The use of AI tools for code generation is increasing in popularity, and two of these tools are ChatGPT and GitHub Copilot. These tools could potentially reduce development time and costs for developers and companies, however, ensuring the correctness and quality of AI-generated code is crucial for its adoption. This study conducted a quantitative controlled experiment to evaluate the code generation capabilities of Copilot and ChatGPT in terms of code correctness and quality. The experiment aimed to address research questions regarding the performance of these AI tools. The results indicate that both ChatGPT and Copilot can generate correct code from given instructions, though there is room for improvement. ChatGPT achieved a correctness rate of 87.33%, while Copilot performed slightly better at 89%. Statistical analysis revealed no significant difference in code correctness between the two tools. Regarding code quality, ChatGPT demonstrated impressive performance, with 98.52% of generated lines free from quality rule violations. Furthermore, 80.7% of ChatGPT-generated algorithms had no quality rule violations. Copilot generated correct lines for 94.07% of total lines but only achieved 64.7% of algorithms with no quality rule violations. The statistical analysis showed a statistically significant difference in code quality between ChatGPT and Copilot, indicating that ChatGPT generally produces higher quality code. This research contributes to understanding the capabilities of AI code generation tools and highlights their potential to produce correct and high-quality code.

Artificiell Intelligens har på senare tid exploderat i både kommersiell och privat användning, vilket förändrar hur vi arbetar, studerar och får tillgång till information. Vanliga typer av AI-tjänster är chatbots och språkmodeller. ChatGPT är en språkmodell som har blivit populär sedan tjänsten lanserades i november 2022. Med hjälp av ChatGPT kan användare exempelvis generera programmeringskod, få svar på frågor, undersöka olika ämnen och översätta mellan språk. Introduktionen av ChatGPT har skapat en debatt om hur den ska användas i lärandemiljöer. Idag har vi inte tillräcklig kunskap om hur man använder AI i utbildning på ett effektivt sätt, vilket syns i tidigare studier som visar att det finns en rädsla kring AI och utbildning. Däremot finns det stor potential i att använda språkmodeller som ChatGPT i utbildning eftersom det kan fungera som en handledare för varje elev på ett sätt som en mänsklig handledare inte kan tack vare den ständiga tillgängligheten av tjänsten. Forskningsfrågan för uppsatsen är: Hur använder studenter AI-tekniken ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande? En ytterligare underfråga formulerades med avsikten att utforska problematiska aspekter av att använda ChatGPT i utbildning: Vilka möjligheter och risker upplever studenter med ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande? Studien genomfördes med hjälp av en kartläggningsstrategi, med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Nio intervjuer genomfördes med studenter som har använt ChatGPT flera gånger för sina studier. För att analysera intervjuerna användes en tematisk metod. Resultaten av studien visar några sätt som studenter använder ChatGPT på för självständigt lärande och inkluderar att använda språkmodellen för inspiration och idéer, be om förklaringar för att få en översikt över ett ämne, generera programmeringskod samt sammanfattning och omformulering av text. En allmän användning var att behandla ChatGPT som en digital handledare. Några av riskerna och nackdelarna med att använda ChatGPT som ett verktyg för självständigt lärande är felaktig information som produceras av språkmodellen, rädsla för plagiering och en oro för att bli alltför beroende av verktyget, vilket kan leda till en minskning av lärandet. Studien begränsas av det faktum att endast ett litet antal intervjuer kunde genomföras, vilket förhindrar generaliseringar från de resulterande uppgifterna. Resultatens överförbarhet kan bedömas genom att jämföra dem med framtida forskning inom området. Studien anses inte ha några negativa etiska eller samhälleliga konsekvenser, eftersom etiska aspekter har beaktats i studiens metodik. Detta uppnås genom att säkerställa fullständig anonymitet och frivilligt deltagande. Resultaten av studien kan användas för att integrera ChatGPT mer effektivt i inlärningsmiljöer, vilket gynnar både elever och lärare. / Artificial intelligence has recently exploded in both commercial and private usage which is changing the way we work, study and access information. Some common types of AI-services are chatbots and language models. ChatGPT is a language model that has become immensely popular since the service was launched in November 2022. Using ChatGPT, users can for example generate programming code, get answers to questions, research different topics and translate between languages. The introduction of ChatGPT has created a debate on how it should be used in learning environments. Today we do not have sufficient knowledge on how to use AI in education in an efficient manner, which is seen in earlier studies that show that there is a fear surrounding AI and education. On the other hand, there is great potential in using language models like ChatGPT in education since it can act like a tutor for each student in a way that a human tutor can’t thanks to the constant availability of service.The research question of the thesis is: How do students use the AI-technology ChatGPT as a tool for independent learning? An additional sub-question was formulated with the intention to explore problematic aspects of using ChatGPT in education: What potentials and risks do students experience when using ChatGPT as a tool for independent learning? The study is conducted using a survey study strategy, with qualitative semi-structured interviews as the data collection method. Nine interviews were performed, with students who have used ChatGPT several times for their studies. To analyze the interviews a thematic approach was used. The findings of the study show that some ways that students use ChatGPT for independent learning include using the language model for inspiration and ideas, asking for explanations to get an overview of a topic, generating programming code and summarization and reformulation of text. A general usage was to treat ChatGPT as a digital tutor. Some of the risks and cons with using ChatGPT as a tool for independent learning are found to be inaccurate information produced by the language model, fear of plagiarism and a worry of becoming too dependent on the tool, which can lead to a decrease in learning. The study is limited by the fact that only a small number of interviews could be conducted, which prevents drawing any generalizations from the resulting data. The transferability of the results can be assessed by comparing them with future research in the field. The study is considered to have no negative ethical or societal consequences, as ethical aspects have been taken into account in the study’s methodology. This is achieved by ensuring complete anonymity and voluntary participation. The results of the study can be utilized to incorporate ChatGPT more effectively in learning environments, benefiting both students and teachers.

The development of video games is a long and expensive process, and it is not uncommon for studios to require their workers to work overtime to meet deadlines, resulting in stressful work environments and reduced worker performance. Recent advancements in artificial intelligence (AI) research have people excited that perhaps this might change. Perhaps AI could supplement game developers, saving time and resources. A case study was performed to explore the use of AI models Chat-GPT and DALL-E in computer game development, assessing their viability in different computer game development areas such as programming, game development and 2D art. With predetermined criteria, based on feedback from professionals and students within the area of game development, the AI models were tasked with ten separate challenges for each category. The results showed that the AI models are not yet ready to become full-fledged developers. However, they are viable collaborative partners for a wide array of game development tasks.

Den här uppsatsen undersöker artificiell intelligens (AI):s förmåga att producera nyhetsartiklar, vad bristerna och styrkorna med AI-genererade artiklar är samt vilka etiska problem som finns med att implementera AI i journalistiska processer. Mer specifikt har GPT-4, som i skrivande stund är en ny men kraftig språkmodell, använts för att generera artiklarna som undersökts. I studien har sex deltagare blivit exponerade för totalt nyhetsartiklar varav fem var AI-genererade och fem var mänskliga. Deltagarna har sedan, utan att få veta vem som skrivit artiklarna, fått uttrycka sina tankar och känslor om artiklarna och AI-genererade nyheteröverlag i syfte att öka förståelsen för hur artiklarna upplevdes. Resultatet från undersökningen visar att deltagarna överlag hade svårt att identifiera vilka artiklar som var genererade av AI. Ofta gissade de att en människa hade skrivit texten, fast den var AI-genererad. Detta varierade dock något mellan texterna. Vissa av de AI-genererade artiklarna hade brister som gjorde att deltagarna kunde identifiera dem som icke-mänskliga. Exempel på brister var att de innehöll upprepningar, konstiga formuleringar, upplevdes som opersonliga eller innehöll politiskt vinklade budskap. De innehöll även faktafel. De AI-genererade artiklarna kunde dock, trots vissa brister, ofta övertyga läsarna om att de var skrivna av en människa. Ett inslag som visade sig vara särskilt effektivt var förekomsten av antropomorfiska, eller mänskliga inslag i artiklarna. Mot undersökningens slut fick deltagarna frågan hur de ser på att eventuellt läsa AI-genererade nyheter i framtiden. Deras åsikter visade sig vara blandade - vissa var positiva till att läsa algoritmiskt genererade nyheter men vissa var också skeptiska. Slutsatsen som kan dras utifrån litteraturstudien i kombination med resultatet från undersökningen är att även om generativ AI som GPT-4 är på god väg mot att kunna generera språkmässigt passerbara nyhetsartiklar, bör beslut om att implementera tekniken noga övervägas, inte minst på grund av de etiska problem som kan uppstå när AI agerar journalist.

I dagens samhälle talas det dagligen i media om AI, både som hot och möjlighet, och det kommer nya verktyg och AI-stöd hela tiden. Men hur är det att faktiskt använda dessa i en gestaltande process? Vilka frågor och problem möter jag som kreatör när jag vill använda mig av AI-stödda verktyg? Kan jag lita på resultatet som jag får från verktygen? Kan jag lita på leverantörerna och de resultat som produceras. Är resultaten representativa, inkluderande och faktabaserade eller behöver jag kritiskt granska och bedöma dem? Genom att ha använt mig av AI-stödda verktyg under en gestaltande process, där jag skapat en berättelse som har visualiserats och sedan tonsatts, så har jag undersökt hur dessa verktyg har påverkat mitt gestaltande och samtidigt undersökt vilka risker och problem som kan vara associerade med användandet av dessa AI-stödda verktyg. Resultaten visar att även om det snabbt går att nå resultat i den gestaltande processen, så är det flera frågor vi behöver ta ställning till.

The release of ChatGPT has really set new standards for what an artificial intelligence chatbot should be. It has even shown its potential in answering university-level exam questions from different subjects. This research is focused on evaluating its capabilities in programming subjects. To achieve this, coding questions taken from software engineering exams were posed to the AI (N = 23) through an experiment. Then, statistical analysis was done to find out how good of a student ChatGPT is by analyzing its answer’s correctness, degree of completion, diversity of response, speed of response, extraneity, number of errors, length of response and confidence levels. GPT-3.5 is the version analyzed. The experiment was done using questions from three different programming subjects. Afterwards, results showed a 93% rate of correct answer generation, demonstrating its competence. However, it was found that the AI occasionally produces unnecessary lines of code that were not asked for and thus treated as extraneity. The confidence levels given by ChatGPT, which were always high, also didn't always align with response quality which showed the subjectiveness of the AI’s self-assessment. Answer diversity was also a concern, where most answers were repeatedly written nearly the same way. Moreover, when there was diversity in the answers, it also caused much more extraneous code. If ChatGPT was to be blind tested for a software engineering exam containing a good number of coding questions, unnecessary lines of code and comments could be what gives it away as being an AI. Nonetheless, ChatGPT was found to have great potential as a learning tool. It can offer explanations, debugging help, and coding guidance just as any other tool or person could. It is not perfect though, so it should be used with caution.

In this study we try to identify the perceptions and possible areas of use towards ChatGPT in teaching Spanish in compulsory schools in Sweden. The data has been obtained from the responses to two surveys of 6 teachers and 69 students of Spanish, combined with the results of a classroom task focusing on the writing skill with and without ChatGPT as a tool. The results of our study show that the content of students' texts could be processed based on grammar, translation, spelling, and factual content using ChatGPT. There is also an interest from both students and teachers in using ChatGPT as an element in teaching and learning Spanish. Furthermore, it is concluded that the students' use of ChatGPT in the Spanish classroom and their responses to the survey show that lexis, spelling, grammar and information content are areas where ChatGPT can be useful to practice Spanish writing skills. / El objetivo de esta investigación es identificar las posibles áreas de uso y las percepciones hacia el ChatGPT en la enseñanza de español en la escuela básica en Suecia. Los datos se han obtenido de las respuestas de dos encuestas de 6 profesores y 69 estudiantes de español, junto con los resultados de una actividad de aula centrada en la habilidad de escritura con y sin ChatGPT como una herramienta. Los resultados de nuestro estudio muestran que el contenido de los textos de los estudiantes podría procesarse en función de la gramática, la traducción, la ortografíay el contenido fáctico mediante el uso de ChatGPT. Adicionalmente, existe un interés por utilizar ChatGPT como un elemento en la enseñanza de español, tanto por parte de los alumnos como por parte de los profesores. Además se concluye que el uso de ChatGPT por parte de los estudiantes en el aula de español y sus respuestas a la encuesta muestran que la traducción, la ortografía, la gramática y el contenido de información son áreas donde ChatGPT puede ser útil para practicar las habilidades de escritura de los estudiantes en la enseñanza de español.

Our study investigates the possibility of integrating ChatGPT, an AI text generative tool, as a didactic supporting tool within the Swedish upper-secondary school curricula. Particularly, it takes interest in the English foreign language teaching context and examines eight peer reviewed articles on the matter. The questions it aims to answer are: In light of existing research, 1) what are some of the implications of integrating ChatGPT as a didactic supporting tool in Sweden’s English as a Foreign Language (EFL) upper-secondary classroom and 2) how could this tool be incorporated successfully into the teaching process? In the results, the synthesis identifies ethical concerns, teacher beliefs and perspectives, and pros and cons of integration as the three primary themes and shows how 75% of the articles are concerned with the ethical implications of ChatGPT, hence requesting ethical frameworks and guidelines. Additionally, it identifies teachers' beliefs and attitudes on integration of AI as the biggest influencing factor on the integration of ChatGPT and that the dominant benefits of integration of ChatGPT are in student accessibility and reduced workload for teachers. Conversely, the concerns include those of unethical nature such as cheating, plagiarizing, and information security and accuracy. The discussion suggests that ChatGPT, as a didactic tool, is supported by the Swedish upper-secondary curricula. However, additional efforts are needed to ensure its safe and effective integration. The study concludes that ChatGPT, and other AI generative tools, could be implemented in the curricula, but before this is accomplished we require policies, guidelines, and ethical frameworks to ensure it can be done safely and effectively.

Artificial Intelligence (AI) has been developing rapidly and is currently being used in many industries, including design and architecture. Lighting design is one of these industries where AI can be a valuable tool for developing concepts and designs. This study focuses on the available AI platforms that can be used for the conceptualization of lighting designs and explores the role that AI can play in the design process of a lighting designer. To evaluate this, ChatGPT was trained to provide image generation prompts which can be used in Midjourney to achieve lighting design concepts as an image. This image was then evaluated and modelled in 3D using DIALux to achieve quantitative parameters, such as illuminance levels, uniformity, unified glare ratings, and other standards mentioned in the EN 12464-1:2021. In conclusion, although the AI-generated design may appear traditional and outdated, the study highlights that AI can be a valuable tool for conceptualizing lighting designs and can serve as a source of inspiration for designers. However, it is important to note that significant groundwork is still required from the designer. The research further investigates the various capabilities and limitations of AI in the context of lighting design, aiming to identify its true potential in the field.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder till användningen av ChatGPT i skolan utifrån följande frågeställningar: - Hur stor andel av de tillfrågade gymnasieeleverna känner till ChatGPT och hur vanligt är det att de använder chattboten i skolarbeten? - Hur använder eleverna ChatGPT i skolarbetet? - Vilka är elevernas attityder till användningen av ChatGPT i skolan? - Vilken inställning har gymnasieelever till användning av ChatGPT i uppgifter som bedöms? Data har samlats in genom en så kallad "mixed-method-design" bestående av en online-enkät och semistrukturerade intervjuer. Som grund för analysarbetet har ett fenomenologiskt perspektiv tillämpats. Resultatet visar på stora olikheter vad beträffar elevers kunskaper om och användning av ChatGPT. Några elever var väl bekanta med teknologin och använde den ofta, medan andra elever hade ytterst liten kännedom om den. Överlag var majoriteten av eleverna positiva till användning av ChatGPT i undervisningen, så länge som det sker på ett sätt som är förenligt med lärande och rättvis bedömning. Däremot menade flera elever att ChatGPT inte bör användas för att skriva hela texter eller i ämnen som svenska där språket bedöms. Det framkom även att elever hade skilda uppfattningar om vad fusk innebär och huruvida det är acceptabelt att ägna sig åt fusk. Under samtalen framkom en distinktion mellan fusk och orättvisa och några elever menade att ChatGPT kan främja likvärdighet och motverka orättvisa.