The construction and real estate industry represents a significant part of Sweden's total impact on the environment and mainly affects the following national environmental objectives: reduced climate impact, a good built environment and a non-toxic environment. By establishing internal rules, companies within the industry can reduce their environmental impact. SMT (AB Sandvik Materials Technology), a part of the industrial group Sandvik AB, has set a target that during 2014 develop a guiding document with special consider to the environmental impact during construction of office buildings, that they establish at the Swedish regional capital Sandviken, for both internal and external tenants. This study therefore aims to clarify which environmental aspects that the construction and real estate sector mainly are responsible for, and therefore should be part of a guiding document for a company for establishing office buildings, and to present arguments regarding the use of such a document. The study is based on literature studies and personal contact with other companies, in the form of e-mail conversations and a telephone interview. The results of the study have revealed that companies have guiding documents describing their overall environmental work, but there are currently no documented standardized procedures for establishing buildings from the ecological sustainability perspective. A guiding document should originate from the Brundtland Commission's definition of sustainable development that states: "Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs". Sustainable development include three dimensions; ecological, economic and social sustainability, which depend on and influence each other. All together, the study showed that the primary environmental aspects that a guiding document for a company at least should take in consideration, based on the ecological sustainability, are: energy consumption, waste production, greenhouse gas emissions and nitrogen oxide emissions. Suggestions for companies regarding the practical work with these environmental aspects are to focus on BREEAM and to use available product databases such as BASTA, SundaHus and Byggvarubedömningen as complementary tools. Arguments for the use of such a document is that an active environmental program can be used for marketing purposes, potentially provides reduced business costs, reach more customers through new business areas and create and maintain an attractive position due to the growing environmental awareness in the community. / Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande del av Sveriges totala negativa klimatpåverkan och påverkar främst de nationella miljökvalitetsmålen begränsad miljöpåverkan, god bebyggd miljö samt giftfri miljö. Genom att upprätta interna regler har företag inom branschen möjlighet att minska sin miljöpåverkan. SMT (AB Sandvik Materials Technology), en del av industrikoncernen Sandvik AB, har på den svenska huvudorten i Sandviken satt upp ett mål att under 2014 ta fram ett styrdokument med hänsyn till miljöpåverkan under uppförandet av kontorsbyggnader för både interna och externa hyresgäster. Denna studie syftar därför till att klarlägga vilka miljöpåverkansaspekter från bygg- och fastighetssektorn som bör ingå i ett styrdokument för företag vid projektering och produktion av kontorsfastigheter, samt presentera argument gällande användandet av ett sådant styrdokument. Studien baseras på litteraturundersökningar och personlig kontakt med andra företag, i form av e-postkonversationer och en telefonintervju. Resultaten av studien har visat på att företag har styrdokument som beskriver deras övergripande miljöarbete, men att det idag saknas dokumenterade standardiserade arbetssätt för projektering och produktion av fastigheter utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Ett styrdokument bör utgå från Brundtlandskommissionens definition på hållbar utveckling, ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”. Hållbar utveckling omfattar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Dessa dimensioner påverkar och är beroende av varandra. Sammantaget visade studien att de primära miljöaspekter som ett styrdokument för företag minst ska ta hänsyn till, med utgångspunkt i den ekologiska hållbarheten, är energianvändning, avfallsgenerering, växthusgasutsläpp samt kväveoxidutsläpp. Som förslag på hur företag praktiskt kan arbeta med dessa miljöpåverkansaspekter är att de inriktar sig mot BREEAM och att de använder tillgängliga produktdatabaser, såsom BASTA, SundaHus och Byggvarubedömningen som kompletterande verktyg. Argument för användandet av ett styrdokument är att ett aktivt miljöarbete kan utnyttjas i marknadsföringssyfte, ger potentiellt minskade företagskostnader, kan nå fler kundgrupper via nya affärsområden samt skapa och bibehålla en attraktiv position i och med en ökande miljömedvetenhet i samhället.

Climate change is one of the most complex and urgent challenges facing the world, incurring financial losses. In response, the European Commission has developed frameworks such as the European Green Deal (EGD) and the European Climate Law to reduce greenhouse gas emissions and achieve climate neutrality by 2050. Sustainable finance, which integrates environmental, social, and governance (ESG) factors into investment decisions, plays a pivotal role in achieving these goals. The EU's Action Plan on Financing Sustainable Growth led to the creation of the Taxonomy Regulation (TR) and the EU Taxonomy (ET) to standardize definitions of sustainability and increase sustainable investments. However, there is a need for clearer guidance on the practical application of the ET. This paper aims to explore the practical application of the ET, comparing it with ESG ratings and focusing on its implementation in the building sector through the BREEAM-SE certification system, to enhance understanding and identify areas for improvement. This study employs a qualitative research method involving document analysis and expert insights from a webinar. The document analysis, divided into two parts, explores the ET in relation to ESG in general and within the construction and real estate sector, and the ET and BREEAM-SE. This approach synthesizes diverse perspectives to understand the ET's practical application. Complementing this, a webinar at AFRY provided practical insights from industry experts on integrating the ET with BREEAM-SE, enhancing the study's comprehensiveness. This study addresses two key research questions related to the ET and its practical application. First, it explores how the ET compares to ESG ratings and which of them is the most suitable for the construction and real estate sector. Conclusion to this research question is that the ET emerges as a more appropriate framework. Due to the significant divergence in the definition, design, scope, and utilization of various ESG ratings, the ET offers greater benefits by providing a structured, standardized, and sector-specific approach, addressing specific activities within the construction sector and offering consistent and reliable evaluations for stakeholders. Second, the study examines how the ET's criteria for Construction of new buildings intersect with the BREEAM-SE v6.0 certification standards. The findings indicate that while almost all of the criteria within the ET overlaps with the criterias in BREEAM-SE, BREEAM-SE is more thorough. This intersection provides value to construction and real estate owners, demonstrating that meeting BREEAM-SE standards can also mean ET alignment, while the reverse is not true. Overall, the research highlights the practical application of the ET and its integration with existing certification systems. / Klimatförändringarna är en av de mest komplexa och akuta utmaningar som världen står inför, och de medför betydande finansiella förluster. Som svar på detta har Europeiska kommissionen utvecklat ramverk såsom den Europeiska gröna given (EGD) och den Europeiska klimatlagen för att minska växthusgasutsläppen och uppnå klimatneutralitet till 2050. Hållbar finans, som integrerar miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) faktorer i investeringsbeslut, spelar en avgörande roll för att uppnå dessa mål. EUs handlingsplan för att finansiera en hållbar tillväxt resulterade i skapandet av taxonomiförordningen (TR) och EU-taxonomin (ET) med syftet att standardisera definitioner av hållbarhet och öka hållbara investeringar. Det finns dock ett behov av tydligare vägledning om den praktiska tillämpningen av ET. Denna rapport syftar därför till att utforska den praktiska tillämpningen av ET, jämföra den med ESG och fokusera på dess implementering inom byggsektorn genom certifieringssystemet BREEAM-SE. Detta för att öka förståelsen för ET samt identifiera förbättringsområden. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod som involverar dokumentanalys och expertinsikter från ett webbinarium. Dokumentanalysen, som är uppdelad i två delar, utforskar ET i förhållande till ESG i allmänhet och inom bygg- och fastighetssektorn, samt ET i jämförelse med BREEAM-SE. Denna metod syntetiserar olika perspektiv för att förstå ETns praktiska tillämpning. För att komplettera denna analys har praktiska insikter från ett webbinarium på AFRY om hur man integrerar ET med BREEAM-SE använts, vilket breddade studiens omfattning. Studien adresserar två viktiga forskningsfrågor relaterade till ET och dess praktiska tillämpning. Först undersöks hur ET jämförs med ESG och vilket av dessa verktyg som är mest lämpligt för bygg- och fastighetssektorn. Slutsatsen är att ET framstår som ett mer lämpligt ramverk. Detta på grund av den betydande skillnaden i definition, design, omfattning och användning mellan olika ESG. Av denna anledning erbjuder ET större fördelar genom att tillhandahålla ett strukturerat, standardiserat och sektorsspecifikt tillvägagångssätt, som adresserar specifika aktiviteter inom byggsektorn och erbjuder konsekventa och tillförlitliga utvärderingar för intressenter. I den andra forskningsfrågan undersöker studien hur ET kriterier för nybyggnation överlappar med BREEAM-SE v6.0 certifieringsstandard. Resultaten visar att nästan alla kriterier inom ET överlappar med kriterierna i BREEAM-SE, vilket visar att BREEAM-SE är mer grundlig. Denna överlappning ger värde till bygg- och fastighetsägare och visar att uppfyllelse av BREEAM-SE-standarder även kan innebära att kraven för ET uppfylls, medan det omvända inte gäller. Sammanfattningsvis belyser forskningen den praktiska tillämpningen av ET och dess integration med befintliga certifieringssystem.

Environmental issues have gained importance due to global environmental threat, such as depletion of energy resources and the impacts of climate change. The building sector is responsible for almost half of the impacts on the environment. Hence, this study focuses on the importance of environmental impacts of building materials. In this regard, firstly, sustainability indicators for building materials were determined and the environmental impacts of selected building materials were studied. Then, the evaluation system BREEAM and the evaluation software BEES were selected and used to evaluate one block of bachelor flats and one of housing units in ODTUKENT, which is located in the Middle East Technical University campus in Ankara, Turkey. Building materials used for the construction of walls, floors and roofs were evaluated according to the indicators accepted by BREEAM and BEES. The results for both units were compared and it was seen that the block of bachelor flats takes lower ratings than the triplex unit for BREEAM and also lower values for BEES. Therefore, the block of bachelor flats has less environmental impact than the triplex unit. While evaluating the materials an exact match for all the materials used in the case buildings could not be found in these tools. Hence, it was not possible to exact results for these materials. In this regard, countries should determine their own evaluation indicators and develop their evaluation systems.

Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer.  År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS – Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Det har som syfte att utreda hur hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar kan användas i Sverige. Certifiering av stadsdelar hanterar ett bredare perspektiv och kompletterar miljöcertifieringen av byggnader. Istället för att enbart fokusera på miljömässiga förhållanden behandlas även sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Examensarbetet syftar till att ur ett helhetsperspektiv bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. Genom att besvara de tre frågeställningarna, • Vad innebär hållbar utveckling ur ett stadsplaneringsperspektiv? • Hur kan ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar tillämpas i arbetet för hållbara städer? • Hur kan en stadsdel utformas för att vara hållbar? är målet att visa förslag till hur en stadsdel kan utformas och planeras, utifrån ett hållbarhetscertifieringssystem, för att bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. De metoder som använts i arbetet är litteraturstudie, dokumentanalys, fallstudie, intervjuer och skissarbete. Fallstudien är gjord i samarbete med Skövde kommun. Utgångspunkt för fallstudien har varit Arenaområdet i Skövde. Resultatet av arbetet visar på att en hållbar utveckling, ur ett stadsplaneringsperspektiv, innebär att arbeta tvärsektoriellt med hållbarhetsfrågor för en stad. Hållbarhetsdimensionerna måste behandlas likvärdigt och ges lika utrymme vid planering av städer och stadsdelar för att de ska bli hållbara. Egenskaper hos en hållbar stad har ofta sitt ursprung i ett lokalt sammanhang. Hänsyn behöver därför tas till den geografiska platsen och dess förutsättningar.  Rapporten visar även att om hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar ska tillämpas i arbetet för hållbara städer måste det göra skillnad, vara användbart, trovärdigt och anpassningsbart. Hållbarhetscertifieringssystemet fungerar vidare som riktlinjer vid utformning av stadsdelar. Grundprinciper vid utformning av hållbara stadsdelar är att de ska vara flexibla i tiden samt innehålla blandade mötesplatser och funktioner. / The concept of sustainable development has in recent decades been a topical subject. Sustainable development includes ecological, economic, social and cultural dimensions. Materials and buildings have for long been able to get environmentally certified. Today certification systems are developed that allows entire urban districts to get a sustainability certification. This could be a step towards sustainable cities.  In year 2010 the development project HCS - Sustainability Certification of urban districts was started. It aims to investigate how sustainability certification for urban districts can be used in Sweden. Certification of districts handles a broader perspective and complements the environmental certification of buildings. Instead of focusing solely on the environmental conditions the social, economic and cultural conditions are also managed. The thesis aims at a holistic approach to contribute to a more sustainable urban planning. By answering the three questions, • What does sustainable development from an urban planning perspective entail? • How can a sustainability certification system for urban districts be applied in the work towards sustainable cities? • How can an urban district be designed to be sustainable? the goal is to show proposals for how an urban district can be designed and planned, from a sustainability certification system, to contribute to a more sustainable urban planning. The methods used in this thesis are literature study, document analysis, a case study, interviews and illustration work. The case study is conducted in collaboration with the Municipality of Skövde. The basis for the case study has been the Arenaområdet in Skövde. The results of this thesis show that sustainable development from an urban planning perspective, involves working cross-sectionally with questions concerning sustainability of a city. Sustainability dimensions must be treated equally and given equal space in the planning of cities and urban districts. Characteristics of a sustainable city often have its origins in a local context. Consideration needs to be given to the geographical location and its prerequisites. The thesis also shows that to be applied in the work for sustainable cities the sustainability certification for urban districts must make a difference, be useful, reliable, and adaptable. Sustainability certification systems also work as guidelines for the design of urban districts. Basic principles in the design of sustainable urban districts are that they should be flexible in time and contain assorted places to meet and have mixed functions.

No description available.

Redan 2008 satte EU upp klimatmål om att minska utsläppen och spara energi. Minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990. Den totala energiförbrukningen ska minska med 20 procent jämfört med denprognostiserade trenden. 20 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara energikällor. Genom att då tillämpa en miljöcertifiering på byggnader är detta ett steg på vägen för att uppnå desatta målen. Med miljöcertifiering menas att byggnaden betygsätts med hänsyn till uppnåddmiljöpåverkan utifrån en tredjepartsgranskning. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ettcertifikat som visar dess miljöprestanda.Det här examensarbetet har som syfte att ta fram ett förslag på miljöcertifieringssystem åtByggbolaget i Värmland med riktlinjer att det skall vara så enkelt och kostnadseffektivt sommöjligt, för att sedan tillämpa detta på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad. Detta med anledning avatt Byggbolaget i Värmland ser ett ökat behov på marknaden utav dessa kunskaper. Decertifieringssystem som ingår i urvalet är, EU GreenBuilding, Leed, Miljöbyggnad och Breeam SE.Utifrån litteraturstudien kunde slutsatsen dras att det certifieringssystem som var lämpligast atttillämpa på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad var Miljöbyggnad. Detta val grundade sig på attByggbolaget i Värmland efterfrågade ett enkelt och kostnadseffektivt miljöcertifieringssystem medrelevanta miljövärderingar. Den största svårigheten med att tillämpa Miljöbyggnad på Etapp 3 varatt byggnaden redan var färdigprojekterad när certifieringsprocessen inleddes, vilket begränsademöjligheten att styra teknik och systemval. En miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad på Etapp 3skulle leda till byggnadsbetyget silver. / Back in 2008, the EU set climate targets to reduce emissions and save energy. Reduce greenhouse gas emissions by 20 percent compared to 1990. The total energy consumption will be reduced by 20 percent compared to the forecasted trend. 20 percent of the total energy consumption from renewable energy sources. By applying environmental certification of buildings, this is a step to achieve the set targets. Environmental certification means that the building is graded with respect to the achieved environmental impact based on a third-party review. Based on a certification, a building certification shows its environmental performance.This degree project aims to produce a proposal of environmental certification for Byggbolaget i Värmland based on the guidelines that it should be as simple and cost effective as possible, and then apply it to Etapp 3 on Bryggudden in Karlstad. This is to the fact that Byggbolaget i Värmland sees a growing need for these skills in the market. The certifications included in the sample is, EU GreenBuilding, the LEED, the Miljöbyggnad and the BREEAM SE.Based on the literature review it could be concluded that the certification appropriate to apply to Etapp 3 on Bryggudden in Karlstad was Miljöbyggnad. This choice was based on the request of Byggbolaget i Värmland of a simple and cost-effective environmental certification with the relevant environmental values. The main difficulty in applying the Miljöbyggnad on Etapp 3 was that the building was already fully planned when certification process began, which limited the ability to control technology and system selections. Environmental certification according to Miljöbyggnad on Etapp 3 would lead to construction grade silver.

Sustainable development is gaining more focus than ever, and sustainable urban water management is increasingly being incorporated in urban planning worldwide. Internationally, certification systems for sustainable urban planning have gained popularity, and a Swedish version of the British certification system BREEAM Communities is on its way. In this degree project the technical water related aspects of the certification system BREEAMCommunities are analyzed and compared with the corresponding aspects of the American certification system LEED for Neighborhood Development. Water related aspects of both systems are discussed on basis of research in sustainable urban water management. Difficult questions raised in managing the urban water of the future are e.g. climate changes and new technical solutions for storm water management.

Bewertung und Untersuchung einer Nachhaltigkeitszertifizierung im Bauwesen

Buildings are responsible for a wide range of environmental impacts. In response to this, several green building standards have been developed. Each standard uses different strategies and has different approaches to defining what features should make up a green building. This thesis uses the LEED, BREEAM, EEWH, and Living Building Challenge standards as a lens through which this question of what makes a green building is explored, with an emphasis on the distinction between greenness and sustainability in the built environment.

Sveriges regering beslutade i samband med FN:s toppmöte år 2015 att 17 nationella miljömål skulle sättas upp för att främja hållbar utveckling. Målen täcker flera områden inom byggnadssektorn och byggnadsbranschen har en stor del att spela vad gäller att nå upp till dessa mål. Denna uppsats syftar till att studera hållbarhetsbegreppet utifrån ett miljömässigt perspektiv som det används inom byggnadsbranschen. Dessutom är målet att klargöra vilka aspekter som aktörer inom nyproduktion anser är hållbara med fokus på om livslängden tas hänsyn till vid uppförandet av nya byggnader.Arbetet bygger på intervjuer med fyra personer inom byggnadsbranschen. Svaren har analyserats inom ramen för institutionell teori. Många företag arbetar med miljöhållbarhetsfrågor och problemet som belyses i denna studie är inom vilka områden byggnationen är miljöhållbar med ett specifikt fokus kring livslängden på byggnaden.Med utgångspunkt i denna studie kan två slutsatser dras. Den ena är att hänsyn tas till livslängden på byggnader men på två sätt, antingen genom materialval eller genom en god förvaltning av byggnaderna. Den andra slutsatsen som kan dras är att det, vid uppförandet av nya byggnader, har skett ett skifte av fokus från energieffektivisering till hälsa och välmående för de som vistas i byggnaderna. / As a result of the United Nations Sustainable Development summit in 2015 the Swedish government resolved in 17 national sustainability goals. The building sector plays a big part in fulfilling them as several are addressed towards sustainable housing.The aim of this study is to address how the word sustainability is used within the sector. In addition, a study will be done on what aspects of sustainability that the sector focus most on and whether the lifetime of the buildings is taken into account when building new houses.The study is based on interviews with four people who work in the building sector. Their response has been analysed and institutional theory has been applied. Many companies work with sustainability and the problem that is addressed in this study is within what categories the sustainability focus are in, with a special focus on whether the lifetime of the buildings is taken into account when building new buildings.Two conclusions can be drawn through this study. The first one is that building companies do take the lifetime of building into account when building new buildings, either through choice of material or having good management of the building over time. The other conclusion that can be drawn is that there has been a change in focus regarding what aspects are important when building new houses from energy efficiency to health and well-being of the users.