INTRODUKTION Erfarenheter visar att olika typer av smärta kan behandlas med komplementära metoder, detta gör det till en omvårdnadsåtgärd och därmed inom sjuksköterskans kompetensområde. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i behandlingen av smärta. SYFTE Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevda effekter av massage som en komplementär behandling vid cancerrelaterad smärta. METOD Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatdelen användes 13 stycken vetenskapliga artiklar som hade granskats, tio kvantitativa, två kvalitativa och en innehållande båda metoderna. RESULTAT Resultatet redovisades i tre kategorier; omedelbar smärtreducering, smärtreducering över tid och indirekta effekter på smärta. Massage som behandling ger en omedelbar symtomminskning och kan utföras av familjemedlemmar eller sjukhuspersonal som ett tillskott till standardvården. Massage resulterade i en kvarhållande effekt av smärtreduceringen efter massagesessionerna. Massage minskade ångesten som triggade smärtan och genom att göra det ledde detta till avslappning och sömn. Patienternas upplevelser påverkades av den aktuella miljön och det sjukdomstillstånd de befann sig i. DISKUSSION Trots gynnande resultat används inte massage i den utsträckning som skulle behövas. Detta talar för att vårdpersonal bör anamma komplementära metoder som massage i vården. Det är sjuksköterskans ansvar i sin profession att hålla sig uppdaterad i nuvarande forskningsrön för att kunna utföra en såpass patientanpassad vård som möjligt.

Introduktion: Ett av huvudmålen med omvårdnad är att lindra lidande hos patienter, vilket kan uppnås genom att möta patienten med värdighet och genom att stötta i lidandet. Cancer är en snabbt växande sjukdom där smärta är ett vanligt symtom som orsakar lidande. Smärtan är ofta svårbehandlad och patienter kan uppleva den farmakologiska smärtlindringen som otillräcklig, vilket kan vara anledning till ickefarmakologiska interventioner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den upplevda effekten av ickefarmakologiska interventioner vid cancerrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med systematiskt arbetssätt baserat på en nio-stegsmodell av Polit och Beck (2012). Granskning av artiklar utgick från en induktiv process där sammanlagt 10 artiklar kategoriserats. Resultatet delades in i tre kategorier; Lokalstimulerande interventioner, Punktstimulerande interventioner samt Stimuli utan eller med mycket lätt hudkontakt. Resultat: Lokalstimulerande interventioner visade varierande effekter. Vid Punktstimulerande interventioner upplevde majoriteten av patienterna en god effekt. Även Stimuli utan eller med mycket lätt hudkontakt gav en upplevelse av god effekt på smärtan hos deltagarna. Slutsats: De ickefarmakologiska interventioner som gav god effekt på cancerrelaterad smärta var de som administrerades utanför smärtområdet istället för direkt på smärtpunkterna. Genom att integrera resultatet i omvårdnadsarbetet kan patienter smärtlindras till en högre grad och vården kan förbättras.

Abstrakt   Bakgrund: Cancerrelaterad smärta kan orsakas av sjukdom, behandling och kan variera, beroende på sjukdomens stadium och fas i behandlingen. Omfattande forskning har publicerats det senaste decenniet om cancersmärta. Trots detta har prevalensen av cancerpatienters smärta ej minskat. Generellt skattar 33% av personer med cancersjukdom i alla stadier och faser, en smärtproblematik som är måttlig till svår. Motiv: Cancerrelaterad smärta och dess inverkan är ett komplext fenomen som påverkar en människans livskvalité och hela väsen. Sjuksköterskan har en viktig roll att identifiera, behandla samt utvärdera en patients smärtproblematik. Utifrån detta finns ett vidare behov av forskning inom ämnet för att förbättra livskvalitén för denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga sjuksköterskans självupplevda kunskap och tilltro till egen förmåga om cancerrelaterad smärta samt bedömning av smärtproblematik hos patienter med cancersjukdom. Metod: En tvärsnittsstudie med kvantitativ design där data har samlats in genom anonyma enkäter kring kunskap om smärta och smärtbedömning från sjuksköterskor verksamma inom olika delar av cancervården. Data analyserades genom deskriptiv statistik och signifikansprövningar där resultatet har presenterats i tabeller och en figur. Resultat: Av 170 tillfrågade, besvarades enkäten av 64 sjuksköterskor (38%) verksamma inom cancervården. Medianvärdet för sjuksköterskornas självskattade kunskap om bedömning av cancersmärta samt tilltro till egen förmåga att genomföra en omfattande smärtbedömning var 7 (enligt Self-Perceived Pain Assessment Knowledge and Confidence (SELF-PAC) skalan 0-10). Totalt var 22 (34%) av deltagarna specialistutbildade. Specialistutbildade sjuksköterskor skattade både sin kunskap samt sin tilltro till egen förmåga enligt SELF-PAC (median 8) statistiskt signifikant högre (p=0.01) i jämförelse med legitimerade sjuksköterskor.   Konklusion: Både legitimerade sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i studien skattar sin kunskap och tilltro till egen förmåga att utföra smärtskattning förhållandevis högt. Specialistutbildning bidrar till ökad kunskap och tilltro till egen förmåga men inte lång erfarenhet i yrket. Mer forskning behövs med större studiepopulationer för att resultaten skall kunna generaliseras.

Bakgrund: Smärta drabbar de flesta cancerpatienter, och är det symtom de fruktar mest med sjukdomen. Smärtan påverkar deras liv lika mycket som själva cancerdiagnosen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser av cancerrelaterad smärta och uppmärksamma vilka effekter det kan ha för livskvaliteten, samt uppmärksamma hur vårdpersonalen bemöter patienternas smärta. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där elva vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudteman har genererats: upplevelsen av smärtan, effekter på livskvaliteten, vårdens bemötande. Resultat: Smärta är en individuell upplevelse som är svår att beskriva för andra. Patienternas livskvalitet påverkades negativt genom att de begränsades fysiskt, psykiskt och socialt. Många var missnöjda med den vård de fick och kände att kommunikationen inte var tillräcklig. Ett dåligt bemötande från vårdpersonalen ledde till att patienterna tappade förtroendet till dem, och bristfällig information till att de tappade hoppet om att bli smärtfria. Slutsats: Att drabbas av en cancerdiagnos innebär en stor påfrestning, och att samtidigt lida av smärta försvårar patientens förmåga att klara av sin livssituation. Vårdpersonalen har en viktig roll för att kunna minska patientens lidande, och kan genom att förbättra kommunikationen och bemötandet göra skillnad hos patienter med cancer som lider av smärta. / Background: Pain affects most cancer patients, and it is what they fear most about the disease. The pain affects their lives as much as the cancer diagnosis itself. Purpose: The purpose of this literature review was to illustrate patients experiences of cancer-related pain and what effects it may have on the quality of life, and to highlight how the healthcare professionals respond to patients’ pain. Method: A literature review has been made where eleven scientific articles have been reviewed and analyzed with qualitative content analysis. This generated tree main themes: the experience of the pain, effects on the quality of life, the treatment of care. Result: Pain is an individual experience which is difficult to describe. The quality of life of the patients was negatively affected because they were physically, mentally and socially limited. Many were dissatisfied with the care they received and felt that communication was not sufficient. A poor response from caregivers has led to patients’ loss of trust, and inadequate information to loss of hope in being painless. Conclusion: Being affected by a cancer diagnosis is hard enough, and at the same time suffer from pain exacerbates the situation. The caregiver has an important role in reducing the patients’ suffering, and by improving the deficiencies, they can make a difference for cancer patients´ suffering from pain.

Bakgrund: Varje år drabbas närmare 60 000 personer av befolkningen i Sverige av cancer. Många personer med cancer drabbas av cancerrelaterad smärta också. Sjuksköterskans roll är att vara förstående samt stödja och vårda den drabbade personen på bästa sätt för att personen ska kunna ha en fungerande vardag trots sin sjukdom och smärta. Metod: Denna studie är en litteraturstudie med en beskrivande design. Elva stycken artiklar har använts i studiens resultat och artiklarna är hämtade i databasen Cinahl. Den metodologiska aspekten har granskats i samtliga artiklar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelser av cancerrelaterad smärta. Huvudresultat: Cancerrelaterad smärta påverkar personer på olika plan i livet och i vardagen. Vanligt förekommande med cancer är genombrottssmärta och den kan göra så att vardagliga sysslor och aktiviteter inte kan genomföras. Cancerrelaterad smärta kan ge både depression och ångest. Smärtan kan upplevas som både somatisk och neuropatisk. Då smärtan upplevs olika från person till person är en bra relation mellan sjukvården och personen som lider av smärta viktig för att smärtlindring och omvårdnad ska bli så bra som möjligt. Slutsats: Den drabbade personen behöver stöd och hjälp från sjukvården men även en förstående familj då smärtan inte alltid syns utifrån. Som sjuksköterska är det mycket viktigt att vårda en person som har cancerrelaterad smärta med empati, lyhördhet och förståelse. / Background: Nearly 60 000 people in Sweden are affected by cancer every year. Many of them suffer from cancer-related pain. The nurse's role is to be understanding, to support and care for the victim in the best way in order to help the person have a functional daily life despite the illness.  Purpose: The purpose of the study was to explain the experience of cancer-related pain. Method: The study is a literary study with a descriptive design. In the result we used eleven articles which were found in Cinahl. The methodological aspect has been reviewed in the eleven articles. Main Result: Cancer-related pain can influence the victim in many different ways in their daily life. Breakthrough pain is normal in cancer and can affect the activities in the daily life. Depression and anxiety can occur if you suffer of cancer. The cancer pain can be described  as somatic and neuropathic. The pain can be perceived differently from person to person and a good relation with the medical healthcare is important to make the care and painrelief as good as possible. Conclusion: The victim needs support and help from the medical healthcare but also an understanding family, since the pain is not always visible from outside. It's important as a nurse to care for the person with cancer-related pain with empathy, responsiveness and understanding.

Bakgrund: Smärta är ett vanligt förekommande symtom vid cancer. Trots tydliga riktlinjer för hur omvårdnad vid cancerrelaterad smärta ska bedrivas, är smärta fortfarande ett problem för många patienter med cancer. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig för patienten och har en betydande roll i smärthanteringen. Genom att undersöka patientens uppfattning ökar förståelsen för vad som är av vikt i sjuksköterskans smärthantering. Syfte: Syftet var att beskriva patientens uppfattning om sjuksköterskans smärthantering vid cancerrelaterad smärta. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: I litteraturstudiens resultat framkom fyra kategorier; betydelsen av kunskap hos sjuksköterskan, vikten av god kommunikation, relationens betydelse i smärthanteringen och patientens behov av stöd. Resultatet visade att patientens uppfattning om sjuksköterskans smärthantering påverkades av de kunskaper sjuksköterskan hade om smärta, smärtanalys och smärtbehandling. Kommunikationen med sjuksköterskan påverkades av den information patienten fick, hur sjuksköterskans samverkade i team och att vården var individanpassad. Patientens relation till sjuksköterskan var beroende av sjuksköterskans attityd till patienten och smärtupplevelsen, att sjuksköterskan var omtänksam och att patienten kunde känna tillit till sjuksköterskan. Sjuksköterskans närvaro och förmåga att visa empati påverkade patientens uppfattning om sjuksköterskans stöd i smärthanteringen. Konklusion: Mer utbildning behövs för att sjuksköterskan ska få mer kunskap om smärta och smärthantering. På så sätt kan sjuksköterskan lindra patientens lidande och främja livskvalitet och välbefinnande. / Background: Pain is one of the most common symptoms of cancer. Despite clear guidelines for the treatment of cancer-related pain, pain still remain a problem for many patients with cancer. The nurse has a significant role in the management of the patient’s pain. By exploring the patient’s perception increases the understanding of what’s important in the nurse’s pain management. Aim: The aim of this study was to describe patient’s perception of nurses’ pain management in cancer-related pain. Method: The study was designed as a structured literature review with an inductive approach. Results: Main findings of the study results in four categories; the importance of the nurse’s knowledge, the importance of good communication, the importance of the relationship in pain management and the patient’s need for support. The results showed that patients’ perception of nurses’ pain management depended on the nurse’s knowledge of pain, pain assessment and pain management. Communication with the nurse was affected by the information the patient received, how the nurse cooperated with the healthcare team and that the care was individualized. The patient's relationship with the nurse depended on the nurse's attitude towards the patient and the pain experience, that the nurse was caring, and that the patient could have trust in the nurse. The nurse’s presence and ability to show empathy influenced the patient’s perception of the nurse’s support in pain management. Conclusion: The result demonstrated that more education is needed to evaluate the nurses’ knowledge about pain and pain management. Though education, the nurse has opportunity to relive patients’ suffering and promote quality of life and well-being.

Bakgrund: Pediatrisk kronisk smärta är ett ökande folkhälsoproblem och familjer där ungdomen lider av kronisk smärta ställs inför olika utmaningar att balansera vardagen och ungdomens smärta. Forskning visar på att föräldrarnas mående kan påverka ungdomarnas mående och hantering av smärtan och därför är det viktigt att studera föräldrarnas erfarenheter. Syfte: Att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på resultatet från åtta empiriska studier. Analysen utfördes enligt Fribergs (2022) femstegsmodell, där studiernas resultat delades upp i meningsenheter som sedan grupperades och skapade nya kategorier. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier som döptes till ”Känslomässiga reaktioner”, ”Att kämpa för att få rätt vård”, samt ”Hantera en förändrad vardag”. Konklusion: Denna litteraturstudie visade att föräldrarna till ungdomar med kronisk icke-cancerrelaterad smärta bär på tunga känslor och försöker balansera vardagen och dess krav. Det är viktigt att sjuksköterskan tillämpar en familjefokuserad perspektiv på omvårdnaden av dessa familjer. En familjeinriktad intervention skulle vara önskvärd. Samtidigt är det av vikt att området fortsätter bli undersökt ur en vetenskaplig vinkel.

Bakgrund: Allt fler människor drabbas av cancer, vilket innebär att sjuksköterskor någongång under sin karriär kommer att stöta på patienter med cancer. Sjuksköterskor har en storroll gällande smärtlindring hos patienter med cancer, däremot beskrivs en bristande kunskapgällande detta hos sjuksköterskor. Genom att utföra en allmän litteraturöversikt baserat påvetenskapliga artiklar som beskriver grundutbildade sjuksköterskors upplevelse av attsmärtlindra patienter med cancer inom hälso-och sjukvården kan det belysa eventuella hindereller svårigheter som i sin tur kan skapa förbättringar för den smärtlindring somsjuksköterskor ger. Syfte: Syftet var att belysa grundutbildade sjuksköterskors upplevelser av att smärtlindrapatienter med cancer inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som baserats på åtta kvalitativa artiklaroch en artikel med mixad metod där det kvalitativa resultatet användes. Artiklarnakvalitetsgranskades enligt SBU:s bedömning av studier med kvalitativ forskningsmetodik ochanalysen genomfördes enligt Fribergs dataanalys. Resultat: De tre huvudkategorierna som presenteras är otillräcklig kunskap, svårt att göra rättoch utmaningar vid kommunikation. Dessa mynnar sedan ut i underkategorierna ett dåligtsjälvförtroende av att inte ha tillräcklig kunskap om smärtlindring av patienter med cancer, enovisshet om den tillämpade smärtlindringen är evidensbaserad, svårt att ge tillräckligsmärtlindring, rädsla att skapa ett opioidberoende hos patienten, utmaningar vidkommunikation mellan sjuksköterska och patient och utmaningar vid kommunikation mellanvårdpersonal. Slutsats: Otillräcklig kunskap, svårt att göra rätt och utmaningar vid kommunikation bidrartill att god smärtlindring med god kvalitet riskeras att utebli. Utbildning inom ämnet kanbidra till att minska hindren och öka möjligheterna för god och effektiv smärtlindring förpatienter med cancer.

Bakgrund: Cancer är ett av de folkhälsoproblem som drabbar många människor i hela världen. På lång sikt kommer en tredjedel av Sveriges befolkning ha fått en cancerdiagnos. Cancer kan orsaka smärta, särskilt i de avancerade stadierna. Eftersom smärta är en subjektiv upplevelse spelar sjuksköterskans kunskap om smärta en viktig roll.  Bristande kunskap hos sjuksköterskan kan leda till att patientens smärta blir underbehandlad och ökar risken för att lidandet blir ännu större samt att upplevelsen av cancervården försämras Syfte: Syftet är att beskriva patienternas upplevelse av vård vid cancerrelaterad smärta Metod: En systematisk litteraturöversikt som bygger på tio granskade artiklar där artiklar med kvalitativa och mixade metoder använts. Valda artiklar analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys som bygger på fem steg  Resultat: Efter analys av datamaterialet identifierades tre teman: betydelsen av information och att dela kunskap, betydelsen av smärtlindring och alternativa behandlingsmetoder och betydelsen av närvaro, stöd och kontinuitet Sammanfattning: Sjuksköterskans kunskap är av stor betydelse när det gäller vård av personer med cancer. Sjuksköterskekunskaper relaterade till smärthanteringsstrategier har visat sig vara otillräckliga. Denna litteraturöversikt kan vara användbar för alla sjuksköterskor inom cancervården, eftersom den tar upp nödvändig kunskap som behövs i vården av personer med cancer / Background: Cancer is one of the public health diseases that afflict many people around the world. In the long run, three parts of Swedish population will be diagnosed with cancer. Cancer can cause pain, especially in the advanced stage. Pain is a subjective experience; therefore, the nurse's knowledge of pain plays an important role. Lack of knowledge among nurses can lead to patient pain being undertreated and increases risk of suffering among patients as well as giving them a bad experience of cancer health care Aim: The aim is to describe patients´ experiences of care related to cancer pain Method: A Systematic literature review based on ten reviewed articles where articles with a qualitative and mixed method were used. The selected articles were analyzed based on Friberg's description of qualitative analysis based on five steps Results: After analysis of data material, three themes were identified: the importance of information and sharing knowledge, the importance of pain relief and alternative treatment methods and the importance of presence, support, and continuity Conclusion: Nurse knowledge is of great importance when it comes to care for a person with cancer. Nursing skills related to pain management strategies have been found to be insufficient. This literature review can be useful to all nurses within cancer care because the article has addressed the needed knowledge in the care of person with cancer

Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med komplexa smärttillståndABSTRAKTBakgrund: Cancer är en sjukdom som snabbt ökar och det är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Hälften av alla patienter med cancer drabbas någon gång under sin sjukdomstid av smärta som kräver insatser från sjukvården. Nya läkemedel mot smärta har utvecklats de senaste åren, men många patienter med cancer med måttlig till svår smärta förblir underbehandlade.  Motiv: Att uppmärksamma sjuksköterskornas upplevelser vid vård av patienter med komplexa smärttillstånd är betydelsefullt. Denna studie kan belysa olika områden där eventuella stöd- och utbildningsinsatser behöver genomföras för att lära sig hantera eventuella utmaningar och för att kunna ge patienten en tryggare omvårdnad vid alla typer av smärttillstånd. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med cancer och komplex smärta som vårdas på en vårdavdelning specialiserad på onkologi Metod: Kvalitativ intervjustudie. Åtta individuella intervjuer utfördes med sjuksköterskor på en onkologiavdelning i norra Sverige.  Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, utmaningar vid smärtlindring, omvårdnadens betydelse för patienter med smärta, sjuksköterskans känslomässiga motgång och vinster samt teamets betydelse för smärtlindring Konklusion: Arbetslivserfarenhet är viktigt för att kunna utföra en tillfredställande smärtbedömning, men även att besitta en ödmjukhet inför patienternas svåra situation. För att kunna stärka patienternas egna resurser och för att främja deras trygghet bör relationen mellan sjuksköterskor och patienter prioriteras. Sjuksköterskor behöver stödjas i sin professionella utveckling för att kunna anpassa och förbättra omvårdnaden och öka möjligheterna till god smärtlindring. / Nurses’ experiences of caring for patients with complex pain   ABSTRACT Background: Cancer is a disease that is rapidly increasing, and it is one of the most common causes of death in Sweden. Half of all patients with cancer experience pain at some point during their illness that requires interventions from the healthcare system. New drugs for pain have been developed in recent years, but many patients with cancer suffering moderate to severe pain continue to receive inadequate pain relief.  Motive: To study nurses’ experiences when caring for patients with complex pain is significant. This can shed light on various areas where possible support and training need to be implemented to learn to deal with possible challenges and to be able to provide the patient with safer care for all types of pain conditions.  Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of caring for patients with cancer and complex pain in a specialized oncology ward. Method: Qualitative interview study. Eight individual interviews were conducted with nurses in an oncology ward in northern Sweden.  Results: The analysis resulted in four categories, challenges in pain relief, The importance of care for the patient in pain, Nurse's emotional setbacks and gains, and the team's importance in pain relief. Conclusion: Having past work experiences is important to be able to correctly perform a pain assessment, but also having a humility in the face of the patients' difficult situation. In order to be able to strengthen the patients' own resources and to promote their feeling of saftey, the relationship between nurses and patients should be prioritized. Nurses need to be supported in their professional development to be able to adapt and improve nursing and increase the possibilities for good pain relief.   Keywords: affirmative nursing, cancer-related pain, challenges, nurses, experiences.