Europai įžengus į Žinių amžių, labai sparčiai keičiasi visuomenės narių mokymosi, gyvenimo ir darbo modeliai. Karjeros konsultantai turi teikti žmonėms kokybišką informaciją apie mokymosi ir įsidarbinimo galimybes, individualius ir visuomenės poreikius atitinkančias profesinio orientavimo paslaugas, ugdyti žmonių socialinį aktyvumą ir atsakomybę už savo profesinę veiklą. Tinkamai ir veiksmingai įgyvendinti šiuos tikslus gali tik kompetentingi karjeros konsultantai. Dėl finansinės krizės išaugusi bedarbystė Lietuvoje ir socialinė įtampa pakeitė karjeros konsultantų konsultacijų pobūdį. Todėl prieš keletą metų atlikti karjeros konsultantų mokymosi poreikių tyrimų rezultatai gali ne visai atitikti nūdienos situaciją. Formaliai karjeros konsultantų kvalifikacija ir jai keliami reikalavimai Lietuvoje buvo nustatyti tik prieš dvejus metus, o jų kvalifikacijos tobulinimo sistema iki šiol yra neefektyvi. Karjeros konsultantai stokoja žinių ir įgūdžių, reikalingų jų veiklos efektyvumo ir kokybės užtikrinimui. Darbe analizuojama problema yra susijusi su karjeros konsultantų mokymosi poreikiais. Siekdami teikti kokybiškas profesinio informavimo ir konsultavimo paslaugas, karjeros konsultantai privalo nuolat atnaujinti ir gilinti savo profesines žinias bei tobulinti įgūdžius. Kintanti ekonominė, politinė bei socialinė aplinka taip pat stiprina karjeros konsultantų mokymosi visą gyvenimą poreikį. Tačiau iki šiol karjeros konsultantų profesinio tobulėjimo poreikiai nėra nustatyti... [toliau žr. visą tekstą] / When Europe entered into Knowledge age, the models of education, training, life and job of society’s members began to change very expeditiously. Career counsellors must give qualitative information about possibilities of training and placement, services of vocational orientation which correspond with individual and society needs for people, develop social activity and responsibility of people about their one career. Only competent career counsellors can properly and effectively realize such aims. Enlarged unemployment which was created by financial crisis in Lithuania and social pressure modified the character of career counsellors’ activity. Because of this the results of career counsellors training needs surveys, which were made some years ago, couldn’t correspond with situation in nowadays. The qualification of career counsellors and its requirements were formally determined only two years ago. The system of career counsellors’ qualification development isn’t effective till now. Career counsellors lack knowledge and skills which are important for guarantee of effectiveness and quality of their activity. The problem of the paper is related with training needs of career counsellors. In a purpose to afford qualitative services of vocational information and counselling career counsellors must constantly brush up and deepen their professional knowledge and develop skills. Changeable economical, political and societal environment sustain the need of training all the life of... [to full text]

Föreliggande studie undersöker hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och om det i deras klientarbete finns metoder eller modeller som kan vara tillämpbara inom studie- och yrkesvägledning. Syftet var att se hur idrottspsykologiska rådgivare arbetar och vilka skillnader det finns i de båda yrkesgruppernas arbetssätt samt att se om vissa delar i rådgivarnas arbetsformer kan vara tillämpbara eller bara vara kompletterande till studie- och yrkesvägledarnas modeller. Den metod som valdes för forskningen var kvalitativ, med personliga intervjuer. Resultaten som visade att respondenterna arbetade på ett liknande sätt där dialogen med klienten var det primära arbetssättet. En skillnad var att rådgivarna oftast arbetade med sökande som är motiverade till förändring samt att de arbetade processinriktat och hade mer tid för varje klient. Vi anser att det skulle vara möjligt för studie- och yrkesvägledare skulle kunna använda delar av rådgivarnas arbetssätt för att öka och utvidga sina egna framtagna modeller samt för att förnya sina arbetsredskap. / This study examines how sport psychology consultants are working and whether their client work are methods or models which may be applicable in career counselling. The research questions that are answered in this paper are about the sport psychology consultant’s work and what differences there are in the two professional groups. And to see if certain parts of the advisers' work can be applicable or be complementary to the study and career counsellors models. The method chosen for the research was qualitative interviewing. The results that emerged indicated that they worked in a similar manner in the dialogue with the client, the primary approach, but one difference was that counsellors often work with applicants who are motivated to change and that they work with process and had more time for each client. We think that it’s possible for study and careers advisors could use parts from the advisors' approach to enhance and expand its own developed models and to renew their working tools. The hypothesis that the two professional groups worked similarly matched and that it is possible to take parts from working sued.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare som arbetar med långtidsarbetslösa uppfattar fenomenet livslångt lärande. Uppfattningarna leder oss mot en djupare förståelse för hur fenomenet livslångt lärande konstrueras och hur denna konstruktion formar den praktik där studie- och yrkesvägledaren och den arbetslöse befinner sig. För att fånga dessa uppfattningar av livslångt lärande utgår studien från en fenomenografisk ansats och empirin samlas in genom intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som arbetar med individer i långtidsarbetslöshet. Studiens resultat visar på att konstruktionerna kring fenomenet livslångt lärande hos respondenterna innehåller uppfattningar om livslångt lärande som ett verktyg till den ekonomiska utvecklingen i vårt land. Inbyggt i denna konstruktion återfinns även uppfattningar om en idealbild kring hur individer ska kunna ta del av den del av det livslånga lärande som erbjuds inom ramen för utbildning eller arbete. För de individer som befinner sig i långtidsarbetslöshet och faller utanför denna ram blir studie- och yrkesvägledaren en central person. / The purpose of this study is to investigate how study and career counsellors who work with the long- term unemployed perceive the phenomenon of lifelong learning. The perceptions lead us to a deeper understanding of how the phenomenon of lifelong learning is constructed and how this construction shapes the practice where the study and career counselor unemployed are. To capture these perceptions of lifelong learning, the study is based on a phenomenographic approach and the empirical data is collected through interviews with eight study and career counsellors who work with individuals in long-term unemployment. The results of the study show that the constructions around the phenomenon of lifelong learning in the respondents contain perceptions of lifelong learning as a tool for the economic development in our country. Built into this construction are also perceptions of an ideal picture of how individuals should be able to take part in the part of life-long learning that is offered within the framework of education or work. For those individuals who are in long-term unemployment and fall outside this framework, the study and career counsellor becomes a key person. The study and career counselor ́s constructions of lifelong learning affect professional practice, which need to be made visible and reflected on.