Today, products are often being made through a linear approach, where raw materials are being taken from nature, produced into products that are used and then becomes waste. A circular model strives to minimize the amount of waste and the goal is to bring the materials back into the flow of products. In Sweden today, large amounts of textiles and clothing are being thrown in the household trash that in turn, becomes waste and there is no clear line for textile recycling. However, more and more companies have introduced the possibility for consumers to hand in clothes and textiles for them to recycle. This paper is centred around circular economy with a special focus on textile recycling. The paper has examined the disposal habits of textiles and clothing for consumers in Sweden and what Swedish companies are communicating regarding the possibility of recycling textiles through them. The study has examined both consumer habits and the communication from companies, since both parties must participate actively if a circular model is to be achieved. The study has also examined what affects the extent and expansion of the amount of textiles recycled by consumers. The study shows that large parts of consumers in Sweden participates in a circular system through, amongst other things, recycling of other materials, donating clothes and textiles for reuse and through mending broken pieces of clothing instead of throwing them away. However, the result shows that few recycle textiles and clothing, even though almost all recycle other materials in their households. The study shows a discrepancy between consumer knowledge and the information presented from the companies, since one third of the respondents of this study didn’t have enough knowledge to recycle textiles. The study shows a lack of information about the subject, as well as the importance of accessibility to collection bins for recycling of textiles. It is also established that many companies are already working with circular economy and the importance for companies to communicate their work with sustainability to their customers. This paper is written in Swedish. / Idag produceras varor ofta med ett linjärt tillvägagångssätt, där råvaror tas från naturen, förädlas, användas och sedan bli avfall. En cirkulär modell strävar efter att minimera mängden avfall och målet är istället att föra tillbaka materialen i produktflödet igen. I Sverige idag slängs stora mängder textilier och kläder i hushållssoporna som blir till avfall och det finns ännu ingen tydlig linje för textilåtervinning. Dock har alltfler företag introducerat en möjlighet för konsumenter att lämna in kläder och textilier till dem för återvinning. Denna uppsats centreras kring cirkulär ekonomi med särskilt fokus på textilåtervinning. Uppsatsen har undersökt vilka vanor konsumenter i Sverige har vad gäller avyttring av textilier och kläder samt vilka möjligheter till textilåtervinning som kommuniceras från svenska företag. Undersökningen har tittat på, vilka vanor konsumenter har, samt vilken kommunikation som finns tillgänglig från företag, då båda parter måste delta aktivt för att en cirkulär modell ska uppnås. Studien har även undersökt vad som påverkar omfattningen och utökningen av återvinningen av textilier från konsumenter. Studien visar att stora delar av konsumenter i Sverige deltar i ett cirkulärt system genom bland annat återvinning av andra material, att donera kläder och textilier för återanvändning samt genom att laga trasiga plagg istället för att slänga dem. Resultatet visar dock att få återvinner textilier och kläder, trots att nästintill samtliga återvinner andra material i sina hushåll. Studien visar att det finns en diskrepans hos konsumenters kunskaper om ämnet och den information som förmedlas från företagen, då en tredjedel av respondenterna inte hade tillräcklig kunskap för att återvinna textilier. Studien visar på en brist på information om ämnet, samt vikten av tillgänglighet av insamlingskärl för textil återvinning. Vidare påvisas att många företag redan arbetar med cirkulärekonomi och vikten av att kommunicera företagets arbete med hållbarhet till sina kunder.Nyckelord:

Bakgrund: Klimatfrågan är ständigt aktuell och något som berör oss alla. Sverige har åtagit sig att genomföra Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling men har i dagsläget svårigheter att uppfylla flertalet mål inom den utsatta tiden. Mål som Sveriges invånare många gånger har stor möjlighet att påverka. Kommuner är viktiga aktörer i genomförandet av Agenda 2030 då det många gånger är på lokal nivå som arbetet ska omsättas i praktiken. De anses ha ett stort ansvar vad gäller att främja hållbar utveckling i den egna verksamheten såväl som för kommunen som geografiskt område. Att förmå kommuninvånare att delta i hållbarhetsarbetet är därför viktigt.Syfte: Syftet med studien är att bidra med en ökad förståelse för hur svenska kommuner som har ett framgångsrikt miljöarbete använder hållbarhetsredovisning och hållbarhetssektion på hemsida för att engagera kommuninvånarna i arbetet med hållbar utveckling. Studien belyser hur fyra sådana kommuner väljer att utforma kommunikationen i syfte att engagera intressentgruppen invånare i organisationens hållbarhetsarbete genom dessa kanaler. Studien kan främst vara av intresse för kommuner som har för avsikt att engagera sina intressenter i hållbarhetsarbetet.Metod: Genom dokumentstudier undersöktes uppmaningar till engagemang riktade till invånare i de fyra deltagande kommunernas hållbarhetsredovisning samt hållbarhetssektion på hemsida. För att få förståelse för hur invånarna engageras har även intervjuer genomförts. Morsing och Schultz (2006) kommunikationsstrategier för hållbarhet har använts för att undersöka vilken strategi kommunerna tillämpar.Slutsats: Studien visar att när kommunerna uppmanar invånare att engagera sig i hållbarhetsarbetet handlar det i huvudsak om att informera snarare än att uppmana till respons- eller dialog. På hållbarhetssektionen informeras invånare om hur de själva kan bidra till en hållbar utveckling men studiens resultat indikerar att kommuner som önskar engagera invånare i hållbarhetsarbetet bör föra dialog med invånare i de kanaler som invånarna föredrar exempelvis sociala medier, då det skapar större engagemang. / Background: Climate change is something that affects us all and climate action is urgent. The Swedish government has committed to Agenda 2030 and the 17 goals for sustainable development (SDGs) but faces difficulties in achieving several of these goals in time. Municipalities are important in the implementation of the SDGs and its citizens have a great impact on the country's possibility to reach the SDGs. Municipalities answer for the sustainable development within their own organization as well as for the municipality as a geographical region. It is therefore important that the citizens are encouraged by itsmunicipality to engage in the work towards a sustainable development.Purpose: The purpose of this study is to contribute with further understanding of how Swedish municipalities with successful environmental work, use their sustainability report and sustainability section on their website to engage their citizens to participate in the municipalities work towards a sustainable development. The study can be of interest for municipalities that intend to engage their citizens in this work.Method: Content analysis of the sustainability reports and sustainability sections on the municipalities websites were conducted in order to study how these channels were used for different types of citizen engagement. Additionally, interviews have been conducted to gain a deeper understanding of how the municipalities in this study engage their citizens through these channels. Morsing and Schultz (2006) model of CSR communication strategies has been used as a framework to understand and describe which strategy the municipalities employ in these channels.Conclusion: When the municipalities encourage citizens to engage in the work towards a sustainable development, they primarily inform rather than ask citizens to provide feedback or engage in dialog. The municipalities use the sustainability section to inform citizens on how they can contribute to a sustainable development, however, the study indicates that municipalities who want to engage citizens trough two-way communication should focus on channels that citizens prefer, such as social media, as it creates more engagement.

Modebranschen präglas av ett ständigt sökande efter billigast möjliga arbetskraft. Som en konsekvens väljer företag som opererar inom denna sektor vanligen att outsourca sin produktionsfunktion till en tredje part bortom hemmamarknaden. Ett sådant beslut kan vidare ge upphov till en komplex försörjningskedja. I förlängningen har detta medfört att granskningen från samhällets alla aktörer blivit allt mer omfattande. Detta då missöden och skandaler gällande den outsourcade produktionen uppdagats. Kritik kring bristande kontroll och insyn i leverantörsledet har därför inneburit att företagen funnit sätt att argumentera för sin verksamhet och de sourcing beslut som tagits. Studiens syfte är att synliggöra de argumentationstekniker som används kring rättfärdigandet av en outsourcad produktion. Detta besvarades genom att i en diskursiv analysmetod undersöka och kategorisera svenskamodeföretags språkanvändning samt de argumentativa kategorier som återfanns i deras hållbarhetsredovisningar. Detta gjordes med hjälp av ett ramverk som modifierades och utvecklades under studiens gång. Resultatet visar att samtliga studieobjekt använder sig av argumentationstekniker som vidare kan härledas till analysmodellens olika huvudkategorier. Dessa verkar i legitimerande syfte och gör att företagen framstår som ansvarstagande kring den outsourcade produktionen. Studien bidrar till att ge läsare av företagens hållbarhetsredovisningar möjligheten att ta till sig informationen utifrån ett mer kritiskt förhållningssätt. / The fashion industry is characterized by a constant search for the cheapest possible labor. As a consequence, companies operating in this sector usually choose to outsource their production function to a third party outside the home market. Furthermore, such decision can give rise to a complex supply chain. As a result, the scrutiny from all actors in society has become more extensive as mishaps and scandals regarding the outsourced production have been discovered. Criticism about lack of control and transparency in the supply chain has therefore meant that companies have found ways to argue for their operations and the sourcing decisions that have been made. The purpose of the study is to highlight the argumentative techniques used to justify outsourced production. This was answered by investigating and categorizing the use of argumentative categories in Swedish fashion companies sustainability reports. The methodology used was a discourse analysis. The analysis was based on a previously designed framework that was modified during the study. The result shows that all study objects use argumentation techniques that can further be linked to different main categories of the analysis model. These arguments are used in order to legitimize the companies CSR-activities connected to the outsourced production. The study helps to give readers of the companies sustainability reports the opportunity to access the information based on a more critical approach. The thesis is written in Swedish.

Globalization has influenced the grocery retail industry and the most impactful changes are the preferences and habits of consumers. The increased consumption of consumers is one of the habits that have created a demand for sustainable products. The sustainable products can be marketed towards consumers by the frontline employees. Therefore, this study aims to investigate how grocery retail store personnel can be used as ambassadors toward consumers that will result in sustainable purchase behaviour. To answer the research question, several interviews have been conducted. The interview with the grocery retail expert aided us in the formulation of interview questions. The four interviews with two ICA stores’ personnel provided us with the empirical data needed for reaching the conclusions. Findings reveal that the involvement of personnel in communication with the consumers has positive a positive outcome. In this way, they can be seen as CSR ambassadors and, therefore, efficiently market the organization. To achieve CSR ambassadorship, employees and consumers must enhance organizational identification. One conclusion is that consumers may reach sustainable purchase behaviour when CSR ambassadorship is developed in coherence with a grocery retail store.

The purpose of this study is to identify and analyze how GIF Sundsvallcommunicates their CSR activity, Back 2 basics. This activity strives to reduce the barriers that exist in vulnerable areas in Sundsvall among children and young people, with equal opportunities to practice sports  and activities. This study is using semi-structured interviews with two well representative people from GIF Sundsvall, Henrik Wikström who started this project 2008 and Tomas Jonsson who is working with this activity today. We have also interviewed 5 actors that have been working more or less with this project during 2019 and 2020. With these representative people for our study, we want to see how GIF Sundsvallare communicating from both their own perspective and the involved actors. The result of this study shows that GIF Sundsvall has a will to communicate their CSR activity, but that the resources and the knowledge is not enough. Further on the result shows that GIF does not have an inside-out perspective, that it seems unclear if the whole association appears to stand behind the work with the CSR activities. / Corporate Social Responsibility (CSR) är ett samlingsbegrepp som omfattar flera olika områden inom social hållbarhet. Det är ett frivilligt arbete som innebär att organisationer eller företag tar ett ökat ansvar för att bidra med ökad nytta för samhället. Idag är det ingen fråga om ett företag ska arbeta med CSR, utan snarare hur de ska arbeta med CSR (Borglund, De Geer & Hallvarsson, 2009:13). Denna undersökning är en fallstudie av fotbollsföreningen GIF Sundsvall, där vi har funnit ett intresse att undersöka hur de arbetar med sin CSR- kommunikation om aktiviteten Back 2 Basics. Detta är GIF:s mest framgångsrika aktivitet, där de tillsammans med andra aktörer arbetar för att öka samhällsnyttan. Genom att utföra aktiviteten inkluderar och möjliggörs barn och ungdomars lika förutsättningar att utöva aktiviteter och sporter i de utsatta områdena i Sundsvall. Undersökningsperioden har avgränsats från 2019 till 2020 då vi ville ha en sådan aktuell inblick som möjligt i föreningens kommunikation.En kvalitativ metod har tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer med två personer från GIF Sundsvall - Henrik Wikström, som startade upp Back 2 Basics, och Tomas Jonsson, som är CSR-ansvarig i dagsläget. Ytterligare intervjuer har genomförts med fem olika aktörer som verkat under tidsperioden. Syftet med intervjuerna var att få en fördjupad förståelse hur GIF Sundsvall arbetar och tillämpar sin CSR-kommunikation. Resultatet av studien visar på att GIF Sundsvall har en vilja av att kommunicera sitt CSR-arbete, men att resurserna och kunskapen inte räcker hela vägen. Det finns idag en slags förväntan från aktörerna att GIF ska utföra CSR-arbete, men även att de ska synliggöra CSR kommunikationen för deras aktivitet Back 2 Basics. Vidare visar resultatet på att GIF inte utgår från ett inifrån- och ut perspektiv, att det upplevs vara otydligt om hela föreningen genomsyras och står bakom det CSR-arbete som utförs.

Bakgrund: Corporate Social Responsibility, CSR, är ett begrepp som förklarar hur företag engagerar sig i tre olika områden: ekonomiskt, miljömässigt, och socialt för att anpassa sig till den samhällsekonomiska utvecklingen. CSR är en aspekt som blir alltmer vanlig för företag att tillämpa genom att långsiktigt nå sina mål. Om företag inte prioriterar CSR i hög grad kan det riskera att de förlorar kunder och får ett dåligt rykte. De som jobbar för att se till att företag har ett bra CSR-arbete är revisionsföretag. Revisionsföretag ska vara bra representanter för CSR-arbete för att styrka deras roll som granskare av andra företag. Syfte: Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska revisionsföretag använder CSR. Sålunda syftar denna uppsats till att öka förståelse om varför vissa CSR-aktiviteter väljs i svenska revisionsföretag inom “Big Four” samt hur de kommuniceras. Metod: Denna uppsats har utgått från en kvalitativ metod där tre intervjuer har genomförts. Intervjuerna är få i antal men duger till arbetet för att intervjupersonerna besitter den bästa kunskapen om ämnesområdet inom just det företaget de är verksamma i. Respondenterna är ansvariga för Deloittes CSR-arbete i Sverige och arbetade på huvudkontoret i Stockholm, det har således gjorts ett icke-sannolikhetsurval. Resultat och slutsats: Uppsatsen har visat att svenska revisionsföretag prioriterar att välja CSR-aktiviteter som har en filantropisk karaktär. Svenska revisionsföretag prioriterar filantropiska aktiviteter över de som är av etisk, rättslig eller ekonomisk karaktär för de filantropiska aktiviteterna visar den bästa bilden av revisionsföretaget. / Background: Corporate Social Responsibility, CSR, is a concept that explains how companies engage in three different areas: economic, environmental, and social in order to adapt to socio-economic development. CSR is an aspect that is becoming more and more common for companies to apply by achieving their goals in the long term. If companies do not prioritize CSR to a large extent, there is a risk that they will lose customers and get a bad reputation. Those who work to ensure that companies have good CSR work are auditing companies. Auditing firms should be good representatives for CSR work to strengthen their role as auditors of other firms. Purpose: The purpose of this thesis has been to investigate how Swedish auditing companies use CSR. Thus, this essay aims to increase understanding of why certain CSR activities are selected for Swedish auditing companies within the “Big Four” and the way they are communicated. Methods: This essay has been based on a qualitative method where three interviews have been conducted. The interviews are few but suitable for the work because the interviewees possess the best knowledge of the subject area within the company, they are active in. The respondents are responsible for Deloitte's CSR work in Sweden and worked at the head office in Stockholm, so a non-probability selection. Results and conclusion: The thesis has shown that Swedish auditing companies prioritize choosing CSR activities that have a philanthropic character. Swedish auditing companies prioritize philanthropic activities over those that are of an ethical, legal or economic nature for the philanthropic activities show the best picture of the auditing company.

A thesis submitted to the Faculty of Arts in fulfillment of the requirements for the Degree of Masters in Communication Science in the Department of Communication Science at the University of Zululand, 2017 / The growing power of shopping centres within communities has changed the economic landscape and has also attracted concerns from society. This has inspired an increasing call for shopping centres landlords to play a substantial role in community development. This study explores the relationship between shopping centres landlords and the communities in which they reside-in with regards to corporate social responsibilities. The study is based on the premise that Corporate Social Responsibility (CSR) initiatives are seen as mandatory by shopping centres landlords as to ask what their contributions are to achieving sustainable development and improving the lives of people living in the local communities. In this regard, the study examines the role that shopping centres landlords play in bringing development to their various communities through CSR. The focus is on three shopping centres: Empangeni Sanlam Centre, Esikhawini Mall and Richards Bay Boardwalk Inkwazi Shopping Centre within uThungulu District Municipality. Relational theory and transactional model theory are used to develop a model for shopping centres landlords to embrace CSR as a tool to community development. This study employs a survey method which was conducted among the management of the centres and residents of Empangeni, Esikhawini and Richards Bay. The results of the study indicate that CSR initiatives embarked upon by shopping centres landlords through their management team are not communicated to the local community residents. This brings a gap in communication between the landlords and the local community residents. The practical implications of this finding showed that the model proposed for this study is promising in solving communication problem hindering CSR initiatives implementation.

Bakgrund och syfte: Dagens ökande krav på företag gör att de måste ta samhällsansvar för att hantera utmaningen att behålla personal. Att företag tydliggör sin syn gällande socialt ansvarstagande är en del av employer branding och ett sätt att göra detta är genom kommunikation. Syftet med uppsatsen är därmed att få en förståelse för hur den sociala dimensionen av CSR samspelar med kommunikation av socialt ansvarstagande och employer branding med fokus på bibehållande av befintlig personal. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes ur ett ledningsperspektiv med åtta respondenter på tillverkningsföretaget SNA Europe [Industries] AB, beläget i Lidköping och Edsbyn. Slutsats: Resultatet av studien visade att socialt ansvarstagande har betydelse för företagets interna employer brand oavsett om det kommuniceras eller inte. Dessutom fann studien att kommunikationen inte är avgörande för personalretentionen samt att det interna sociala ansvarstagandet har större betydelse än det externa för de anställda.

Introduction: In recent years, social media communication has significantly affected the way organizations are sharing information. Social media platforms are shown to be one of the most important forms of communication also for the intent of Corporate Social Responsibility. The purpose of this study was to find out how often CSR is shared across Facebook, Twitter, Instagram, and TikTok and if differences exist between those platforms in frequency, choice of topic, and engagement of fans. Furthermore, the influence of being a winning, midfield, and losing team, and high and low revenue was investigated. Methods: A quantitative content analysis study was chosen as the study design. On the four mentioned social media platforms data was manually collected for Premier League clubs and coded into topics of CSR. The engagement of fans was collected with likes, comments, and shares on the relevant platforms. Results: 6879 total posts were investigated including 272 posts related to CSR content. The highest ratio for CSR posts showed Facebook (5,0%), followed by Twitter (3,7%), then Instagram (3,4%), and at last TikTok (0,8%). However, the highest number of posts was shared by Twitter, followed by Facebook, Instagram, and TikTok. The topics shared the most on Twitter and Facebook are Public Policy, Safety, and Diversity. On Instagram as well Public Policy, Diversity but also Religion posts were shared the most. TikTok showed only one post related to the topic of Religion. The engagement of fans showed that Twitter has the highest engagement compared to a non-CSR-related post, closely followed by Instagram. An ANOVA analysis showed that winning teams and losing teams share significantly more CSR content than midfield teams. It was also discovered that teams with high revenue post more CSR than teams with low revenue. Discussion/Conclusion: New and major findings of this study suggest that teams in the European market have different factors that can influence the teams sharing behavior than teams from the North American market. The most interesting findings of this study show that revenue and winning may positively influence CSR sharing behavior. These insights should help understand CSR communication in sports organizations and displays the potential new platforms like TikTok and Instagram have.

Background: Today, It’s not uncommon that international companies and organizations have a higher turnover than the GDP of developing countries. Consequently, this may suggest that the choices companies make in the context of their business has a great potential to influence the world from an economic, but also from a social and environmental standpoint. From this the notion emerged that companies have a responsibility, referred to as Corporate Social Responsibility (CSR). A clear definition of the CSR concept is difficult to find, more than 37 different definitions has been identified. Common to all these is that they address a number of underlying themes such as: Balance, Responsibility, and Value. Few studies examine companies’ underlying assumptions about the adaptation and communication of CSR, and the perception of how one type of value in relation to another is created and defined. It is clear, however, that companies must make a choice regarding which areas of CSR they should prioritize. Purpose: The purpose of this thesis is to study how Swedish companies strategically adapt their CSR initiatives and CSR communication to create value. Method: In order to answer the purpose of the thesis a qualitative method has been used. Interviews were conducted with CSR representatives from three major Swedish companies. Theories: The Pyramid of CSR, Green marketing activities on three levels, Generic environmental strategies and Ten rules for successful CSR communication. Conclusion: The results of the study suggest that the link between the adaption of CSR and CSR communication is based on the business value perspective. Furthermore, it would seem that the competitive strategy of a company is in close symbiosis with their value perspective. The result of the study indicate that there is not a value perspective which should be preferred over others in the adaption of CSR and CSR communication, the value perspective should instead be relative to the company’s current competitive strategy and industry conditions. / Bakgrund: I dagsläget finns flera internationella företag och organisationer som har en högre omsättning än många utvecklingsländers BNP. Följaktligen kan detta innebära att de val företag gör inom ramen för sin verksamhet har stor möjlighet att påverka omvärlden ur ett ekonomiskt, men även ur ett socialt och miljömässigt perspektiv. Givet denna möjlighet till påverkan har även uppfattningen att företag besitter ett ansvar utvecklats, benämnt Corporate Social Responsibilty (CSR). En enhetlig definition för CSR är svår att finna, mer än 37 skilda definitioner finns identifierade. Gemensamt för alla dessa är att de länkar samman ett antal underliggande teman såsom; balans, ansvar och värde. En begränsad mängd forskning har behandlat företags underliggande antaganden om anpassning och kommunikation av CSR, samt synen på hur något typ av värde i relation till detta skapas och definieras. Tydligt är dock att företag måste göra ett val gällande vilka områden inom CSR de skall fokusera på för att på det mest förmånliga sättet gynna företaget och vara i enlighet med deras strategiska mål.. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur svenska företag strategiskt resonerar kring anpassningen av sitt arbete med Corporate Social Responsibility, samt kommunikationen av detta arbete för att kunna erbjuda ett värde. Metod: För att besvara syftet har en kvalitativ ansats nyttjats genom flertalet genomförda intervjuer med CSR-representanter på tre svenska företag. Teori: Den teoretiska referensramen utgörs av CSR-pyramiden, Gröna marknadsföringsaktiviteter på tre nivåer, Generiska miljöstrategier samt Tio regler för framgångsrik CSR-kommunikation. Slutsats: Studiens utfall har föreslagit att sambandet mellan anpassning av CSR och kommunikationen av detta, först och främst utvecklas utifrån företagets värdeperspektiv. Företagets valda konkurrensstrategi verkar även vara i symbios med detta värdeperspektiv. Studiens resultat indikerar inte att det finns en värdesyn som bör föredras framför andra i samband med anpassning av CSR och CSR-kommunikation, utan detta bör istället vara i relation till företagets rådande konkurrensstrategi och förutsättningar inom branschen.