Background: Ethical dilemmas are present in all areas of healthcare and arise particularly when working with patients. When a nurse has to act in contrast to what they consider to be morally correct they risk developing moral distress. Moral distress can lead to mental health problems, burnout or even a career change. The element of compassion is at the core of nursing and is present during ethical challenges and patient suffering. Aim: The aim of this study was to investigate what causes moral distress in nurses.Method: A qualitative literature-review based on 19 articles. Results: The result consists of one overall theme with three main categories and ten subcategories. The overall theme was patient suffering. Main categories were: Organizational causes, internal causes and relational causes. Conclusion: Moral distress in the nursing profession is a complex multi-factored problem. Both organizational and individual-focused solutions need to be implemented to reduce moral distress and there by reduce burnout and mental health problems in nurses. Future research in this area should focus on nurses and how they can better manage and cope with moral stress. / Bakgrund: Etiska dilemman uppkommer inom alla områden inom hälso- och sjukvård, i synnerhet vid patientarbete. När sjuksköterskan måste agera mot sina egna moraliska värderingar riskerar hen att drabbas av moralisk stress. Moralisk stress kan leda till psykisk ohälsa, utmattningssyndrom och karriärbyte. Medkänsla är en grundpelare inom omvårdnad och är närvarande vid etiska utmaningar och vid lindrande av patientens lidande.Syfte: Syftet med studien var att undersöka orsaker till moralisk stress hos sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Studien baseras på 19 artiklar. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema samt tre huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier. Det övergripande temat var patientens lidande. Huvudkategorierna var: Organisatoriska orsaker, inre orsaker och relationella orsaker. Slutsats: Moralisk stress inom sjuksköterskeyrket är ett komplext och mångfacetterat problem. För att lösa problemet måste både organisatoriska och individbaserade lösningar implementeras, för att därigenom minska utbrändhet och psykisk ohälsa bland sjuksköterskor. Framtida forskning bör fokusera på sjuksköterskan och hur denne bättre kan hantera moralisk stress.

Bakgrund: Empatitrötthet beskrivs som ett successivt slitage på vårdpersonalensförmåga att engagera sig samt värna om sina patienter och kollegor.Sjuksköterskor löper en stor risk att drabbas av empatitrötthet. Minskadarbetsglädje, irritabilitet och kronisk trötthet är exempel på kännetecken avempatitrötthet. I längden kan empatitrötthet ha negativ påverkan på denpersoncentrerade och patientsäkra vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors hantering avupplevd empatitrötthet. Metod: En icke-systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.Litteratursökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och PubMed. Valdavetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s kvalitetsmall förkvalitativa studier och resultatet analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre teman för sjuksköterskors hantering av empatitrötthet framkom:positiva copingstrategier, negativa copingstrategier och organisatoriskt stöd.Utifrån dessa framkom åtta underteman. Konklusion: Det var viktigt för sjuksköterskorna att hitta verktyg och strategiersom underlättade hanteringen av empatitrötthet. De positiva copingstrategiernapåverkade omvårdnaden positivt medan de negativa copingstrategierna varkengynnade sjuksköterskornas välmående eller den utförda omvårdnaden.Organisatoriskt stöd visade sig vara av stor vikt för sjuksköterskorna i hanteringenav empatitrötthet. Att förebygga och hantera empatitrötthet var såledesbetydelsefullt för sjuksköterskornas välmående och bidrog till bättre möjligheteratt kunna utföra personcentrerad och patientsäker vård. / Background: Compassion fatigue is described as a successive harm to healthcareproviders’ ability to care about their patients and colleagues. Nurses are at agreater risk of developing compassion fatigue. Signs of compassion fatigueinclude reduced job satisfaction, irritability, and chronic fatigue. Compassion fatigue can ultimately affect patient safety and patient-centred care negatively. Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ management ofperceived compassion fatigue. Method: A non-systematic literature review based on a qualitative approach.Literature research was performed in Cinahl, Psycinfo and PubMed. Selectedresearch articles were quality reviewed according to SBU:s template forqualitative studies and the results were analysed using content analysis. Results: Three main themes emerged: positive coping strategies, negative copingstrategies and organizational support. From these, eight sub-themes weredeveloped. Conclusion: It was important for the nurses to find tools and strategies that easedthe managing of compassion fatigue. The positive coping strategies had a positiveeffect on nursing, while the negative coping strategies were neither beneficial tothe nurses’ wellbeing nor to the nursing. Organizational support was crucial toenable nurses to deal with compassion fatigue. Accordingly, preventing andcoping with compassion fatigue was essential for the nurses’ well-being andcontributed to better opportunities to perform patient-centred care and patient safety care

Bakgrund Sjuksköterskor har en examen i omvårdnadsvetenskap, och en central roll i omvårdnad är att inneha ett empatiskt och personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor kan i samband med vårdande av patienter utveckla empatitrötthet, som är en känsla av fysisk och mental trötthet och ett känslomässigt tillbakadragande. Detta tillbakadragande kan leda till att sjuksköterskornas arbete påverkas, vilket i sin tur kan påverka patienterna. Syfte Syftet med denna icke-systematiska litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskorserfarenheter av empatitrötthet i slutenvård. Metod Den metod som valdes var en icke-systematisk litteraturöversikt. I den icke-systematiska litteraturöversikten inkluderades 17 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metod, från tre databaser. De inkluderade databaserna i den icke-systematiska litteraturöversikten var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete], Public Medline [PubMed] och Psychological Abstracts [PsycINFO]. Resultat Tre kategorier identifierades och utformade huvudrubriker i resultatet: faktorer i arbetet som kan leda till empatitrötthet hos sjuksköterskor, konsekvenser av empatitrötthet hos sjuksköterskor samt copingstrategier och bakomliggande faktorer för att hantera empatitrötthet hos sjuksköterskor. Slutsats Resultaten i denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att empatitrötthet kunde medföra brister i patientsäkerheten som bland annat resulterade i en ökning av fallolyckor och trycksår. Sjuksköterskorna kunde även utveckla både negativa och positiva copingstrategier för att hantera empatitröttheten. För att förhindra att empatitrötthet ökar inom sjuksköterskeprofessionen behöver ämnet belysas, då det visade sig vara bristfällig kunskap om begreppet i hälso- och sjukvården

Bakgrund: Empatitrötthet, översatt från engelskans compassion fatigue, är ett komplext begrepp och anses vara en konsekvens av långvarig exponering av utbrändhet och sekundär posttraumatisk stress, som kännetecknas som avsaknad av empati. Empatitrötthet hos yrkesverksamma sjuksköterskor ses som ett problem, då det empatiska bemötandet mot patienterna ligger till grund för en personcentrerad vård. Syfte: Syftet är att belysa empatitrötthet relaterat till sjuksköterskans erfarenhet. Metod: Litteraturstudien är sammanställd av tio primärstudier med kvalitativ ansats, där sjuksköterskor från olika instanser inom sjukvården intervjuats för att undersöka deras erfarenhet av empatitrötthet. Resultat: Tre huvudkategorier uppkom genom analysen: Ro ett sjunkande skepp, Alla känslor spenderas och Att hantera det ohanterbara. Resultatet visar att empatitrötthet påverkar sjuksköterskans välbefinnande negativt och har en inverkan på det patientnära arbetet. Hög arbetsbelastning i kombination med utebliven återhämtning och emotionellt påfrestande scenarion på arbetsplatsen föranledde empatitrötthet. Erfarenheter av empatitrötthet gestaltade sig i distansering och social isolation. Konklusion: Empatitrötthet är ett mångfacetterat fenomen som utvecklas över tid och gör sig uttryck i ett brett spektrum av negativa känslor hos sjuksköterskan. Empatitrötthet resulterade i emotionella och fysiska utmaningar för sjuksköterskor vilket i många fall utmynnade i en emotionell distansering som skapade svårigheter att möta patienternas komplexa behov. Varje enskild sjuksköterska ansågs finna sitt individuella sätt att hantera förlusten av den empatiska förmågan. / Background: Compassion fatigue is a complex concept and is considered to be a consequence of long-term exposure to burnout and secondary post-traumatic stress, which is characterized as a lack of empathy. Compassion fatigue in professional nurses is seen as a problem, as the empathic treatment of patients is the foundation of person-centred care. Purpose: The aim of the current study was to explore compassion fatigue related to the nurse's experience. Method: The literature study is compiled from ten primary studies with a qualitative approach, where nurses from different agencies within the healthcare were interviewed to investigate their experience of empathy fatigue. Results: Three main categories emerged from the analysis: Rowing a Sinking Ship, All Emotions Are Spent, and Dealing with the unmanageable. The results show that empathy fatigue affects the nurse's well-being negatively which leads to an impact on the complex person-centred care. High workload combined with lack of recovery and emotionally stressful scenarios in the workplace caused empathy fatigue. The experiences of empathy fatigue took the form of distancing and social isolation. Conclusion: Empathy fatigue is a multifaceted phenomenon that develops over time and manifests itself in a wide range of negative feelings in the nurse. Empathy fatigue resulted in mental and physical challenges for the nurses, which in many cases resulted in an emotional distancing that created difficulties in meeting the patients' complex needs. Each nurse was considered to find their own individual way of dealing with the loss of the empathic ability.

No description available.

The purpose of this research study was to explore the symptoms of compassion fatigue as experienced by teachers in grades 9-12 during the COVID-19 pandemic. While the research on the effects of compassion fatigue on educators is relatively sparse, the literature regarding compassion fatigue, secondary traumatic stress, and vicarious trauma in other helping professions revealed a 12-symptom framework. Data collection strategies included individual virtual interviews and field notes. Analysis of data occurred in four phases: (a) analyzing transcripts and identifying themes, (b) categorization of data under the 12 symptoms of compassion fatigue, (c) building the explanation in narrative form, and (d) re-examination of the data. The triangulation of data protected the credibility of the analysis through multiple interview sources and member checking. The results revealed that the physical, emotional, professional, and personal experiences described in the teacher interviews exemplified the 12 established symptoms of compassion fatigue. The results suggested that concern for student experiences during the pandemic combined with other contributing factors to manifest a variety of individual symptoms in participants. The most common contributing factors for participants included concerns for the physical and emotional health and wellbeing of students, student academic issues, feelings of being overwhelmed/overloaded at work, and anger and frustration with the school administration and the school system. The themes that emerged from the data analysis indicate that the most common manifested symptoms include lack of sleep, stress and anxiety, thoughts of leaving the teaching profession, and disconnection from family and friends.

This study aims to examine the understanding of compassion fatigue, the burdens of social work, and its relevance within different social work organisations. Interviews were conducted with eight social work managers from various workplaces across Sweden. Participants volunteered to take part in the study. The interviewees had between 14 - 36 years of experience in the field of social work. This study used a qualitative study method and semi-structured interviews were conducted. A thematic analysis was used and three main themes were created: a varying understanding of compassion fatigue, the vulnerability of working with vulnerable people and workplace wellness.  The results found that when asked to define compassion fatigue participants identified it as synonymous with secondary traumatic stress disorder and as a form of empathic numbness. They acknowledged that working with people in need can be difficult and it is important to have a healthy workplace to stay in the field of social work. The main findings are that the respondents' understanding of the phenomenon was not complete and that a lack of distance from their clients and an unawareness of oneself are risk factors for suffering from compassion fatigue. In summary, we concluded that more knowledge is needed about the phenomenon and increased opportunities for students to prepare for what impact the social work profession can have on their health and wellbeing. / Denna studie syftar till att undersöka chefers upplevelse och förståelse av empatitrötthet samt arbetets påverkan på medarbetarna inom olika verksamheter för socialt arbete. Intervjuer genomfördes med åtta chefer för verksamheter inom socialt arbete på olika arbetsplatser över hela Sverige. Respondenternas medverkan i studien var frivillig och de hade mellan 14 - 36 års erfarenhet inom socialt arbete. Studien har utgått från en kvalitativ ansats genom användning av semistrukturerade intervjuer. Utifrån en tematisk analys skapades tre teman; varierande förståelse av empatitrötthet, utsattheten i att jobba med utsatta samt att må väl på arbetsplatsen.  Studiens resultat visar att när respondenterna ombads definiera empatitrötthet beskrevs fenomenet nära sammanvävt med sekundär traumatisering och som en form av empatisk avdomnad. Respondenterna uppmärksammade den emotionella påverkan som klientnära arbete kan innebära och vikten av att ha en hälsosam arbetsplats för att medarbetaren ska klara av arbetet. De huvudsakliga fynd som studien redovisar är att respondenternas förståelse av fenomenet var ofullständig samt att avsaknad av distans till ens klienter och en omedvetenhet om sig själv är riskfaktorer för att drabbas av empatitrötthet. Sammanfattningsvis landade vi i slutsatserna att det behövs mer kunskap om fenomenet och ökad möjlighet för studenter att förbereda sig på hur yrket kan påverka en.

No description available.

The general relationship between the physician and the patient is one where communication is used to establish and maintain what will likely become a long-term partnership. Health communication research indicates that physicians who have apt communication skills in the patient-physician relationship develop a platform of trust behaviors. The physician communication behaviors perceived to elicit trust reported by patients are; comfort/caring, agency, competence, compassion and honesty. The objective of the research project was to assess patient perceptions of previously determined physician communication behaviors that predict patient trust through individual surveys (N=162) between foreign-born international medical graduates and American-born non-IMG resident physicians. Patients reported finding a difference in the exhibited communication behaviors between non-IMG and IMG resident physicians, with the exception of comfort/caring. A modified Trust Model guided the research and supported certain prior findings, claiming that effective communication cannot exist in the absence of a solid, trusting physician-patient relationship.

No description available.