För att nå Parisavtalet 2050 är det viktigt att öka miljömedvetenheten och minska klimatavtrycket. Fastighetsbranschen bidrar till en betydande del av Sveriges totala utsläpp, närmare 21 procent. Följande examensarbete fokuserar på de gröna finansieringsalternativen inom de svenska kommersiella fastighetsbolagen och undersöker vad som krävs för att erhålla grön finansiering samt hur dessa kriterier påverkar små och stora fastighetsbolag. Studien bygger på en kvalitativ metod där litteraturstudier, dokumentstudier och tio semistrukturerade intervjuer utgör materialet för att besvara frågeställningarna. Studien visar att kriterierna för gröna finansieringsalternativ kan tolkas på olika vis, men att EU-taxonomin haft en inverkan på vad som kan klassificeras som “grönt”. Vidare kommer studien fram till att olikheterna i fastighetsbolagens gröna ramverk beror på avsaknad av enhetliga definitioner och standarder, vilket ger bolagen flexibilitet men skapar även otydlighet på marknaden. Jämförelsevis med bankerna som tillämpar EU-taxonomin för att öka standardiseringen. Studien pekar på att fastighetsbolagen som uppfyller EU-taxonomin har en bättre tillgång till grön finansiering från bankerna. Däremot lyfts det fram att förutsättningarna för grön finansiering skiljer sig mellan små- och stora fastighetsbolag, där brist på kunskap och resurser är utmanande för de mindre bolagen. Trots detta förväntas grön finansiering bli normen i framtiden, och fastighetsägare som inte arbetar proaktivt för att uppfylla kriterierna kan potentiellt påverkas av möjligheterna till finansiering. För de mindre fastighetsbolagen krävs dessutom en balans mellan kostnad och nytta för att välja gröna finansieringsalternativ. Sett till framtiden förväntas EU-taxonomin få en större inflytande på kriterierna, och hållbarhetslänkad finansiering kan vara ett alternativ för att möjliggöra förflyttningen inom det befintliga fastighetsbeståndet. Framtida forskning kan undersöka hur direktivet om energiprestanda kan minska energianvändningen i befintliga fastigheter och synen hos oberoende granskare samt investerare när det gäller skillnader i gröna ramverk. Slutligen kan vidare studier undersöka möjligheterna och utmaningarna med hållbarhetslänkad finansiering. / To achieve the Paris Agreement by 2050, it is important to increase environmental awareness and reduce carbon footprint. The real estate industry accounts for a significant portion of Sweden's total emissions, around 21 percent. The following thesis focuses on the green financing alternatives within the Swedish commercial real estate sector and examines the requirements for obtaining green financing and how these criteria affect small and large real estate companies. The study is based on a qualitative method where literature studies, document studies and ten semi-structured interviews constitute the material to answer the questions. The study reveals that the criteria for green financing options can be interpreted in different ways, but that the EU-taxonomy has had a significant impact on what can be classified as "green" and contributes to clarity. Furthermore, the study concludes that the differences in the green frameworks among real estate companies are due to the lack of unified definitions and standards, which gives companies flexibility but also creates ambiguity in the market. On the other hand, banks use the EU-taxonomy to increase standardization. The study also highlights that real estate companies that meet the EU-taxonomy have better access to green financing from banks. However, it is noted that the conditions for green financing differ between small and large real estate companies, where a lack of knowledge and resources is challenging for the smaller companies. Despite this, green financing is expected to become the norm in the future, and property owners who do not proactively work to meet the criteria may potentially be affected in their financing opportunities. For smaller real estate companies, a balance between cost and benefit is required for them to choose the green financing alternatives. Looking ahead, the EU-taxonomy is expected to have an increasing impact on the criteria’s, and sustainability-linked financing may be an option to enable the transition within the existing property stock. Future research could focus on how the energy performance directive can reduce energy consumption in existing properties and the perspectives of external reviewers and investors regarding differences in the green frameworks. Lastly, future studies could explore the opportunities and challenges of sustainability-linked financing.

Bakgrund: Hållbarhet har länge varit ett omdiskuterat ämne och grundar sig i att vi inte har tagit hand om jordens resurser på ett ansvarsfullt sätt. Konsumtionen som sker idag är långt ifrån hållbar. I dagens ohållbara samhälle står livsmedelsindustrin för en stor del av den negativa klimatpåverkan. Konsumenter ser det som viktigt med hållbarhet inom livsmedelsindustrin. Detta har lett till att konsumenterna ställer högre krav och efterfrågar mer information om företagens hållbarhetsarbete. Företagen har svarat på konsumenternas krav genom att inkludera hållbarhet i sin marknadsföring.  Genomförandet: Studien fokuserar på tänkbara orsaker till att det finns ett gap mellan konsumenters attityd och beteende när det kommer till att de har en avsikt att konsumera hållbart samtidigt som deras beteende blir att konsumera ohållbart. Teori om planerat beteende är en teori om varför en konsument agerar på ett visst sätt och vad som ligger till grund för det beteendet. Utöver teorin om planerat beteende inkluderar studiens analysmodell hållbar marknadsföring, hållbar marknadskommunikation, greenwashing, certifieringar, konsumentbeteende samt köpprocessen för att svara på studiens syfte. Syftet: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse om hur hållbar marknadsföring kan ha en inverkan på konsumenters köpbeteende inom livsmedelsindustrin. Därmed blir studiens frågeställning ”Hur upplever konsumenter att hållbar marknadsföring har inverkan på deras köpbeteende inom livsmedelsindustrin?” Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod i form av tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med konsumenter inom livsmedelsindustrin.  Slutsatser: Studien indikerar att konsumenterna upplever brist på kommunikation om företagens hållbarhetsarbete samt att de inte uppfattar all information om företagens hållbarhetsarbete som trovärdig. Studien uttrycker även att pris, trovärdighet och sociala faktorer påverkar konsumenterna när det kommer till deras hållbarhetskonsumtion.

El presente trabajo de investigación tiene como objetivo analizar los factores internos y externos e identificar su nivel de influencia en el incremento de las exportaciones de la partida arancelara 0306.1711.00, en el marco del Tratado de Libre Comercio entre la Republica del Perú y la República de Corea en los años 2011-2019. Para explicar a mayor detalle el crecimiento de las exportaciones de langostino peruano, se identificaron como factores internos las certificaciones y medidas sanitarias y fitosanitarias. Mientras que los factores externos analizados fueron las variables macroeconómicas, la desgravación arancelaria y los fenómenos climatológicos. Con el fin de lograr los objetivos de la investigación se recabo información relevante a través de fuentes secundaria tales como Scopus, FAO, la OMC, entre otras instituciones publicado-privadas dedicadas a la investigación. Asimismo, como fuentes primarias se realizaron una serie de entrevistas con expertos de SANIPES, la Sociedad Nacional de Acuicultura, de la Oficina Comercial de Perú en Seúl, académicos y empresas en el rubro. Finalmente, en el último capítulo se presentará el factor que tuvo mayor impacto para proceder a analizar el cumplimiento de los objetivos de la investigación y validar las hipótesis. / The purpose of this research is to analyze internal and external factors and identify their level of influence on the increase in exports of tariff heading 0306.1711.00, within the framework of the Free Trade Agreement between the Republic of Peru and the Republic of Korea in the years 2011-2019. To explain in more detail the growth of Peruvian shrimp exports, certifications, sanitary and phytosanitary measures were identified as internal factors. While the external factors analyzed were macroeconomic variables, tariff relief and climatological phenomena. In order to achieve the research objectives, relevant information was collected through secondary sources such as Scopus, FAO, the WTO, among other institutions. published-private dedicated to research. Likewise, as primary sources, a series of interviews were conducted with experts from SANIPES, the National Aquaculture Society, the Commercial Office of Peru in Seoul, academics, and companies in the field. Finally, in the last chapter, the factor that had greater impact to proceed to analyze the accomplishment of the research objectives and validate the hypotheses. / Tesis

The current global changes and regulations in sustainability have a direct impact on suppliers to the automotive industry. Therefore, it is crucial for suppliers to the automotive industry to proactively monitor developments to avoid risking their competitiveness. This involves an increased focus on documentation and compliance with sustainability policies and certifications. Company X is a family-owned company located in Gnosjö, operating for nearly 80 years and supplying products to the automotive industry, among other sectors. The company specializes in industrial work and focuses on machining (turning and milling). To remain competitive and, above all, relevant for at least another 80 years, they strive for continuous development to meet customer demands. The guiding philosophy is to operate within the ”Global Automotive Sustainability Guiding Principles”, which clarify the automotive industry ́s expectations regarding sustainability efforts from their suppliers. In late 2022, Drive Sustainability, responsible for creating and maintaining the Self-Assessment Questionnaire (SAQ), raised the requirements from SAQ 4.0 to SAQ 5.0. The consequence of not being approved before June 2023 is the inability to initiate new business as a supplier to Scania. The thesis was conducted at Company X with the aim of investigating what is required for Business X to upgrade from SAQ 4.0 to SAQ 5.0. This involved identifying any gaps in the company’s environmental and quality management systems in relation to the SAQ portal. The project also aimed to examine whether the current quality and environmental management system needs adjustment to better reflect data in the SAQ portal. The main task of the author was to explore possible solutions to help Company X and other SMEs implement the SAQ process in a resource-efficient manner. To achieve the study ́s purpose, an analysis of the documentation in the company ́s environmental and quality management systems in relation to the SAQ portal was conducted. This analysis was used to identify the resources required to meet the requirements in the SAQ. Based on the formulated research questions, gaps in the company ́s environmental and quality management systems were identified concerning the SAQ portal. Additionally, proposals and arguments were provided for adjustments to the current management system. The result of the thesis was that Company X acted on the suggestions and was approved in SAQ 5.0 with a fulfillment rate of 81%, compared to the previous score 79% in SAQ 4.0. The model presented in the analysis of the SAQ scoring system can also be utilized by other SMEs to implement the SAQ process in a resource-efficient manner.