audit and finance industry have been dominated by men but today the majority of the co-workers are women. Despite this progress, women in both industries are still underrepresented in top positions and are still facing problems in their career advancement. Purpose: The aim of the study is to describe and explain similarities and differences between women’s experienced career opportunities in the audit and finance industry. Method: 12 hypotheses have been derived from previous studies and theories. The hypotheses were tested using telephone surveys with 79 women from the audit industry and 81 women from the finance industry. Conclusion: Women in the accounting profession experience that they have better career opportunities than women in the finance industry. The main factors that influence women in the audit industry are age, family, health, previous working experience and promotion. Where as in the finance industry age, previous working experience and ambition are the primary factors that influence women’s career opportunities. / Bakgrund/problem: Revisions- och finansbranschen har historiskt sett varit mansdominerade branscher men är idag yrken där en övervägande del är kvinnor. Trots utvecklingen är kvinnor inom båda branscherna underrepresenterade på toppositioner och många kvinnor möter hinder för att göra karriär. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara likheter och skillnader mellan kvinnors upplevda karriärmöjligheter i revisions- och finansbranschen. Metod: 12 hypoteser har härletts utifrån tidigare studier och forskning. Hypoteserna har testats genom telefonenkäter med hjälp av 79 kvinnor från revisionsbranschen och 81 kvinnor från finansbranschen. Slutsats: Kvinnor i revisionsbranschen upplever att de har något bättre karriärmöjligheter än kvinnor i finansbranschen. De främsta faktorerna som påverkar kvinnors karriärmöjligheter i revisionsbranschen är ålder, familj, hälsa, arbetslivserfarenhet och befordran. I finansbranschen är ålder,arbetslivserfarenhet och ambitionsnivå de primära faktorerna för finanskvinnors karriärmöjligheter.

BACKGROUND: Among childbirth injuries the most common described symptoms are urine and faecal incontinence, pain during intercourse and perineal pain after rupture and suture. For those women who seek care for lasting nuisance are the routines for follow-up, diagnoses and treatment of childbirth injuries experience insufficient. AIM: The aim of this study was to illuminate women’s experience after of a childbirth injury and encounter the healthcare.  METHOD: A litterateur review based on six articles with qualitative data.  RESULT: Two categories with five subcategories are presented; To live with a childbirth injury- physical and emotional limitations of everyday life, normalization of injuries after childbirth and Encounter the healthcare- insufficient information and follow-up, encounter from the healthcare.  CONCLUSIONS: Women normalize their difficulties today after childbirth causing them not to seek help. The stigma surrounding the nuisance is also a contributing factor for women to contact the health care. Furthermore they experience to get dismissed by the healthcare professionals and not been taken seriously. Caregivers should inform the women about the concerning nuisance that can occur and give information where to seek help. / BAKGRUND: Bland förlossningsskador är de vanligaste beskrivna symtomen urin- och fekalinkontinens, smärta under samlag och mellangårdssmärta efter bristningar och suturer. För dom kvinnor som söker vård för långvariga besvär är rutinerna  för uppföljning, utredning och behandling av förlossningsskador bristfällig. SYFTE: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser av en förlossningsskada och mötet med vården.  METOD: En allmän litteraturöversikt baserat på sex artiklar med kvalitativa data.  RESULTAT: Två kategorier och fem underkategorier presenteras; Att leva med förlossningsskador- fysiska och emotionella begränsningar i vardagen, normalisering av förlossningsskador och Möte med vården- bristande information och uppföljning, bemötandet från vården.  SLUTSATSER: Kvinnor normaliserar idag sina besvär efter en förlossning vilket medför att de inte söker hjälp. Stigmat kring besvären är också en bidragande faktor till att kvinnor undviker att kontakta vården. De upplever också sig som avfärdade av vårdpersonal och en känsla om att inte bli tagna på allvar. Vårdpersonal bör informera kvinnorna om de berörda besvären som kan uppkomma och ge information var de kan söka hjälp.

Inom revisionsbranschen är det få kvinnor på de högre positionerna och speciellt på positionen delägare. Även tidigare forskning har visat att det råder stora skillnader i könsfördelningen på de högre positionerna i revisionsbyrån. Trots att könsfördelningen har på senare åren blivit jämnare på de lägre positionerna och mellanpositionerna i revisionsbranschen är det fortfarande väldigt små förändringar på delägarpositionen. Syftet med studien är att förstå och försöka få en mer ingående och mångfacetterad bild av hur karriärvalen för auktoriserade kvinnliga revisorer kan se ut.För att besvara studiens frågeställning har studien genomförts med en kvalitativ metod och med semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån teorier och tidigare forskning inom området för kvinnliga revisorers karriär inom revisionsbranschen. Empirin har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer med kvinnliga auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer. Vidare har analysen belyst olika teorier och faktorer som var relevanta för komma fram till resultat och slutsatser.Studiens slutsats blev att de kvinnliga revisorernas karriär påverkas av ett antal faktorer som är viktiga och avgörande för karriärutveckling och avancemang. Vidare när det gäller att få kvinnor innehar delägarpositionen kan det förhållandevis förklaras genom att vikten ligger hos själva kvinnliga auktoriserade revisorer. Eftersom de själva som individer tar olika beslut och val vilka påverkar och formar kvinnors karriär inom revisionsbranschen. Dessa beslut och val är kopplade till andra prioriteringar och intressen kopplade till privatlivet till exempel familjen och moderskap. / In the auditing industry, few women appear in higher positions and especially in the position of co-owner. Previous research has also shown differences in the equality at the higher positions in the audit firms. Even though it has become more equal in the lower and middle positions in the auditing industry in recent years, there are still very small changes in the co-owner position. The purpose of this study is to understand and try to get a more detailed and multifaceted picture of how the career choices for authorized female auditors can look.In order to answer the study's question, the study was conducted with a qualitative method and with semi-structured interviews. The study is based on theories and previous research in the field of female auditors' careers in the auditing industry. The empirical material has been collected using semi-structured interviews with female authorized auditors from different auditing firms. Furthermore, the analysis has illustrated various theories and factors that were relevant for the results and conclusions.The conclusion of the study is that female auditors' career is influenced by several factors that are important and crucial for career development and advancement. Furthermore, to understand why few women have a co-ownership position, it can be explained by the fact that it depends on female authorized auditors themselves. Because they as individuals take different decisions and choices that affect and shape women's careers in the auditing industry. These decisions and choices are linked to other priorities and interests for example such as the family and motherhood.

Bakgrund: Förlossningsrädsla kan vara påfrestande för kvinnor, förekommer i varierande allvarlighetsgrad och kan leda till negativ förlossningsupplevelse. Förekomsten av förlossningsrädsla varierar mellan olika länder vilket till viss del kan förklaras av olika mätmetoder. Barnmorskan är en betydelsefull person för kvinnor med förlossningsrädsla. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter av barnmorskans stöd vid förlossningsrädsla. Metod: Kvalitativ metasyntes med meta-etnografisk analysmetod, där artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science och PsycINFO. Efter kvalitetsgranskning kom 15 artiklar att analyseras. Resultat: Tre kategorier med tillhörande mönster identifierades; En närvarande barnmorska och En kompetent barnmorska där kvinnornas upplevelser av barnmorskans stöd bidrog till att minska förlossningsrädslan. Kategorin En distanserad barnmorska med tillhörande mönster visar upplevelser som istället ökade förlossningsrädslan. Slutsats: Resultatet påvisar betydelsen av att kvinnor upplever att barnmorskan är närvarande och kompetent för att kvinnan ska känna sig trygg och våga lita på att hon kan föda. Kontinuerligt stöd vid förlossning och fortbildning till personalen som möter förlossningsrädda kvinnor behövs. Caseload kan vara en modell som ytterligare behöver implementeras i barnmorskans arbete. / Background: Fear of childbirth can be stressful for women, occurs in varying degrees of severity and can lead to negative birth experience. The incidence of fear of childbirth varies between different countries, which to some extent can be explained by different measurement methods. The midwife is a person of significance for women with fear of childbirth. Objective: The purpose of this study was to investigate women's experiences of a midwife's support during fear of childbirth. Method: Qualitative meta synthesis using meta-ethnographic analysis method, where articles were searched in the databases PubMed, CINAHL, Google Scholar, Scopus, Web of Science and PsycINFO. After a quality review, 15 articles were analyzed. Result: Three categories with correlating patterns were identified; A present midwife and a competent midwife where the women's experience of the midwives support contributed to alleviate childbirth fear; Category a distant midwife with correlating patterns displays experiences that tended to increase childbirth fear. Conclusion: The results display the importance of the women's experience of a present and competent midwife for the women to feel safe and dare trust that she can give birth. A continuous support at childbirth and education for the staff that encounters women with fear of childbirth is needed. Caseload could be one model that needs to be implemented in the midwives work.

This is a study about Hindu women's experiences of arranged marriages. The study is based on previous research on women’s experiences. The purpose of this paper was to analyze the underlying factors that contribute to Hindu women experiencing that their mental health is affected by arranged marriages. The purpose was also to investigate how the women felt that the new legislation regulating of the dowry system has affected them regarding their relationship with the new family. The main purpose was to identify themes in women's experiences of arranged marriages and investigate connections between these themes.   The result showed that women who live in arranged marriages are more frequently exposed to both physical and mental violence, and as a result outcome they often suffer from different kinds of mental illness. The papers result also showed that these women’s opinions about arranged marriages differ slightly depending on their life situation. For instance, whether they live in a city or on the countryside, or how conscious they are about people who have other opinions and perceptions than their own. This study also shows the importance of these women having a job outside their home, as it offers contact with people beyond their family, enables the women contribute financially to the family and in other ways affects the women’s situation positively.

When the competition is getting stronger and companies must work harder to find new markets, new products and create new needs to reach growth, it appears strange that they overlook an obvious target segment right in front of their eyes. For some years ago, marketers of fashion brands feared that older women would wear their clothes, because it gave bad promotion for the young economically viable target group. Today, older women have difficulties finding clothes with right fit, style and personal taste. They would gratefully accept a brand, they felt were aimed for them. The purpose of this study is to give new ideas to companies in the fashion industry, how to reach this target group, but also be a contributing reason for older women to see the market opening for them. Through interviews with older women and industry specialists and questionnaires, interesting facts are gathered how fashion companies create strategies successfully. It is time to seriously notice the target group and respect them, as a group with great purchasing power. The company first to succeed can expect good returns, loyal customers and perhaps competitive immunity. In the nearest future when the baby boomers are about to retire, there are all reasons to comply with their needs. They have plenty of money they are planning to spend, active lives were they need clothes for different occasions and they will fill their lives with experiences they had no time to do before. With right strategies comes growth – so go out and catch them! / Program: Textilekonomutbildningen magister

<p>Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning. I studien har det framkommit att kvinnorna överlag har känt sig delaktiga och att de alla de facto har varit delaktiga i sin kriminella karriär. Alla kvinnor ansåg sig ha en förståelse av sin kriminalitet när de såg tillbaka på den. Det mesta tyder på att de under tiden de utförde sin kriminella handling hade en förståelse av sin kriminalitet. Vissa resultat kan dock tolkas som att de inte hade det. Under uppväxten upplevde majoriteten av respondenterna fler hinder än möjligheter men det har varit svårt att få fram exakta uppgifter om uppväxtförhållandena i denna studie. Kvinnorna betraktade sig inte som offer utan som subjekt, det vill säga de ansåg att de hade gjort egna val som lett till kriminalitet.</p>

<p><!-- /* Font Definitions */ @font-face {font-family:Wingdings; panose-1:5 0 0 0 0 0 0 0 0 0; mso-font-charset:2; mso-generic-font-family:auto; mso-font-pitch:variable; mso-font-signature:0 268435456 0 0 -2147483648 0;} /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} h1 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-font-kerning:0pt; font-weight:normal;} h2 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman";} h3 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:3; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; font-weight:normal; font-style:italic;} p.MsoIndex1, li.MsoIndex1, div.MsoIndex1 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:12.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex2, li.MsoIndex2, div.MsoIndex2 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:24.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex3, li.MsoIndex3, div.MsoIndex3 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:36.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex4, li.MsoIndex4, div.MsoIndex4 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:48.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex5, li.MsoIndex5, div.MsoIndex5 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:60.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex6, li.MsoIndex6, div.MsoIndex6 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:72.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex7, li.MsoIndex7, div.MsoIndex7 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:84.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex8, li.MsoIndex8, div.MsoIndex8 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:96.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndex9, li.MsoIndex9, div.MsoIndex9 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:108.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-12.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc1, li.MsoToc1, div.MsoToc1 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:right dotted 453.1pt; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:14.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; font-weight:bold;} p.MsoToc2, li.MsoToc2, div.MsoToc2 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:12.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc3, li.MsoToc3, div.MsoToc3 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:24.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:right dotted 453.1pt; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; letter-spacing:-.2pt;} p.MsoToc4, li.MsoToc4, div.MsoToc4 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:36.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc5, li.MsoToc5, div.MsoToc5 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:48.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc6, li.MsoToc6, div.MsoToc6 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:60.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc7, li.MsoToc7, div.MsoToc7 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:72.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc8, li.MsoToc8, div.MsoToc8 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:84.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoToc9, li.MsoToc9, div.MsoToc9 {mso-style-update:auto; mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:96.0pt; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFootnoteText, li.MsoFootnoteText, div.MsoFootnoteText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoHeader, li.MsoHeader, div.MsoHeader {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoFooter, li.MsoFooter, div.MsoFooter {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:center 8.0cm right 16.0cm; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoIndexHeading, li.MsoIndexHeading, div.MsoIndexHeading {mso-style-next:"Index 1"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoTof, li.MsoTof, div.MsoTof {mso-style-next:Normal; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:24.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-24.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.MsoFootnoteReference {vertical-align:super;} p.MsoBodyText, li.MsoBodyText, div.MsoBodyText {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoBodyText2, li.MsoBodyText2, div.MsoBodyText2 {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.MsoBodyText3, li.MsoBodyText3, div.MsoBodyText3 {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; color:red;} p.MsoBlockText, li.MsoBlockText, div.MsoBlockText {margin-top:0cm; margin-right:57.6pt; margin-bottom:0cm; margin-left:45.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} a:link, span.MsoHyperlink {color:blue; text-decoration:underline; text-underline:single;} a:visited, span.MsoHyperlinkFollowed {color:purple; text-decoration:underline; text-underline:single;} pre {margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:65.2pt; font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.referens, li.referens, div.referens {mso-style-name:referens; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:27.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-indent:-27.0pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-ansi-language:EN-US;} p.citat, li.citat, div.citat {mso-style-name:citat; mso-style-parent:"Indraget stycke"; margin-top:0cm; margin-right:57.6pt; margin-bottom:0cm; margin-left:45.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} span.blogtext {mso-style-name:blogtext;} p.Titel, li.Titel, div.Titel {mso-style-name:Titel; mso-style-parent:Sidhuvud; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:center; mso-pagination:widow-orphan; font-size:36.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.undertitel, li.undertitel, div.undertitel {mso-style-name:undertitel; mso-style-parent:Sidhuvud; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.abstractrubrik, li.abstractrubrik, div.abstractrubrik {mso-style-name:"abstract rubrik"; mso-style-parent:Sidhuvud; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; text-align:center; mso-pagination:widow-orphan; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.Abstracktbrdtext, li.Abstracktbrdtext, div.Abstracktbrdtext {mso-style-name:"Abstrackt brödtext"; margin-top:0cm; margin-right:57.6pt; margin-bottom:0cm; margin-left:54.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} p.a, li.a, div.a {mso-style-name:""; mso-style-next:"HTML\, förformaterad"; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; tab-stops:45.8pt 91.6pt 137.4pt 183.2pt 229.0pt 274.8pt 320.6pt 366.4pt 412.2pt 458.0pt 503.8pt 549.6pt 595.4pt 641.2pt 687.0pt 732.8pt; font-size:10.0pt; font-family:"Courier New"; mso-fareast-font-family:"Courier New";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} /* List Definitions */ @list l0 {mso-list-id:322585709; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-928729974 69009431 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435;} @list l0:level1 {mso-level-number-format:alpha-lower; mso-level-text:"%1\)"; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt;} @list l1 {mso-list-id:662969532; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:682254380 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435;} @list l1:level1 {mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt;} @list l2 {mso-list-id:1086732763; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-1539017598 -856938632 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l2:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @list l3 {mso-list-id:1643388766; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:312476670 -1469803002 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l3:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @list l4 {mso-list-id:1879584012; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:-457792010 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435 69009423 69009433 69009435;} @list l4:level1 {mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt;} @list l5 {mso-list-id:2078551305; mso-list-type:hybrid; mso-list-template-ids:376595394 -738154906 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413 69009409 69009411 69009413;} @list l5:level1 {mso-level-start-at:0; mso-level-number-format:bullet; mso-level-text:-; mso-level-tab-stop:36.0pt; mso-level-number-position:left; text-indent:-18.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} ol {margin-bottom:0cm;} ul {margin-bottom:0cm;} -->Föreliggande studies syfte är att utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv undersöka hur företagande kvinnor, som själva beskriver sig som framgångsrika, konstruerar identitet. Detta sker med en kombination av analytiska verktyg från narrativ metod, kategoriseringsanalys och diskursiv psykologi vilka appliceras på data i form av företagande kvinnors blogginlägg. Resultatet visar att respondenterna tenderar att berätta om sig själva genom tre generella berättelser: <em>berättelsen om företagsamheten, berättelsen om familjen</em> och <em>självbekännelseberättelsen</em> och där gör de framför allt tre kategorier relevanta för den egna identiteten: <em>den framgångsrika företagerskan, den goda modern</em> och <em>den moderna kvinnan</em>. Berättelser och kategorier kan mötas och understödja varandra men framför allt kan de också konkurrera med varandra. Den spänning som skapas när berättelserna krockar och när de diskursiva stereotyper som styr kategorierna inte samstämmer kräver en retorisk finkänslighet och ett skickligt balanserande. När det diskursiva trovärdighetsarbete som respondenterna ägnar sig åt, beroende på vilken berättelse de för närvarande berättar, havererar så används kategorin <em>den ofullkomliga människan</em> som verktyg för att upprätthålla den värdighet och koherens som krävs för att upprätthålla bilden av ett komplett och trovärdigt liv. Att bidra med kompletterande perspektiv till existerande entreprenörskapsforskning är studiens vidare syfte. Genom att öka förståelsen för de diskursiva förutsättningar som dessa kvinnor förhåller sig till och arbetar med, samt vilka strategier de funnit fruktbara i det arbetet, skapas möjligheter till nya sätt att förstå, studera och stimulera kvinnors företagande och entreprenörskap.</p>

<p>The aims of intrapartal care are a healthy mother and child and a positive birth experience for the woman. The aims should be achieved using the least possible number of interventions that is compatible with safety. The overall aim of this thesis was to develop an instrument based on the WHO’s recommendations for care in normal birth, to describe documented intrapartal care in a pre- and post-test following a quality improvement program and to elucidate women’s perceptions of received intrapartal care. The Delphi method was used to develop the instrument. Birth records were scrutinized in the pre-test (n=212) as well in the post-test (n=240). Women’s (n=138) perceptions were collected with a questionnaire.</p><p>An instrument with 69 questions and 24 follow-up questions was developed. The results from the pre-test showed that WHO’s recommendations were only partly followed. Intrapartal care for women at low-risk was similar to care for women at high-risk. Areas for improvement were identified and a quality improvement program was carried out during a two-year period. The post-test showed that the intrapartal care changed towards more adherence to WHO’s recommendations, especially for areas where guidelines were written and for women at low-risk. No statistically significant differences were found for the number of spontaneous vaginal deliveries, mother and child at low-risk after birth, active labour longer than 12 hours or second stage longer than one hour. The result from the women’s questionnaire showed that they to a great extent received care which encompassed practices that are demonstrably useful and should be encouraged. The women’s perceptions were that all received care was of great subjective importance.</p><p>The instrument developed from WHO’s recommendations can be used to examine intrapartal care. Midwives should carry out a risk assessment on the woman’s arrival at the maternity unit and plan the care together with the woman and significant others. Midwives’ documentation needs to change to incorporate interpersonal aspects. Women’s faith in intrapartal care shows the importance of continuous education for midwives in evidence-based care for normal birth. National evidence-based guidelines for intrapartal care need to be developed.</p> / <p>Målet med förlossningsvården är en frisk mor och ett friskt barn samt en för kvinnan positiv upplevelse av förlossningen. Dessa mål skall eftersträvas med minsta möjliga ingrepp i förlossningens förlopp men med bibehållen säkerhet för mor och barn. Det övergripande syftet med denna avhandling var att, utifrån WHO:s rekommendationer avseende vård vid normal förlossning, utveckla ett instrument för att kartlägga barnmorskors dokumenterade förlossningsvård före och efter ett kvalitetsutvecklingsprogram samt belysa kvinnors uppfattningar av förlossningsvård.</p><p>Instrumentutvecklingen genomfördes med Delfimetoden. Förlossningsjournaler granskades vid såväl föremätning (n= 212) som eftermätning (n=240). Kvinnors (n=138) uppfattningar insamlades med en enkät.</p><p>Ett instrument omfattande 69 frågor och 24 uppföljningsfrågor utvecklades. Resultatet av föremätningen visar att WHO:s rekommendationer bara delvis följdes. Vården skilde sig i liten utsträckning för kvinnor med låg- respektive högrisk. Förbättringsområden identifierades och ett kvalitetsutvecklingsprogram genomfördes under en tvåårsperiod. Eftermätningen visar att vården förändrades i riktning mot WHO:s rekommendationer, särskilt för de områden där riktlinjer utvecklats samt för kvinnor i lågriskgruppen. Inga statistiskt signifikanta skillnader noterades beträffande antalet spontana förlossningar, antalet mödrar och barn som var lågrisk efter förlossningen, antalet aktiva förlossningar över 12 timmar och antalet förlossningar med utdrivningsskede över 1 timma. Enkätstudien till kvinnorna visar att de i stor utsträckning erhöll vård enligt den praxis som är bra och bör uppmuntras. Kvinnorna uppfattade genomgående att erhållen vård var av stor subjektiv betydelse.</p><p>Instrumentet med utgångspunkt från WHO:s rekommendationer kan användas vid kartläggning av förlossningsvård. Barnmorskor bör göra en riskbedömning vid kvinnans ankomst till förlossningen och planera vården tillsammans med kvinnan och anhöriga utifrån denna. Barnmorskors dokumentation behöver förändras för att såväl omfatta medicinsk-tekniska som mellanmänskliga aspekter. Kvinnors tillit till förlossningsvården visar på vikten av att barnmorskor erhåller kontinuerlig fortbildning i evidensbaserad vård avseende normal förlossning. Evidensbaserade nationella riktlinjer för vård vid förlossning behöver utvecklas.</p>

Den regionala utvecklingspolitikens karaktär har under de senaste decennierna skiftat dramatiskt. Utvecklingen har gått från centralstyrning till allt större regionalt självbestämmande. Från en inriktning på stödinsatser och regional utjämning till en starkare betoning av tillväxt i landets samtliga delar. Begreppet tillväxt har vunnit mark och man talar allt oftare om en regional tillväxtpolitik.  Samtidigt som man i stor utsträckning betonar den ekonomiska tillväxten finns också en ambition att bredda begreppet med en ekologisk och social dimension. Tilltron till att man genom statliga interventioner kan styra samhällsutvecklingen i Sverige har länge varit stark och stora resurser har avsatts för satsningar inte minst inom området för regionalpolitik. Själva logiken bakom interventionerna har dock sällan klarlagts.  I avhandlingen görs det utifrån en specifik regionalpolitisk insats, nämligen resurscentra för kvinnor. Det blir då tydligt hur regionalpolitiken, i form av policyn bakom interventionen, vilar på motsägelsefulla underliggande logiker vilka praktiken sedan i sin tur måste balansera. Något som i flera fall ger upphov till organisatoriska problem i verksamheten. Resurscentra för kvinnor utgör en regionalpolitisk satsning som funnits sedan mitten av 1990-talet och vars tillkomst och utformning delvis kan förstås mot bakgrund av den utveckling av regionalpolitiken som beskrivits ovan. Inrättandet skedde utifrån att man konstaterat att kvinnor varit missgynnade inom regionalpolitiken. Ett genusperspektiv där man i högre utsträckning tog hänsyn till kvinnors lokala och regionala villkor och förutsättningar efterfrågades därför. Som konsekvens av detta inrättades regionala resurscentra för kvinnor i samtliga län, många lokala resurscentra bildades också. Antalet har varierat över tid men det har i Sverige rört sig om ett hundratal regionala och lokala resurscentra. I avhandlingen står särskilt två län i fokus; Södermanland och Västmanland med två regionala och sjutton lokala resurscentra. Avhandlingen som bygger på en studie av resurscentraverksamheten i Södermanland och Västmanland 2004-2006 visar hur flera av de organisatoriska problem verksamheten i praktiken brottas med kan förstås i relation till en motsägelsefull regionalpolitik. Vid en närmare studie av policyn bakom resurscentra kan den förstås som vilandes på tre olika och delvis självmotsägande underliggande logiker. Logiker som verksamheten i praktiken måste hantera och som många gånger ger upphov till motstridiga krav. / The characteristics of regional development policy during the past decades have altered dramatically. The trend has changed from central control to an increasingly larger regional independence; from a focus on support and regional equalization to a stronger emphasis on growth in all parts of the country. The general emphasis has been on economic growth, but there is also an ambition to widen the concept with an ecological and social dimension. The credence of controlling the development of society by means of interventions by the state has for a long time been strong and great resources have been reserved for interventions, not least in the area of regional development. However, the logic behind these interventions has seldom been investigated. This is done in the thesis in which the logic behind the specific regional policy intervention Resource centers for women is derived. From this perspective it becomes apparent how the regional policy, in the shape of the policy behind the intervention, is based on contradicting logics which the resource centers have to balance. This proves to be an unfeasible balance act where the intrinsic inconsistencies cause organizational problems.   Resource centers for women is a regional policy intervention that has been present since the mid 1990s and its establishment and formation can be understood by the background described above. The reason for its founding was that observations had been made that women were disfavored in regional policy. As a result of this, a request was raised of a gender perspective, where women’s local and regional terms were given larger attention. This led to the establishment of Resource centers for women in all Swedish counties; many local resource centers were also founded. The actual number of centers in Sweden has varied over time but there have been around 100 regional and local resource centers. In the thesis, two regions have the center of attention; Södermanland and Västmanland with two regional and 17 local resource centers. The thesis, which is based on a case study of the Resource centers in Södermanland and Västmanland 2004-2006, shows how several of the organizational problems can be understood in relation to a contradicting regional policy. A policy based on three separate and partly contradicting logics that have to be handled in practice by the organization and often is the cause of contradicting requirements.