Bakgrund: I samband med att utvecklingen inom ambulanssjukvården går framåt tillkommer förutom ökad kunskap ny utrustning och medicinteknisk apparatur. Kapnograf är en typ av medicinteknisk apparatur som på senare år rekommenderas för att utvärdera kvaliteten på hjärt-lungräddning. I vissa regioner i Sverige används kapnografen EMMA™. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens användning och erfarenheter av EMMA™ vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: Studien genomfördes med icke experimentell kvantitativ metod. En prospektiv tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av en enkät med skattningsskala samt med möjlighet till fritextsvar. Resultat: Resultatet visade att EMMA™ användes i stor till mycket stor utsträckning av ungefär hälften av deltagarna i studien. Av deltagarna var det 75% som upplevde sig ha stor till mycket stor kunskap om när EMMA™ skulle användas. Dock skattade deltagarna sin tolkningskunskap lägre än kunskapen om när EMMA™ skulle användas. Deltagarna önskade mer utbildning, simulering samt ett tolkningsstöd. Slutsats: Studiedeltagarna har god kunskap om när EMMA™ ska användas dock efterfrågas mer utbildning för att höja kunskapen ytterligare samt simuleringsträning. Mer utbildning om fördelarna med att mäta ETCO2 vid A-HLR samt återkommande simuleringsträning där EMMA™ används kan leda till ökat användande och bättre HLR kvalitet.

Syfte: var att undersöka vilken pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bäst kunskap såväl kortsiktigt som långsiktigt vid hjärt-lungräddningsutbildning (HLR) i årskurs sju. Syftet var även att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjärtstoppssituation. Teori Då lärande enligt läroplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgå från det sociokulturella perspektivet där kontexten är viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lärandet. Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Åttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfället i HLR samt efter tre månader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet på utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter. Insamlad data registrerades i en modifierad version av mätinstrumentet Cardiff Test. I testet bedömdes 13 variabler med total poängsumma 12-48 poäng. Primärt effektmått var den totala poängen med enskilda variabler som sekundär endpoints. En hypotes är att det inte är någon skillnad mellan utbildningsmetoderna gällande elevernas totalpoäng, vilket medför att den filmbaserade metoden är effektivare då den utförts i helklass. Semistrukturerade intervjuer genomfördes direkt efter utbildningstillfället för att undersöka elevers motivation till att göra en livräddande insats. Resultat: Ingen signifikant skillnad ses mellan utbildningsgrupperna beträffande kvalitetstestets totalpoäng, vare sig vid mätning direkt efter utbildningstillfället; instruktörsledd 33 poäng, DVD-baserad 34 poäng, eller vid tre månaders uppföljning; instruktörsledd 31 poäng, DVD-baserad 30 poäng. Vid tremånaders test utförde majoriteten av eleverna bröstkompressioner med handplacering för långt ned mot bröstbensspetsen, DVD-baserad 20 %, instruktörsledd 48 %. I den instruktörsledda gruppen sågs vid tre månaders uppföljning en signifikant ökning av andelen elever som utförde kompressioner med korrekt kompressionsdjup (5-6 cm), 7,5 % vs 32,5 %, DVD-baserad 10 % vs 25 %. Flertalet elever ansåg spontant att de hade tillräckliga kunskaper för att göra en livräddande insats. Vid följdfrågor framkom dock att flertalet av de intervjuade kände oro och rädsla för bristande kunskaper, dels för att skada den drabbade, dels för att göra fel vid en livräddande insats i verkligheten. Några elever beskrev att bekräftelse och återkoppling bidrog till att stärka elevens självkänsla till att våga ingripa i en verklig situation, vilket kan vara svårt att hinna med vid utbildning i stora grupper. En möjlig slutsats är att den filmbaserade metoden är effektivare sätt till antal utbildade deltagare, men med stöd av sociokulturell teori bör det i framtida utbildningar avsättas mer tid för gemensamt lärande, tillvaratagande av frågeställningar samt avsättning av tid för individuell och gemensam reflektion. / Aim: To compare students’ practical CPR skills and attitude to perform bystander CPR after instructor-led versus DVD-based training. Method:  Data was collected through a combination of quantitative and qualitative methods. CPR skills were assessed of 80 seventh grade students during a three minutes practical test, directly after training and at three months follow up by using a PC Skill Reporting System. For CPR skills a total score, 12-48 points, was calculated.  A hypothesis is that there is no difference between training methods regarding students' total score, which means that the DVD-based method is more efficient when performed with the whole class. Nine semi-structured interviews were conducted immediately after the training to investigate students' motivation to make a life-saving effort. Result: There were no significant differences between the instructor-led or the DVD-based group regarding CPR skills, a total score of 33 points versus 34 points directly after training and 31 points versus 30 points at three months, respectively.Most students felt spontaneously that they had enough knowledge to make a life-saving effort, but the follow-up questions showed that the majority of the responders, felt worry and fear of lack of sufficient knowledge, to harm the victim or to make mistakes in a life-saving situation. Some students described that feedback after the practical test, helped to strengthen the student's self-esteem, which can be difficult to find time for when training in large groups.One possible conclusion is that the DVD-based method is more efficient in number of participants trained, but with support of the socio-cultural theory, it should in future trainings aside more time for joint learning, valorization of issues and deposition of time for individual and collective reflection.

Mellan 2005- 2014 registrerades 15956 hjärtstopp på sjukhus i Sverige. Sjuksköterskor är ofta först på plats vid ett hjärtstopp och det är ett krav att de är utbildade inom S-HLR och D-HLR. I hjärt- och lungräddning ingår många moment som ska utföras på kort tid och under hög press. Det är viktigt att sjuksköterskor får möjlighet att bearbeta händelsen för att utvecklas i sin yrkesroll och hantera eventuella känslor som uppkommit. Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser kring hjärt- och lungräddning inom slutenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11 artiklar användes till resultatet. Innehållet i artiklarna genererade tre övergripande teman; sjuksköterskors upplevelser före HLR, sjuksköterskors upplevelser under HLR och sjuksköterskors upplevelser efter HLR. Kontinuerlig HLR- utbildning upplevdes vara en positiv erfarenhet som förberedde sjuksköterskorna inför verkliga situationer. Dock kunde simuleringarna vara för simpla och inte tillräckligt verklighetstrogna. HLR- situationen upplevdes oftast som stressande och ångestladdad och gav många sjuksköterskor ett adrenalinpåslag som både kunde ha en positiv och negativ inverkan på den kognitiva funktionen. Sjuksköterskorna upplevde att de efter händelsen hade ett behov av att bearbeta känslor och ett bra instrument för detta ansågs vara debriefing. Ytterligare forskning om sjuksköterskors upplevelser av HLR krävs för att utröna varför vissa sjuksköterskor påverkas mer än andra av händelsen trots likartad utbildning. / Between 2005-2014 a total of 15959 cardiac arrests were registered at Swedish hospitals. Nurses’ are often the first people on the scene of a cardiac arrest and it is required of them to be educated in CPR and CPR-D. In CPR many elements that must be performed during a short period of time and under high pressure are included. It is important that nurses’ get the opportunity to process the situation to progress in their profession and deal with potential feelings that might occur. The aim was to explore nurses’ experiences during cardiopulmonary resuscitation in hospitals. The study was a literature review where 11 articles were used for the result. The articles generated three major themes; nurses’ experiences before CPR, nurses’ experiences during CPR and nurses’ experiences after CPR. Continuous CPR- training was as a positive experience that prepared nurses’ for real situations. However, the simulations were viewed as being too simplistic and not realistic enough. The CPR- situation was often experienced as stressful with high levels of anxiety that made the nurses’ adrenaline flow which could have both a positive and negative impact on cognitive function. The nurses’ experienced that they after the event felt a need to process emotions and a good instrument for that was considered debriefing. Further research on nurses' experiences of CPR is required to determine why some nurses’ are more affected than others by the event despite similar training.

Adults with developmental disabilities may not learn the safety skills needed to maintain the safety of those within their communities. Basic life-saving skills are valued by community members and increase independent and integrated living and employment opportunities. This study used an instructional package consisting of modeling, task analysis, and simultaneous prompting to teach college students with developmental disabilities a basic life-saving skill, specifically how to perform cardiopulmonary resuscitation (CPR) with the use of an automated external defibrillator (AED). Phase 1 of the study used the instructional package to teach the students to perform CPR. Once mastered, Phase 2 of the study taught students to use an AED, incorporating it into the CPR chain. Results showed that the students’ accuracy with the tasks increased after the introduction of the instructional package, generalized to a novel environment, and maintained once the instructional package was removed. Implications and future research are discussed. / Includes bibliography. / Dissertation (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2018. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

Purpose: To evaluate the influence of physical fitness on the metabolic and perceptual responses to chest compression-only (CCO) CPR. Methods: In a counterbalanced design, forty-seven CPR-certified participants were randomized to perform: 1) a fitness assessment in which muscular (e.g., push-ups = PU) and cardiorespiratory endurance (e.g., step test recovery heart rate = RHR) were determined, and 2) a 10-minute CCO-CPR trial in which the heart rate (HR) response and ratings of perceived exertion (RPE) were determined. Results: Both PU and RHR were significantly correlated to the HR response to CCO-CPR (r = - 0.45, p < 0.01; r = 0.54, p < 0.001). PU were significantly correlated to RPE: local muscular (r = - 0.43; p < 0.01), central (r = - 0.45; p < 0.01), and over-all (r = - 0.39; p < 0.01). Conclusions: Greater physical fitness lessens the metabolic and perceptual strain to CCO-CPR. / by Adam J. Berrones. / Thesis (M.S.)--Florida Atlantic University, 2010. / Includes bibliography. / Electronic reproduction. Boca Raton, Fla., 2010. Mode of access: World Wide Web.

Les cytochromes P450 (P450) et la NADPH-cytochrome P450 réductase (CPR) sont les principaux acteurs du métabolisme des xénobiotiques chez les mammifères. La CPR est une protéine multidomaine formée de deux domaines catalytiques comprenant les cofacteurs FAD et FMN et reliés par un domaine de connexion. Grâce aux propriétés rédox de ses deux flavines, la CPR est capable de scinder le flux diélectronique du NADPH en deux transferts monoélectroniques vers les P450. Jusqu'alors, la CPR avait toujours cristallisé dans une conformation dite fermée, compatible avec un transfert interne du FAD au FMN, mais dans laquelle le FMN était tellement enfouie au cœur de la protéine qu'un transfert externe vers les P450 était inenvisageable. Le projet de cette thèse consistait à construire et analyser les caractéristiques structurales et biochimiques de CPR chimères constituées de domaines issues des CPR humaine et de levure. Ces chimères sont toujours fonctionnelles vis-à-vis d'accepteurs artificiels et naturels. Leurss constantes catalytiques, la vitesse des différents transferts d'électrons internes et externes, les potentiels standards de leurs cofacteurs ou encore leur stabilité vis-à-vis d'agents dénturants ou de la température ont été mesurés et comparés aux caractéristiques des CPR parentales. De plus, la structure cristallographique de l'une d'elle a pu être déterminée à 2,5 Å de résolution et dans une nouvelle conformation dite ouverte. Celle-ci prouve le caractère dynamique de cette protéine multidomaine, et pourrait correspondre à la conformation de la CPR au sein du complexe bimoléculaire CPR-P450 lors du transfert externe entre le FMN et le cytochrome. Les facteurs pouvant influencer ou dicter ces changements conformationnels ont été appréhendés grâce à des analyses d'enzymologie, de cinétiques rapides, de potentiométrie ou encore de dénaturation.

Sammanfattning Sedan introduktionen av HLR för 50 år sedan har förutsättningarna för att rädda liv förändrads avsevärt. Många av patienterna som vårdades på sjukhus var äldre och hade svåra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av läkaren men bör föregås av samtal med övrig vårdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen när ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades. De utvalda artiklarna höll alla medel eller hög vetenskaplig kvalitet. Resultatet visade att sjuksköterskors delaktighet varierade och att delaktigheten kunde yttra sig på olika sätt. Sjuksköterskor initierade ofta beslutet om ej-HLR och upplevde moralisk stress när de stod mellan patienten och läkaren. Sjuksköteskor upplevde också en känsla av lättnad över att inte ha det yttersta ansvaret samt hade lättare att acceptera palliativ vård än vad läkaren hade. Konklusion: Tydligare riktlinjer om sjuksköterskors delaktighet skulle underlätta och minska risken för osäkerhet och passivitet hos sjuksköterskor. Det behövs ytterligare forskning om sjuksköterskors egna åsikter hur de vill ingå i beslutsfattandet om ej-HLR samt vad deras involvering ska innefatta i klinisk praxis. / Abstract Since the introduction of CPR 50 years ago has the potential to save lives changed significantly. Many of the patients who were treated in hospitals were older and had chronic diseases and their prospects for successful CPR without following complications were often minimal. Decisions on DNR shall be taken by the physician but should be preceded by discussions with other health professionals. The aim of this study was to identify nurses' involvement and experiences in DNR decision-making. The study was conducted as a descriptive literature review and 12 scientific articles was quality examined. The selected articles were all of medium or high scientific quality. The results showed that nurses' participation varied and that participation could be heard in different ways. Nurses often initiate the order for DNR. Nurses experienced moral distress when they were between patient and doctor. Nursing also experienced a sense of relief of not having the ultimate responsibility. Nurses found it easier to accept palliative care than the doctor had. Conclusion: Clearer guidelines on nurses' participation would facilitate and reduce the risk of uncertainty and passivity of nurses. Further research on nurses' own views of how they want to be included in decision-making on DNR is needed and what their involvement should include in clinical practice.

Anhörigas närvaro vid avancerad hjärtlungräddning (A-HLR) har på senare år varit ett internationellt diskuterat ämne. Flera undersökningar har gjorts som undersökt anhörigas syn på sin egen närvaro vid denna akuta vårdsituation. Dessa studier har visat att anhöriga i stor utsträckning önskar få möjlighet att närvara vid en A-HLR situation. Av denna anledning var det av intresse att studera akutsjuksköterskors syn på detta. Syftet med studien var att undersöka och jämföra attityder och erfarenheter av anhörigas närvaro vid A-HLR hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvården, akutmottagningen och hjärtintensivvårdsavdelning. Studien bygger på en enkätundersökning som lämnats till samtliga sjuksköterskor på dessa enheter (n=101). Data har analyserats statistiskt med chitvåtest samt Fishers exakta test. I resultatet framkommer tydligt att ambulanssjuksköterskorna är de sjuksköterskor som har mest erfarenhet av anhörigas närvaro under A-HLR. De är också den grupp sjuksköterskor i denna jämförelse som ser mest positivt på att anhöriga finns närvarande. För övrigt är de den grupp som i minst utsträckning aktivt kan välja att utesluta anhörigas närvaro i jämförelse med slutenvårdsarbetande sjuksköterskor. Då tidigare forskning visar att anhöriga önskar och bör ges möjligheten att närvara vid A-HLR situationen kan resultatet av denna studie leda till mer strukturerade utbildningsinsatser för akutsjuksköterskan.

Sammanfattning Efter utförd praktik på fartyg ansåg vi att det övades för lite på HLR, hjärt- och lungräddning, och D-HLR, hjärt- och lungräddning med hjärtstartare, samt att det inte fanns hjärtstartare ombord på alla fartyg. Syftet med detta examensarbete är att undersöka de riktlinjer som finns för utrustningskrav på hjärtstartare ombord på svenska, norska och danska fartyg med fokus på Sverige och svenska rederier. Metoden genomfördes genom en kvantitativ metod där ett frågeformulär skickades ut via e-mail till samtliga rederier registrerade som medlemmar i Sveriges Redareförening.  Ett annat frågeformulär skickades till de skandinaviska sjöfartsverken, innehållande kvalitativa frågeställningar. I studien utfördes även kvalitativa intervjuer.   Av resultatet framgår att 17 av de 22 rederier som vi fick svar av hade hjärtstartare ombord i sina fartyg, och ungefär hälften hade haft en incident ombord. Det framgår även i vår studie att det inte finns några krav gällande hjärtstartare och utbildning nationellt, såväl som internationellt. / Abstract   Whilst the on- board training was carried out, we considered the amount of training onboard on the behalf of CPR and AED to be unsatisfying.   The purpose of this study is to examine the guidelines for the equipment that should be held onboard, with regard to AED, onboard Swedish, Norwegian and Danish ships with focus on Sweden and Swedish companies.   The method used for this essay was carried out by sending out a question form by e-mail to all companies registered as members of “Sveriges Redareförening”. We sent different questions to the Scandinavian maritime administrations, and also performed interviews.   As shown in the result, 17 of the 22 companies that filled in the form answered that they have at least one AED onboard each of their ships and about half of the companies have had an incident onboard. It is apparent in our studies that no national or international requirements exist which are mandatory.

Many research studies have shown that first aid education is important to save lives of individuals, but first aid skills are deficient in a society. A variety of instructional methods were introduced to increase the people who are equipped with first aid skills. However, it is still a debate over the best method of teaching first aid. Therefore, this dissertation aimed to analyze the effects of various instructional methods (traditional, case-based and web-based) on acquisition and retention of first aid cognitive, psychomotor and affective behaviors. Ninety participants (52 female, 48 male) included in the study were the second (n=3), the third (n=44), and the fourth (n=43) year students selecting first aid as an elective course at Middle East Technical University. As the course student list built up for those who would take the course, they were assigned to one of the three groups randomly before the treatment started: Group I-Traditional instruction (30 students), Group II-Case-based instruction (30 students), and Group III-Web-based instruction (30 students). Data were collected by using First Aid Cognitive Behavior Test, First Aid Psychomotor Behavior Tests (skill reporter manikin and skill checklist), First Aid Affective Behavior Scale, and qualitative interviews. All students in each instruction group were tested three times Statistical analyses included the Mixed Factorial ANOVA to examine the effects of independent variables (instructional methods and time) on dependent variables (first aid cognitive, psychomotor and affective behaviors). Results showed that instructional method had similar effect on students&amp / #8217 / first aid cognitive behaviors. However, students&amp / #8217 / in traditional instruction group got higher scores compared to case-based and web-based instruction groups in retention test. In terms of first aid psychomotor behaviors, CPR performance, including chest compressions and ventilations, of web-based instruction group was poor compared to traditional and case-based instruction groups. Similarly, CPR and Recovery Position performance was deprived in web-based instruction group. Retention time negatively affected to psychomotor behaviors of students in most of the skills. In terms of first aid affective behaviors, students&amp / #8217 / scores were affected by characteristics of the casualty, characteristics of the first aider, characteristics of the event, and some other factors, however mean scores of students in three instruction groups were close to the no effect preference in the first aid affective behavior scale.