No description available.

Syfte Studien avser att undersöka ägarstrukturens modererande effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. Utifrån resultatet presenterat i denna studie nås en djupare förståelse för hur företagetsstyrning av ägarstruktur och kapitalstruktur påverkar företagsvärdet. Metod Undersökningen är gjord enligt kvantitativ forskningsmetod. Studien baseras på 263 företag noterade vid main market på Nasdaq Stockholm, sett över åren 2017–2019. Sekundärdata hämtas och analyseras med hjälp av statistiska modeller. Resultat diskuteras med stöd av teoretisk referensram. Slutsats Studiens empiriska resultat visar att ägarstruktur och kapitalstruktur har en signifikant negativ inverkan på företagsvärde. Däremot har ägarstrukturen en icke-signifikant effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. Studien kan därför inte bekräfta att kontrollägare har en väsentlig inverkan på ledningens finansieringsbeslut.  Studiens bidrag Studien visar att ägarstruktur och kapitalstruktur var för sig kan användas som styrmedel för att nå ett högt företagsvärde. Området är outforskat för företag noterade vid main market på Nasdaq Stockholm. Studien ger därför empiriskt underlag för hur dessa företag i praktiken bör styra ägarstruktur och kapitalstruktur för att maximera företagsvärdet. Studien finner dock inget bevis för ägarstrukturens modererande effekt på sambandet mellan kapitalstruktur och företagsvärde. / Purpose The study aims to examine the moderating effect of ownership structure on the relationship between capital structure and firm value. Based on the results presented in this study, a deeper understanding is reached of how companies' governance of ownership structure and capital structure affects firm value. Method The survey is conducted according to a quantitative research method. The study is based on 263 companies listed on the main market on Nasdaq Stockholm over the years 2017-2019. Secondary data is retrieved and analyzed using statistical models. Results are discussed on the basis of a theoretical frame of reference. Conclusion The empirical results of this study show that ownership structure and capital structure have a significant negative effect on firm value. On the other hand, ownership structure has a non-significant effect on the relationship between capital structure and firm value. Therefore, this study can not confirm that control owners have a significant impact on financing decisions made by management. Contribution This study shows that ownership structure and capital structure separately can be used as instruments to achieve high firm value. This is an unexplored area for companies listed on the main market on Nasdaq Stockholm. Therefore, this study provides an empirical basis for how these companies in practice should govern ownership structure and capital structure in order to maximize firm value. However, the study found no evidence of the moderating effect of ownership structure on the relationship between capital structure and firm value.

For many financial analysts the relationship between dividend policy and share price volatility remains inconclusive. The purpose of this study was to ascertain whether the relationship between dividend policy and share price volatility for JSE-listed firms in South Africa differs from previous, similar research done on different markets. The research study answered the research question and determined what the relationship is between dividend policy and share price volatility for a representative sample of JSE-listed firms. In addition, it met the objective of finding and evaluating the relationship between dividend policy and share price volatility for a selection of JSElisted firms, under various economic conditions. The research study spanned a 12- year period with more than 1 065 observations noted. Quantitative, secondary data was collected and descriptive statistics were used during the analysis phase. Two standard multiple regression models were used to regress dividend policy and share price volatility, with the first regression model only providing a crude test between the variables. The second regression model accounted for factors that affect both variables and was included to provide a more accurate test estimation. The relationship between the dividend payout ratio and share price volatility and the relationship between dividend yield and share price volatility were evaluated and reported on, under various different economic conditions (pre, during and post the 2008 financial crisis). The study concluded that there is a negative correlation between a firm’s dividend policy and share price volatility. It further found that a firm’s dividend payout ratio, and not the dividend yield ratio, remains the single biggest contributor in explaining the variance in share price volatility throughout the different economic phases presented by pre, during and post the 2008 global financial crisis. / Finance, Risk Management and Banking / M. Com. (Financial Management)

The diploma thesis deals with the preparation of a financial analysis of seven construction companies based in the Zlín Region. The financial accounting statements for the five accounting periods from 2016 to 2020 are used as sources of information, which have been converted into electronic form and subsequently the values needed to apply the golden financing rules have been removed from them. Data for the same period from 2016 to 2020 were further processed, which is published by the Ministry of Industry and Trade of the Czech Republic in its appendix to the publication Financial Analysis of the Corporate Sphere. From these data, individual golden financing rules were determined, which were compared with the analyzed companies. Finally, the results of the analyzes are summarized and commented.

The corona pandemic has had a major impact on the whole world to different degrees. The Swedish companies have been affected and forced to review their capital structure. A good result for the companies is essential to be able to compete in a vulnerable market. During a crisis, companies need to be active in their financing decisions and how they choose to finance themselves. Macroeconomic factors have a significant impact on the capital structure, as crises can make firms more constrained. The impact of the crisis on society and specifically on companies is therefore interesting to study. With this as a starting point, the main purpose of the study is to investigate how the capital structure has changed during the transition to covid-19, 2019 and 2021. To be able to analyze the purpose, the study explores what has an impact on the company's liabilities in relation to assets. The study has a quantitative research method with a deductive approach. The sample consists of 150 Swedish listed companies where the data set is made up of the companies annual reports. Six hypotheses have been developed to be tested through regression analyses. The dependent variables tested are total liabilities, current liabilities and long-term liabilities relative to total assets. The independent variables consist of age, size, profitability and growth. The result shows that marginal differences exist for the debt ratios between the period before and during the pandemic. Some of the independent factors have had a greater impact than others on the company's debt ratio, including size. Age is the factor that has no influence on the companies' leverage ratio. The study’s findings contribute to better understanding of how the corona pandemic affects the capital structure of Swedish companies. / Coronapandemin har påverkat hela världen i olika grad. De svenska företagen har blivit drabbade och behovet av att se över kapitalstrukturen har varit ett faktum. Ett gott resultat för företagen är väsentligt för att kunna konkurrera på en utsatt marknad. Företagen behöver under en kris vara aktiva i sina finansieringsbeslut och hur de väljer att finansiera sig. De makroekonomiska faktorerna har stor betydelse på kapitalstrukturen, eftersom kriser kan ledatill att företagen blir mer begränsade. Krisens påverkan på samhället och specifikt på företagen blir därav intressant att studera. Med detta som utgångspunkt är studiens huvudsyfte att undersöka hur kapitalstrukturen har förändrats vid övergång till covid-19, år 2019 och 2021.För att kunna analysera syftet utforskas vad som har en påverkan på företagets skulder i förhållande till tillgångar. Studien har en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Urvalet består av 150 svenska börsnoterade företag där datamaterialet utgörs av företagensårsredovisningar. Sex hypoteser har framställts för att testas genom regressionsanalyser. De beroende variablerna som testas är totala skulder, kortfristiga skulder och långfristiga skulder i förhållande till totala tillgångar. De oberoende variablerna består av ålder, storlek, lönsamhet och tillväxt. Resultatet visar att marginella skillnader finns för skuldkvoterna mellan perioden före och under pandemin. Några av de oberoende faktorerna har haft större påverkan än andra på företagens skuldkvot, bland annat storlek. Ålder är den faktorn som inte har någon påverkan på företagens skuldsättningsgrad. Studiens resultat bidrar till ökad förståelse kring hur coronapandemin påverkar svenska företags kapitalstruktur.

Den här studien undersöker sambandet mellan lönsamhet och skuldsättning på transportsektorn i Sverige under 2021, med avgränsningen små och medelstora företag och bygger vidare på tidigare studier inom kapitalstruktur. Forskningen inom ämnet har visat på mångtydiga resultat i hur förhållandet mellan lönsamhet och skulder ser ut i praktiken. Denna studie tar vid i den pågående forskningen och har utifrån tidigare studier valt ut fyra teorier nära kopplade till den aktiva diskussionen om kapitalstrukturens utformning. Med utgångspunkt i MM proposition I och II, agentteorin, pecking order teorin och trade-off teorin granskar den här kvantitativa studien de beroende variablerna ROA och ROE i förhållande till de oberoende variablerna skuldsättningsgrad, storlek, samt kortfristiga, långfristiga och totala skulder. Med syfte att undersöka ifall det finns ett samband mellan skulder och lönsamhet samlades data in via Retriever Business på 1 412 företag, med ett totalt antal företag efter bortfall på 1 317. Studien fann att skulder hade en negativ påverkan på lönsamhet. Där ROA som lönsamhetsmått visade på en negativ korrelation mellan långfristiga och kortfristiga skulder, samt en positiv korrelation mellan lönsamhet och storlek. ROE som lönsamhetsmått visade på negativ korrelation till skuldsättningsgrad. Kopplat till de använda teorierna fann studien stöd för pecking order teorin. / This study examines the relationship between profitability and indebtedness in the transportation sector in Sweden during 2021, delimited to small and medium-sized enterprises, and continues to build on the previous research of capital structure. Previous research in the field of capital structure shows ambiguous results regarding the relation. between profitability and debt. This study has its starting point in the active research debate and has based on previous research selected four theories closely linked to capital structure. Based on MM proposition I and II, the agency theory, the pecking order theory, and the trade-off theory, this quantitative study examines the dependent variables ROA and ROE in relation to the independent variable’s debt ratio, size, as well as short-term, long-term, and total liabilities. With the purpose of investigating if there is a correlation between profitability and debt, data has been collected via Retriever Business on 1 412 companies with a total number of companies after attrition of 1 317. The study found that there was an overall negative correlation between profitability and debt. The study found that ROA as a measure of profitability shows a negative correlation between long-term and short-term liabilities, as well as a positive correlation between profitability and size. ROE as a measure of profitability showed a negative correlation to the debt ratio. Linked to the theories used, the study found support for the pecking order theory.

Kapitalstruktur avser förhållandet mellan eget kapital och skulder i form av kortfristiga- och långfristiga skulder inom ett företag. Studien har analyserat huruvida det existerar ett samband mellan ett företags kapitalstruktur och följande oberoende variabler; lönsamhet, tillgångsstruktur och tillväxt. Ålder och storlek har därutöver använts som kontrollvariabler. Dessutom har användningen av kortfristiga- och långfristiga skulder analyserats hos studiens urval som består av 89 små- och medelstora företag (SME) verksamma inom den svenska modebranschen under tidsperioden 2016–2019. Tidigare studier har analyserat dessa samband med ett stort urval som omfattar flera olika branscher och industrier medan modebranschen samt andra delbranscher lämnats relativt outforskat.  Utifrån en multipel regressionsanalys har resultatet visat ett positivt samband med statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och storlek. Likaså har resultatet uppvisat en negativ statistisk signifikans mellan kortfristiga skulder och ålder, respektive lönsamhet. Resultatet påvisar inget samband mellan kortfristiga skulder och tillväxt respektive tillgångsstruktur. Studien överlag fann inget samband mellan långfristiga skulder och samtliga oberoende- och kontrollvariabler. Utöver detta har resultatet analyserats och diskuterats utifrån Pecking order teorin och tidigare forskning. Sammanfattningsvis illustrerar studien ett varierat resultat som både bestred och var i enlighet med ställda hypoteser. / Capital structure refers to the relationship between equity and debt in the form of short-term debt (STD) and long-term debt (LTD) within a company. The study analyzed whether there is a relationship between a company's capital structure and the following independent variables; profitability, asset structure and growth. In addition, age and size have been used as control variables. Furthermore, the use of STD and LTD has been analyzed by the sample, which consists of 89 small and medium-sized enterprises (SME) that have operated in the Swedish fashion industry during the period 2016-2019. Previous studies have analyzed these relationships with a large sample that includes several different industries, but the fashion industry and other sub industries are still relatively unexplored areas.  Based on a multiple regression analysis, the results have shown a positive relationship with statistical significance between STD and size. The result has also shown a negative statistical significance between STD and age as well as profitability. However, there was no relationship between STD and growth as well as asset structure. The study overall found no relationship between LTD and all independent- and control variables. The results were analyzed based on Pecking order theory and previous research. The study showed a varied result that both disputed and was in line with the hypotheses.

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien. Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag. Angående huruvida det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden kan vi visa att det finns ett positivt beroende mellan skuldsättningsgrad och följande två variabler: lönsamhet och andel materiella anläggningstillgångar. Att ett positivt beroende råder mellan skuldsättningsgrad och dessa två variabler visar att ju lönsammare eller ju mer materiella anläggningstillgångar ett företag har, desto högre tenderar skuldsättningsgraden att vara. Dock hittades inget beroende mellan skuldsättningsgrad och företagets storlek. Utifrån den teoretiska referensramen ges möjliga förklaringar till det erhållna resultatet och i vissa fall agerar inte alltid företagen i likhet med vad kapitalstruktursteorierna förespråkar. Sammantaget visar vår studie att det finns en signifikant skillnad mellan svenska börsnoterade familjeföretag och icke-familjeföretag avseende deras val av kapitalstruktur samt att det finns faktorer som påverkar skuldsättningsgraden. / Family firms represent 65-80 percent of the entire world’s business and they have played a key role in modernizing the economy of the world’s countries. Capital structure is a well-explored area, but despite this, it ́s difficult to determine exactly what drives companies in their decisions regarding capital structure. Few studies have been conducted that specifically focuses on the capital structure in family firms, which is the basis of this study. This study examines whether there are any differences regarding capital structure between family firms and non- family firms on the Swedish stock exchange. Even whether the leverage ratio is influenced by other factors examined. Using a hand-collected dataset of 205 listed Swedish companies in 2012, we come up with the following results: Swedish listed family firms have lower leverage ratios than non-family firms. Regarding whether there are factors that affect the leverage ratio, we can show that there is a positive relationship between leverage and the following two variables: profitability and tangible assets. That a positive relationship exists between leverage and these two variables shows that the more profitable or the more tangible assets a company has, the higher the leverage ratio tends to be. However, no relationship between leverage and firm size where found. Based on the theoretical framework possible explanations for the obtained result is provided, and in some cases the companies does not always act similar to what the capital structure theories advocates. Overall, our study shows that there is a significant difference between the Swedish listed family firms and non-family firms regarding their choice of capital structure and that there are factors that affect the level of leverage.

This study aims to investigate how Sweidish large companies' capital structure is affected by business cycles and which factors affect the capital structure. The impact of the capital structure on companies is described through the two central theories trade-off theory and the pecking order theory. The hypotheses were designed based on the theories and previous studies and tested through multiple regression analysis. The study is based on a quantitative approach because the empirical data is based on numbers. The empirical data is taken from Retriever Business based on the study's sample, which was companies with a turnover of over SEK 500 million, more than 250 employees, active before 2006 and all financial companies were excluded. Based on this selection, 1201 companies emerged from which a cluster sample was made. The sample amounted to 383 companies during the period 2006–2011. This study examines four intervals which are before the financial crisis (2006–2007), during the financial crisis (2008–2009), and after the financial crisis (2010–2011) as well as the total period (2006–2011). In the analysis, a dependent variable (leverage) and three independent variables (size, profitability, and tangibility), and a dummy variable (financial crisis) were used. To carry out the study, a univariate analysis, a bivariate analysis, and a regression analysis were used, the results of which showed that the tangibility and the financial crisis had a positive correlation with the leverage of large companies at a 99 percent significance level. Size and profitability had a negative impact on leverage, however, only profitability demonstrated a statistically significant relationship at the 98 percent level. Based on the result, this study can reject H0b, H0c, and H0d and keep H0a. Based on the results, it’s possible to conclude that the pecking order theory and the trade-off theory explain how large companies finance their operation and how the financial crisis impacted their capital structure. Where the capital structure can be explained based on how profitable a company is and what the asset structure looks like. Where profitable companies have a lower level of leverage, while a company with a high asset structure has a higher level of leverage. The results of this study are in line with previous research. Which is that the financial crisis had an impact on the capital structure where the debt ratio increased during the period of the financial crisis (2008–2009) and then returned to lower levels after the financial crisis (2010–2011). / Syftet med denna studie var att undersöka hur stora bolags kapitalstruktur i Sverige påverkas av konjunkturcykler samt vilka faktorer som påverkar kapitalstrukturen. Genom de två centrala teorierna trade-off och pecking order teorin beskrivs kapitalstrukturens påverkan på företagen. Hypoteserna utformades utifrån teorierna samt tidigare studier och testades genom en multipel regressionsanalys. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats eftersom studien baserades på siffror samt att tidigare studier applicerad en kvantitativ ansats. Empirin hämtades från Retriever Business utifrån studiens urval, vilket var företag med en omsättning över 500 miljoner kr, fler än 250 anställda, aktiva före 2006 samt att alla finansiella bolag uteslöts. Utifrån detta urval framkom det 1201 företag vilket ett slumpmässigt stickprov gjordes ifrån. Stickprovet uppgick till 383 företag under perioden 2006–2011. Studien undersökte fyra tidsintervall före finanskrisen (2006–2007), under finanskrisen (2008–2009) och efter finanskrisen (2010–2011) samt den totala perioden (2006–2011). I analysen användes en beroende variabel (skuldsättningsgrad) samt tre oberoende variabler (storlek, lönsamhet och tillgångsstruktur) samt en dummyvariabel (krisperioden). För att genomföra studien tillämpades en univariat analys, bivariat analys och regressionsanalys, vars resultat visade att tillgångsstruktur och finanskrisen hade ett positivt samband med skuldsättningen hos stora företag på en 99 procentig signifikansnivå. Storlek och lönsamhet hade en negativ påverkan på skuldsättningen, dock var det endast lönsamhet som påvisade ett statistiskt signifikant samband på 98 signifikansnivå. Utifrån resultatet kunde denna studie förkasta H0b, H0c och H0d samt behålla H0a. Studien kunde även dra slutsatserna att pecking-order teorin samt trade-off teorin förklarar hur stora företag finansierar sin verksamhet samt att finanskrisen hade en påverkan på företagens kapitalstruktur. Studien fann att kapitalstrukturen kan förklaras utifrån hur lönsamt ett företag är samt hur tillgångsstrukturen ser ut. Där lönsamma företag innehar en lägre skuldsättning medan ett företag med en hög tillgångsstruktur innehar en högre skuldsättningsgrad. Resultatet som framkommit i denna studie låg i linje med tidigare forskning, vilket är att finanskrisen hade en påverkan på kapitalstrukturen där skuldsättningsgraden ökade under perioden under finanskrisen (2008–2009) för att sedan återgå till lägre nivåer efter finanskrisen (2010–2011).

The aim of this study is to assess whether there is a relationship between capital structure and financial performance among Swedish FinTech companies. Previous studies have examined this relationship in other industries and in other countries with mixed and sometimes contradictory results. The theoretical framework consists of theories such as trade-off theory, pecking-order theory and the life cycle theory. For the purpose of the study, a regression analysis of 204 Swedish FinTech companies was conducted between the years 2017-2019. The results show that FinTech companies are financed with approximately half of liabilities, most of which consist of current liabilities. Consistent with the pecking-order theory, the results of the current study indicate a negative and significant relationship between leverage and profitability measured as ROE. In addition, larger- and older companies seem to be more profitable. / Denna studie strävar efter att bedöma huruvida det finns ett samband mellan kapitalstruktur och finansiell prestation bland svenska FinTech-företag. Tidigare studier har undersökt detta förhållande på andra branscher och i andra länder med blandade och ibland motsägelsefulla resultat. Det teoretiska ramverket består av teorier som trade-off teorin, pecking-order teorin samt livscykelteorin. För studiens ändamål genomfördes en regressionsanalys på 204 svenska FinTech-företag mellan åren 2017-2019. Resultaten visar att FinTech-företagen är finansierade med ungefär hälften skulder, varav merparten består av kortfristiga skulder. Konsekvent med pecking-order teorin indikerar resultaten i den aktuella studien ett negativt och signifikant samband mellan skuldsättning och lönsamhet mätt som ROE. Dessutom verkar de större- och äldre företagen vara mer lönsamma.