The purpose of this study was to survey registered dietitians in Northeast Tennessee to determine attitudes toward implementation of the nutrition care process prior to and following education about the nutrition care process and/or implementation of the nutrition care process in their respective healthcare facilities. Approximately 100 registered dietitians were involved in the study. Data were collected through electronic submission and written inquiries. The findings of the study identified that there was a need for further research regarding implementation of the nutrition care process and that negative attitudes, opinions, and barriers were broken down by education, implementation, and exposure to the nutrition care process.

Bakgrund: Sömn är ett basalt behov och är en viktig faktor för tillväxt, vila och återhämtning. Intensivvårdsmiljön är inte gynnsam för patienternas sömn. Det finns tydliga omvårdnadsinterventioner för att främja sömn men sjuksköterskor upplever det svårt att organisera arbetet för att använda sig av dessa. Medicinforskare internationellt är kritiska till att det inte finns tydliga riktlinjer att ta del av. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av strategier som är betydande för sömnen i det patientnära omvårdnadsarbetet. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Tio intervjuer med intensivvårdssjuksköterskor genomfördes. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier med underkategorier som beskriver intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av strategier som är betydande för sömnen i det patientnära omvårdnadsarbetet skapades. Dessa huvudkategorier var Betydelsen av gemensamt arbetsssätt, Betydelsen av att skapa trygghet och Betydelsen av omvårdnadsmiljön. Det framkom i intervjuerna att rutiner som görs nattetid upplevs vara störande för sömnen och som sjuksköterskorna visade starkt missnöje till. Betydande för sömnen var ett gemensamt arbetssätt för att nå samma mål. Ett lugnt förhållningssätt och beröring upplevdes lugna patienterna och skapa trygghet så de kunde sova bättre. Intensivvården fokuserar på att rädda liv och miljön är anpassad därefter. Det framkom att det är svårt att tillgodose patienternas enskilda behov när de ligger i flersalar. Slutsats: Det krävs en förändring av rutiner och utveckling av riktlinjer för att öka medvetenhten om sömnens betydelse. Enkelrum skulle kunna underlätta för att skapa en miljö som tar hänsyn till patientens individuella sömnbehov. / Background: Sleep is a basic need and an important factor for growth, rest and recovery. Intensive care environment is not conducive to patients' sleep. There are clear nursing interventions to promote sleep but nurses find it difficult to organize the work in order to use these. Medical Scientists internationally are critical to the lack of clear guidelines to take note of. Objective: The objective was to describe the intensive care nurses experiences of strategies that are important to sleep in the patient-care process. Method: Qualitative design with inductive approach. Ten interviews with intensive care nurses were conducted. Transcribed material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Three categories with subcategories that describe intensive care nurse experiences of strategies in the patient care around sleep were created. These main categories were The importance of a common approach, The importance of creating security and The importance of the nursing environment. It emerged in the interviews that the procedures done at night disrupts sleep which the nurses showed strong dissatisfaction towards. Significant for sleep was a common approach to achieve the same goal. A calm approach and touch proved to reassure patients and provide security so they could sleep better. Intensive care focus on saving lives and the environment is adapted accordingly. It was revealed that it is difficult to meet patient´s individual needs when they are treated in multi people rooms. Conclusion: It requires a change in practices and development of guidelines to increase awareness of sleep. Single rooms could help to create an environment that takes into account the individual patient needs.

Similar to the manufacturing sector, process improvement gains much attention in health care sector. Measuring process quality is one of the most important components of process improvement and numerous healthcare quality indicator models are developed to achieve this aim. Existing quality models focus on some specific diseases, clinics or clinical areas. Although they contain structure, process, or output type measures, there is no model which measures the quality of health care processes comprehensively. As a result, hospitals cannot compare quality of processes internally and externally. To bring a solution to the above problems, we developed Health Care Process Quality Measurement Model (HPQMM), and it is applied in three public hospital&rsquo / s laboratory and assessment processes. We observed that, the developed model determines weak and strong aspects of the processes, gives a detailed picture for the process quality, extends the quality aspects of existing models, and provides quantifiable information to hospitals to compare their processes with multiple organizations.

Bakgrund: Patienter med kolorektalcancer vårdas enligt enhanced recovery after surgery (ERAS) vårdprogram. ERAS är ett evidensbaserat vårdprogram som syftar till att effektivisera och förbättra vårdkvalitén genom hela den perioperativa vårdprocessen. Den perioperativa dialogen är nyckeln till god vårdrelation inom ERAS för att motverka vårdlidande. Operationssjuksköterskans funktion är betydelsefull i vårdandet av dessa patienter. Syfte: Belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som genomgår kolorektalkirurgi inom ERAS vårdprogram perioperativt. Metod: En kvalitativ studie där åtta operationssjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser av att vårda patienter enligt ERAS vårdprogram var positivt. ERAS vårdprogram ansågs vara strukturerat och effektivt. ERAS resulterade i total optimering hos patienter som ska genomgå kolorektalkirurgi. Flera fördelar kunde identifieras med ERAS vårdprogrammet dock framkom det att operationssjuksköterskornas delaktighet var minimal. Däremot hade operationsteamets samverkan en central betydelse i arbetet med ERAS vårdprogram. Konklusion: Arbetet och resultaten inom kirurgisk vård har förbättrats avsevärt efter implementeringen av ERAS. ERAS skapar goda förutsättningar för patienterna i deras vård. / Background: Patients with colorectal cancer gets treatment within the ERAS program. It is an evidence-based program with the purpose of making the care more effective through the perioperative process. The perioperative dialogue is the key to a good care relationship within the ERAS to counteract care suffering. The role of the operating room nurse is significant in the care of these patients. Aim: The perioperative experience from operating room nurses when they are taking care of patients with colorectal cancer within the ERAS program. Method: A quality based study with interviews from eight operating room nurses. Collected data which was analyzed with the help of a quality based content analysis.  Result: the experience of taking care of patients within ERAS were positive by the informants. ERAS is considered being a structured and effective program. It resulted in an optimization with patients undergoing colorectal surgical. A lot of positive things were identified within ERAS, although the participation of operating room nurses were minimal. However were the cooperation of the surgical team important within the ERAS program.  Conclusion: The work and result within surgical care has improved significantly since the introduction of ERAS. The program creates good conditions for patients in healthcare.

Studiens syfte var att undersöka om och i så fall hur, socialsekreterarnas handlingsutrymme i familjehemsprocessen påverkar inkluderingen av de biologiska barnen i familjehemmen. Barns bästa är ett centralt begrepp i familjehemsvården, men det inkluderar inte de biologiska barnens bästa utan fokuserar på de placerade barnens bästa.  Genom en kvalitativ metod som metodval har vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer genomfört nio intervjuer med barn-och familjehemssekreterare. Urvalsgruppen arbetar inom och på uppdrag av tre olika kommuner inom familjehemsvården. Tidigare forskning om de biologiska barnen i familjehem är ytterst begränsad. Forskning om familjehemsvården som utgår från ett barnperspektiv har fokuserat på de placerade barnen, inte de biologiska barnen i familjehemmen. Forskning om familjehem har främst haft ett vuxenperspektiv och utgått i från föräldrarnas upplevelser av uppdraget. De biologiska barnen i familjehem ses som en helhet med familjen och inte som subjektiva aktörer.  Socialsekreterarnas handlingsutrymme inom familjehemsprocessen bidrar till skillnader för de biologiska barnen i hur mycket och under vilka delar av familjehemprocessen de inkluderas.  Studiens resultat visar på att det finns behov av att göra de biologiska barnen mer inkluderade i familjehemsprocessen och lyssna på deras upplevelser av familjehemsvården. Det finns behov av mer forskning om och med de biologiska barnen i familjehem som utgår i från deras perspektiv. / This essay focuses on the lack of inclusion of biological children in the foster care process, based on the discretion of social workers. The study aims to investigate whether and how the discretion of social workers in the foster care process affects the inclusion of biological children. While the best interest of the child is a central concept in foster care, it does not encompass the best interest of biological children but rather focuses on the best interest of the placed children.  Title: "Part of a Whole". A qualitative study on how social workers include the biological children in various stage of the foster care process.  Using a qualitative approach, nine semi-structured interviews were conducted with child and family welfare social workers. The sample group works within and on behalf of three different municipalities involved in foster care. Previous research on biological children in foster care is extremely limited. Research on foster care from a child's perspective has focused on placed children rather than biological children in foster care. Research on foster care has primarily taken an adult perspective and relied on parents' experiences of the assignment. Biological children in foster care are seen as part of the family as a whole and not as subjective actors.  The discretion of social workers in the foster care process contributes to differences for biological children in how much and during which parts of the foster care process they are included.  The results of the study indicate the need to include biological children more in the foster care process and to listen to their experiences of foster care. There is a need for more research about and involving biological children in foster care that is based on their perspective as children.

<p>The study was conducted in Jönköping County Chamber of fibrillation and is about change and improvement of process modeling technology. The process for treating patients with fibrillation is in the need to evolve and improve. In order to develop the care they needed a current state description which usually is made with the traditional process modeling tool.</p><p>Many scientists and health professionals is in the opinion that this technology gives a too rigid image to describe the care processes. It also does not sufficiently take into account the human aspects. This reasoning suggests that the process modeling technology in healthcare is in the need to develop multiple perspectives. We have therefore studied Morgan’s organizational metaphors to find such perspectives. These have provided an input to the two approaches by which, if they are used for process modeling, could respond to the health care needs.</p><p>The purpose of this paper is to examine the modeling of flows in health care, if based on Morgan's organizational metaphors, can describe and convey new approaches to the care process. By this we hope to develop a new technique to model health care processes, which in addition will contribute to make visible improvement in the organization. We have conducted a qualitative study where we from Gareth Morgan's organizational metaphors have created three models to be equal for each metaphor: Machine, Organism and the Brain.</p><p>Based on a specific patient in the fibrillation process, we created different stories of the events. The stories visualized the characteristics important to describe in each model. We later on made a symbol corresponding list of these important components. The symbols were merged which then created the final model.</p><p>To collect qualitative empirical data, we then tested the models in the organization that are in the process, Jönköping County Council. We held a workshop because we felt that this gave the best room for participants to have open discussions about how they perceive the models. They also pointed out the strengths and weaknesses. The participants consisted of various health care actors with mixed skills. One in every discipline; physicians, care developers, nurses and medical secretaries.</p><p>The result was three models. One describes the process according to the machine metaphor, another to the organism metaphor and the third according to the brain metaphor. These were presented at the workshop and resulted in discussions and reflections which mirrored the intended metaphor. The discussions also led to that various problems and solutions related to the different metaphors became visible.</p><p>All models have achieved its objective to produce the picture of organizational complexity in health care. We can therefore conclude that they also made a contribution, not only for those who work with the modeling tool, but also to those that will receive them. Least suited for modeling the process of care enforcement is the brain model. But it does fill a purpose as a tool for modeling the learning process in health care.</p><p>This study demonstrates the importance of developing technology for process modeling in health care. The new approaches reflected on new problems and proposals for standardizations. Standardization is not only in need to focus on internal communication structure but also on the placement of functions and knowledge.</p> / <p>Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.</p>

<p><strong><strong><p>Abstract</p><p>The purpose of this study was to describe the post-operative care during the three first days for patients who have undergone colorectal surgery according to ERAS care programs with a focus on the variables nutrition, elimination, activity, type of analgesia and the number of hospital days documented in the patient record and patient log books. ERAS means "Early Recovery After Surgery" and the purpose of the health care program is to accelerate recovery after colorectal surgery. The study had a descriptive design and a quantitative approach, in which 51 patient records were included. Log books and patient records were reviewed postoperatively. According to the log books estimated most of the patients, who had documented, that they ate and drank very good or good. According to nursing documentation most of the patients ate ordinary food and drank nutritional drinks. According to the log books, the mean and median were about two drinks per day while nursing documentation varied. According to the log books, the median first stool after surgery was two days and according to the nursing documentation three days. The median number of walks in the corridor varied from 2-3 (log books) to two walks each day (nursing documentation). Epidural analgesia was the most common analgesia. The mean number of hospital days was 8.4 days (median 7 days). The conclusion is that few ERAS patients achieved the targets set at the hospital. The lack of documentation makes the interpretation difficult.</p></strong></strong></p> / <p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att utifrån sjuksköterske- och patientdokumentation beskriva det postoperativa vårdförloppet under tre dagar för patienter som har genomgått kolorektalkirurgi enligt ERAS vårdprogram med fokus på variablerna nutrition, elimination, aktivitet, typ av smärtlindring och antal vårddagar. ERAS betyder "Early Recovery After Surgery" och syftet med vårdprogrammet är att påskynda återhämtning efter kolorektalkirurgi. Studien hade en beskrivande design och en kvantitativ ansats där 51 patientjournaler inkluderades. Loggböcker och patientjournaler granskades postoperativt. Enligt loggböckerna så skattade de flesta patienterna, av de som hade dokumenterat, att de åt och drack mycket bra eller bra. Enligt sjuksköterskedokumentationen så åt de flesta vanlig mat och drack näringsdrycker. Enligt loggböckerna var medelvärdet och medianen cirka två näringsdrycker per dag medan det enligt sjuksköterskedokumentationen varierade. Enligt loggböckerna var medianen för första avföringen efter operationen två dagar och enligt sjuksköterskedokumentationen tre dagar. Medianen för antal vändor i korridoren varierade från 2-3 vändor (loggböckerna) till 2 vändor varje dag (sjuksköterske-dokumentationen). Epiduralbedövning var den vanligaste smärtlindringen. Medelvärdet för vårddagar var 8,4 dagar (median 7 dagar). Slutsatsen är att få patienter uppnådde de uppsatta målen vid det aktuella sjukhuset. Dokumentationen var bristfällig, vilket försvårar tolkningen av resultatet.</p></strong></p>

The study was conducted in Jönköping County Chamber of fibrillation and is about change and improvement of process modeling technology. The process for treating patients with fibrillation is in the need to evolve and improve. In order to develop the care they needed a current state description which usually is made with the traditional process modeling tool. Many scientists and health professionals is in the opinion that this technology gives a too rigid image to describe the care processes. It also does not sufficiently take into account the human aspects. This reasoning suggests that the process modeling technology in healthcare is in the need to develop multiple perspectives. We have therefore studied Morgan’s organizational metaphors to find such perspectives. These have provided an input to the two approaches by which, if they are used for process modeling, could respond to the health care needs. The purpose of this paper is to examine the modeling of flows in health care, if based on Morgan's organizational metaphors, can describe and convey new approaches to the care process. By this we hope to develop a new technique to model health care processes, which in addition will contribute to make visible improvement in the organization. We have conducted a qualitative study where we from Gareth Morgan's organizational metaphors have created three models to be equal for each metaphor: Machine, Organism and the Brain. Based on a specific patient in the fibrillation process, we created different stories of the events. The stories visualized the characteristics important to describe in each model. We later on made a symbol corresponding list of these important components. The symbols were merged which then created the final model. To collect qualitative empirical data, we then tested the models in the organization that are in the process, Jönköping County Council. We held a workshop because we felt that this gave the best room for participants to have open discussions about how they perceive the models. They also pointed out the strengths and weaknesses. The participants consisted of various health care actors with mixed skills. One in every discipline; physicians, care developers, nurses and medical secretaries. The result was three models. One describes the process according to the machine metaphor, another to the organism metaphor and the third according to the brain metaphor. These were presented at the workshop and resulted in discussions and reflections which mirrored the intended metaphor. The discussions also led to that various problems and solutions related to the different metaphors became visible. All models have achieved its objective to produce the picture of organizational complexity in health care. We can therefore conclude that they also made a contribution, not only for those who work with the modeling tool, but also to those that will receive them. Least suited for modeling the process of care enforcement is the brain model. But it does fill a purpose as a tool for modeling the learning process in health care. This study demonstrates the importance of developing technology for process modeling in health care. The new approaches reflected on new problems and proposals for standardizations. Standardization is not only in need to focus on internal communication structure but also on the placement of functions and knowledge. / Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.

Abstract The purpose of this study was to describe the post-operative care during the three first days for patients who have undergone colorectal surgery according to ERAS care programs with a focus on the variables nutrition, elimination, activity, type of analgesia and the number of hospital days documented in the patient record and patient log books. ERAS means "Early Recovery After Surgery" and the purpose of the health care program is to accelerate recovery after colorectal surgery. The study had a descriptive design and a quantitative approach, in which 51 patient records were included. Log books and patient records were reviewed postoperatively. According to the log books estimated most of the patients, who had documented, that they ate and drank very good or good. According to nursing documentation most of the patients ate ordinary food and drank nutritional drinks. According to the log books, the mean and median were about two drinks per day while nursing documentation varied. According to the log books, the median first stool after surgery was two days and according to the nursing documentation three days. The median number of walks in the corridor varied from 2-3 (log books) to two walks each day (nursing documentation). Epidural analgesia was the most common analgesia. The mean number of hospital days was 8.4 days (median 7 days). The conclusion is that few ERAS patients achieved the targets set at the hospital. The lack of documentation makes the interpretation difficult. / Sammanfattning Syftet med studien var att utifrån sjuksköterske- och patientdokumentation beskriva det postoperativa vårdförloppet under tre dagar för patienter som har genomgått kolorektalkirurgi enligt ERAS vårdprogram med fokus på variablerna nutrition, elimination, aktivitet, typ av smärtlindring och antal vårddagar. ERAS betyder "Early Recovery After Surgery" och syftet med vårdprogrammet är att påskynda återhämtning efter kolorektalkirurgi. Studien hade en beskrivande design och en kvantitativ ansats där 51 patientjournaler inkluderades. Loggböcker och patientjournaler granskades postoperativt. Enligt loggböckerna så skattade de flesta patienterna, av de som hade dokumenterat, att de åt och drack mycket bra eller bra. Enligt sjuksköterskedokumentationen så åt de flesta vanlig mat och drack näringsdrycker. Enligt loggböckerna var medelvärdet och medianen cirka två näringsdrycker per dag medan det enligt sjuksköterskedokumentationen varierade. Enligt loggböckerna var medianen för första avföringen efter operationen två dagar och enligt sjuksköterskedokumentationen tre dagar. Medianen för antal vändor i korridoren varierade från 2-3 vändor (loggböckerna) till 2 vändor varje dag (sjuksköterske-dokumentationen). Epiduralbedövning var den vanligaste smärtlindringen. Medelvärdet för vårddagar var 8,4 dagar (median 7 dagar). Slutsatsen är att få patienter uppnådde de uppsatta målen vid det aktuella sjukhuset. Dokumentationen var bristfällig, vilket försvårar tolkningen av resultatet.

Um den Kostendruck in medizinischen Versorgungseinrichtungen, getrieben von den Forderungen aus SGB V und DRG, bei gleichzeitiger Patientenzufriedenheit und Behandlungsqualität im komplexen Rahmen gerecht zu werden, ist die Identifizierung von Optimierungspotentialen und deren Realisierung ein wesentlicher Hebel für das Überleben von Krankenhäusern am medizinischen Markt. Der Patientenpfad, der den Kernprozess der Wertschöpfung der medizinischen Dienstleistung im Krankenhaus darstellt, bildet gleichzeitig die "Logistische Kette an medizinische und sozialen Dienstleistungen". Zur Darstellung der komplexen Struktur des Zusammenwirkens von Prozessen und Schnittstellen entwickelt der Autor das Phasenmodell "Gesundheitsversorgungsprozess" (GVP), bestehend aus seinen drei Hauptprozessen prästationärer-, stationärer- und poststationärer Prozess, die durch deren medizinische, logistische, ökonomische und humansoziale Interdisziplinarität charakterisiert werden. Dieses Modell erweist sich als ein tragfähiger Ansatz für die Analyse zur Optimierung von Behandlungspfaden im klinischen Bereich der Mund-, Kiefer- und Gesichtschirurgie (MKG). Im Ergebnis wird ein Vorschlag erarbeitet, der 7 elektive Krankheitsbilder und deren heterogene Prozessstrukturen in einen standardisierten Behandlungspfad MKG überführt. Ausgehend von der Herleitung standardisierter Behandlungspfade und der Definition sogenannter "Standard Operating Procedures" (SOP´s) wird ein Baukastensystem für die medizinische Behandlung bereitgestellt, welches eine konfigurierbare Individualisierung des Behandlungsprozesses für den Patienten garantiert. Mit der detaillierten Analyse und Ableitung der Sollstrukturen klinischer Behandlungspfade am Beispiel der MKG am Uniklinikum Dresden und dern Verknüpfung zu Interdisziplinaritäten unter dem prozessualen Aspekt liefert die Arbeit einen Beitrag zur Prozessoptimierung im Krankenhaus und bildet gleichzeitig einen Beitrag zur Modellierung für ein modellgestütztes, evidenzbasiertes Prozessmanagement. / To meet the cost pressures in medical care facillities, driven by the demands of the volume V of the German Social Code and DRG, while patient satisfaction and quality of care in complex organizational requirements, the identification of optimization potentials and its realization is an essential lever for the survival of hospitals on the medical market. The patient pathway, which is the core process of the value added chain of medical services at the hospital, froms the "Logistical chain for medical and social services" at the same time. To illustrate the complexity of the interaction of processes and interfacesthe author develops the phase madel "Health Care Process" (HCP) consisting of its three madical and care main processes pre-clinical; clinical and post-clinical process, characterized by their medical, logistical, economic and human social interdisciplinary. This model proves to be a viable approach for the analysis for the optimization of tretment pathways in the clinical field of oral and maxillofacial surgery (OMS). As a result a proposal is being developed which converts 7 elective medical pattern and the heterogeneous processstructures in a standardized treatment pathway OMS. Based on the derivation of standardized treatment pathways and the definition of so-called "Standard Operating Procedures" (SOPs) a modular system for medical treatment is provided which guarantees a configurable individualization of the treatmet process for the patient. Based on the detailed analysis and derivation of target structures for clinical pathways on the example of OMS at the University Medical Center Dresden and their linkage to interdisciplinarities under the procedural aspect this bachelor graduation paper-work makes a contribution to process optimization in the hospital and at the same time forms a contribution to the modeling of a model-aided, evidence-based process management.