Studiens syfte är att generera kunskap om vad som påverkar förändringsprojekts utfall, genom att studera kommunalt anställdas upplevelser av att ansvara för interna förändringsprojekt. Studien är ett försök att belysa förändringsprojekt sett som processer som drivs med hjälp av projektlogik, för att ytterligare förstå svårigheter och möjligheter i kommunala projektsammanhang. För att besvara syftet utfördes semistrukturerade intervjuer med efterföljande analys utifrån ett teoretiskt ramverk, baserad på tidigare forskning inom projektledning. Intervjuerna omfattar personer anställda i olika svenska kommuner, ansvariga för framtagande och implementering av handlingsplaner mot våldsbejakande extremism. Resultatet påvisar att bristande samsyn gällande mål och prioritering samt osäkerhet gällande tillvägagångssätt upplevs försvåra projekten, medan personliga relationer och metoder som främjar samarbete, samsyn och kunskapsdelning upplevs underlätta projekten. Studien drar slutsatsen att svåra genomföranden hänger samman med låg prioriteringsnivå av projektet i organisationen, samt att de metoder som avses användas för att hantera svårigheter är oanvändbara utan handlingsutrymme genom personliga relationer inom organisationen. Genom att definiera förändringsprojekt som process med själva förändringen i fokus stärks också förutsättningarna för att kunna sätta projektmål och ramar som möjliggör ett lyckat resultat. / The aim of this study is to generate knowledge about what affects the outcome of change projects, by studying how employees in public organisations experience their work as responsible for managing change projects. The study is an attempt to shed light on change projects seen as processes that are managed by project logic, to further understand difficulties and possibilities in public project contexts. To answer the aim semi-structured interviews were conducted with following analysis through a theoretical framework, based on previous research of project management. The interviews include employees in different Swedish municipalities, responsible for developing and implementing action plans addressing violent extremism. The result shows that lack of consensus regarding goals and prioritizations as well as uncertainty regarding procedures are experienced as aggravating, while personal relations and methods supporting cooperation, consensus and knowledge-sharing are experienced as facilitating. The study concludes that difficult procedures are connected to low level of priority of the project in the organisation, as well as the methods that are intended to be used to reduce complexity are useless without room for action through personal relations within the organisation. By defining change projects as processes with the actual change in focus, the prerequisite to be able to set targets and frames that enables successful results are also strengthened.

<p>In the last three decades, complexity theory has gained a lot of importance in several scientific disciplines like astronomy, geology, chemistry etc. It has slowly extended its usage in the field of project management. While trying to understand the managerial demands of modern day projects and the different situations faced in projects, the term ‘complexity’ is progressively becoming a benchmark term. In the recent past some of the challenging projects that have been completed are the Heathrow Terminal 5 and the construction of venues for the Beijing Olympics. But can we call these projects complex?It is probably too simplistic to classify projects as complex or non-complex. What is particularly important is to identify the source of the complexity, the level and also the implications of the complexity. Several academicians have studied the different dimensions and established different classifications of complexity. These are put together into models of complexity.But is this classification well-grounded in reality? This is what we aim to explore through this research. The specific questions that we wish to explore by conducting this research are:</p><ul><li>How does the understanding of project complexity in actuality conform to the theoretical complexity models?</li></ul><p>In an effort to answer the primary question, our study will also throw some light on factors of complexity across different sectors. We hope that this distinction will pave way for further research within these sectors. This now brings us to our sub-question:- How do the factors that contribute to complexity compare across different sectors?At the outset of this research, the literature on complexity was reviewed. An attempt was made to understand what complexity means with a focus on the field of project management.It was observed that there is a new wave of thinking in this field and a camp which believes that regular project management tools and techniques cannot be used for complex projects.</p><p>This has drawn several academicians to generate models of complexity based on various factors. In this research we have focused on some important models like that of Turner and Cochrane, Ralph Stacey, Terry Williams, Kahane and Remington and Pollack. We have tried to see if any of these models fit in with how practitioners understand complexity.To find out how practitioners comprehend complexity, we followed a grounded theory approach and also used quantitative methods to supplement the results in accordance in a mixed methodology. Semi-structured interviews were carried out with nine project managers from different sectors and different  geographical locations. The interviews were analyzed and the data was broken down to different categories referred to as open coding where labelling was done. This was followed by Axial coding where we describe the properties and build relations between these categories. The final stage is selective coding where the emerged theory is integrated and refined.Quantitative data was collected through a short questionnaire which listed out some factors which could cause or lead to complexity in projects. A total of 29 responses were obtained for the questionnaires. By analyzing this data we were able to determine the factors that project managers thought caused complexity in projects. A new dimension was also added by analyzing it sector-wise. Since we collected data from two different sources, via interviews and through questionnaires, it gave us the opportunity to triangulate the findings. Wesincerely hope that this piece of work will pave way for future research on similar areas like models of complexity and perception of complexity in project management</p>

In the last three decades, complexity theory has gained a lot of importance in several scientific disciplines like astronomy, geology, chemistry etc. It has slowly extended its usage in the field of project management. While trying to understand the managerial demands of modern day projects and the different situations faced in projects, the term ‘complexity’ is progressively becoming a benchmark term. In the recent past some of the challenging projects that have been completed are the Heathrow Terminal 5 and the construction of venues for the Beijing Olympics. But can we call these projects complex?It is probably too simplistic to classify projects as complex or non-complex. What is particularly important is to identify the source of the complexity, the level and also the implications of the complexity. Several academicians have studied the different dimensions and established different classifications of complexity. These are put together into models of complexity.But is this classification well-grounded in reality? This is what we aim to explore through this research. The specific questions that we wish to explore by conducting this research are: How does the understanding of project complexity in actuality conform to the theoretical complexity models? In an effort to answer the primary question, our study will also throw some light on factors of complexity across different sectors. We hope that this distinction will pave way for further research within these sectors. This now brings us to our sub-question:- How do the factors that contribute to complexity compare across different sectors?At the outset of this research, the literature on complexity was reviewed. An attempt was made to understand what complexity means with a focus on the field of project management.It was observed that there is a new wave of thinking in this field and a camp which believes that regular project management tools and techniques cannot be used for complex projects. This has drawn several academicians to generate models of complexity based on various factors. In this research we have focused on some important models like that of Turner and Cochrane, Ralph Stacey, Terry Williams, Kahane and Remington and Pollack. We have tried to see if any of these models fit in with how practitioners understand complexity.To find out how practitioners comprehend complexity, we followed a grounded theory approach and also used quantitative methods to supplement the results in accordance in a mixed methodology. Semi-structured interviews were carried out with nine project managers from different sectors and different  geographical locations. The interviews were analyzed and the data was broken down to different categories referred to as open coding where labelling was done. This was followed by Axial coding where we describe the properties and build relations between these categories. The final stage is selective coding where the emerged theory is integrated and refined.Quantitative data was collected through a short questionnaire which listed out some factors which could cause or lead to complexity in projects. A total of 29 responses were obtained for the questionnaires. By analyzing this data we were able to determine the factors that project managers thought caused complexity in projects. A new dimension was also added by analyzing it sector-wise. Since we collected data from two different sources, via interviews and through questionnaires, it gave us the opportunity to triangulate the findings. Wesincerely hope that this piece of work will pave way for future research on similar areas like models of complexity and perception of complexity in project management

Traditionellt har förändringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förändringsprojekt anlita både en projektledare och en eller flera förändringsledare. Forskare har under det senaste decenniet ställt frågor om vem som egentligen bör leda förändringsprocesser och vem som har rätt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förändringsprojekt och att förändringsledaren har en eller flera viktiga roller i förändringsprocessen. Det finns inte någon tydlig bild av hur projektledare och förändringsledare i interna förändringsprojekt kompletterar varandra. I den här studien ställer vi oss frågan varför organisationer väljer att anlita både en projektledare och en förändringsledare. För att få svar på den övergripande frågan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förändringsledaren förväntas utföra samt vilka kompetenser som förväntas finnas hos projektledaren respektive förändringsledaren. För studien har vi tillämpat en kvalitativ metod. För att få ett brett underlag och data från andra branscher än IT (vilka delvis har studerats tidigare utifrån liknande frågeställningar) har sju respondenter valts ut. Organisationerna återfinns i en myndighet, en kommun, ett regionförbund, och privata näringslivet inom flyg, försäkring, bank och finans samt telekommunikation. Intervjuerna har genomförts med öppna frågor som har relativt hög grad av standardisering och en låg grad av strukturering. Data har bearbetats och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultaten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning. Studien visar att förändringsledaren har en annan roll än projektledaren. Den visar också att organisationer i allmänhet upplever att det behövs minst två personer för att nå bra resultat i förändringsprocessen och att dessa gärna ska ges möjlighet att fokusera på olika faser i projektet. Organisationer som anlitat både en projektledare och en förändringsledare förväntar sig olika kompetenser hos dessa och att de ska utföra olika och kompletterande aktiviteter. Framförallt tänker man sig att de tillsammans ska bära och stötta varandra, och att projektledare och förändringsledare var och en för sig ska få möjlighet att fokusera på det de har bäst kompetens för. Projektledaren har därför främst ansvar för planering och budgetering och förändringsledaren har främst ansvar för medarbetarperspektivet och andra mjuka värden. Studien visar dessutom att de förändringsledare som organisationen väljer ut ofta internrekryteras och att de förväntas ha goda kunskaper om verksamheten. / Traditionally Project Managers have been responsible for managing organisational change projects. However, a growing number of organisations today use both a Project Manager and a Change Manager in order to manage large and complex organisational change projects. The questions researchers have asked over the last decade are: Who should have the leading role in managing change; and who have got the right skills to manage change projects. Several researchers suggest that a Project Manager should not manage large change projects alone and that a Change Manager plays at least one key role when it comes to managing change projects. In this study, we focus on why organisations choose to use both a Project Manager and a Change Manager. To answer this we have studied the roles and the activities that a Project Manager and a Change Manager is expected to perform when managing organisational change initiatives. We have also studied what are the expected competencies. For this thesis we have applied a qualitative research method. In order to collect a variety of data and also data from industries other than the IT (part of which has been studied previously with similar questions), seven respondents were selected. The organisations represent an authority, a municipality, a regional federation, and private sectors of aviation, insurance, banking and finance and telecommunications. We conducted the interviews with open-ended questions with a relatively high degree of standardization and a low degree of structuring. Data was processed and categorized on the basis of the questions. The results were then analysed and compared with conclusions of previous research. The conclusion is that the role of the Change Manager is very different from that of the Project Manager and that organisations in general feel that it takes a combination of both to achieve good results in change projects. Also they should be given the opportunity to focus on different phases of the project. Organisations that engage both a Project Manager and a Change Manager expect these to have different skills and competencies in order to be able to perform different and complementary activities. It is suggested that together they will manage the change project initiative supporting each other and that they will be able to focus on activities that they have the best capacity to perform. In this study the Project Manager is more often primarily responsible for planning and financial aspects, and the Change Manager is primarily responsible for handling the employees’ perspective and a human resource management approach. The study also shows that the Change Manager chosen by the organisation is frequently recruited internally and is expected to have thorough knowledge of the daily work activities.

The objective of this study is to gain an understanding of how change leaders and managers affect a change implementation in a municipality. To help increase the understanding, the study examines the change project Skolplattformen which was implemented in Sweden's largest municipality Stockholms stad. This to uncover areas that possibly could improve change initiatives in the public sphere. The literature review of the study examines the concepts of public sector related change, change management and change leadership in order to help answer our research questions. This qualitative single case study is conducted primarily through 13 semi-structured interviews with five interviewees, combined with data from publicly published documents. The findings are analyzed through subcategories derived from the theoretical concepts and suggest that the scale of the change project was too complex to implement smoothly in a municipal environment. Hence, lack of communication was shown, the timeframe prolonged and strategic changes in structure was at times unexplained. In the end, Skolplattformen did not meet expectations in relation to time and cost spent.

The purpose of this study was to examine whether there was a correlation between employees’ perception of completed organizational change projects and their perceived job satisfaction. In order to examine the purpose of the study and hence the research question, a quantitative research with cross- sectional design, in the form of a web- based survey was executed.  To examine prevalent correlations collected data was analyzed using a multiple regression analysis was conducted. The result indicates a significant correlation between employees’ perception of completed organizational change projects and perceived job satisfaction, where employee’s perception predicts job satisfaction to 41%. The variable with the strongest unique association with job satisfaction is valence, which generated a Beta coefficient of 0,37.

Anställdas motstånd mot interna förändringsprojekt är ett stort hinder som kan påverka framgången hos en förändringssatsning i en organisation (Zwick 2002). Med detta i åtanke kan organisationsansvariga vara intresserade av att lära mer om motstånd mot förändring i interna förändringsprojekt. Utifrån syftet har en preciserad frågeställning utformats: På vilket sätt hanterar projektledare motstånd i interna förändringsprojekt? Därtill har vi inkluderat en delfråga som lyder: Vilka specifika verktyg använder projektledare för att bearbeta eventuellt motstånd? Syftet med att besvara forskningsfrågan ligger i att öka medvetenheten om motstånd i interna förändringsprojekt, samt belysa vilka särskilda verktyg projektledarna använder för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Vi har valt att utgå från Kotters åttastegsmodell, vilken är en förändringsmodell som beskriver hur man lyckas med förändringsprocesser. Studien är utförd med en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna är utförda i ett landsting och en statlig organisation med totalt sex respondenter. Respondenterna består av projektledare som varit, eller är, verksamma i ett internt förändringsprojekt. Analysen visar att det finns olika sätt att hantera motstånd. Vi har identifierat ett specifikt verktyg, systemiskt möte, som är särskilt anpassat för att hantera motstånd i interna förändringsprojekt. Utöver detta har respondenterna använt traditionella projektledningsverktyg såsom t.ex. intressentanalys och riskanalys samt givit många värdefulla exempel på hur det går att hantera motstånd i interna förändringsprojekt utan specifika verktyg. Studien avgränsar sig till att gälla projektledarens perspektiv och interna förändringsprojekt. Andra typer av projekt som t.ex. produktutvecklings-, marknadsförings-, kundorder-, evenemangsprojekt omfattas inte av denna studie. Vi har valt att även begränsa studien till verksamheter inom offentlig sektor.

Det allmänna trycket på förändringar ökar ständigt, liksom organisationers behov av att hantera och genomföra dessa. Samtidigt är förändringsprojekt komplexa och har en hög misslyckandegrad. Interna förändringsprojekt kan involvera både projektledning och förändringsledning. Skillnaden mellan dessa kan enklast beskrivas som att projektledningens fokus ligger på den tekniska lösningen medan förändringsledningen riktar energin mot att skapa förståelse och acceptans hos projektets berörda individer. Under det senaste decenniet har forskning riktat fokus mot interna förändringsprojekt och behov av kompetenser hos projektledaren. Projektbeställarens perspektiv gällande interna förändringsprojekt och då specifikt skillnaden mellan förändringsledning och projektledning, är inte studerad. Frågan är hur medveten projektbeställaren är om dessa två sidor samt om kompetenser från respektive sida beaktas i valet av projektledare. Syftet med denna studie är att ge en indikation på vilka framgångsfaktorer som projektbeställaren beaktar i interna förändringsprojekt och om dessa faktorer speglas i form av kompetenser som projektledaren önskas ha. Studien undersöker även hur projektbeställaren ser på sin roll vad gäller ansvar och uppgifter. Studien utgick från en kvalitativ metod med explorativ ansats där data samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med projektbeställare inom en offentlig organisation. Datamaterialet behandlades sedan med en tematisk analys utifrån ett teoretiskt ramverk med faktorer inom blocken förändringsledning och projektledning. Studien visar att det finns god kännedom gällande förändringars framgångsfaktorer som nämns i teori men att de inte alltid förknippas med kraven på projektledaren. De kompetenser som projektbeställare beaktar hos en generell projektledare utökas med förändringskompetenser när uppdraget gäller interna förändringsprojekt, men då starkt beroende på vilken syn projektbeställaren har på interna förändringsprojekt. Rollen som projektbeställare beskrivs innefatta flertalet ansvar och uppgifter, varav några var utanför denna undersöknings teoretiska ramar. / The global pressure for change and adaption is constantly increasing as well as the organizations need to coop and manage this ever increasing demand for change. Furthermore, change projects are very complex in its nature and suffer from a high rate of failure. Change projects may include both project management and change management. The difference between change management and project management can be described as following: the main focus of project management lies in the technical aspect whilst change management directs the energy towards creating acceptance from the projects receiving individuals. During the last decade, research has been initiated in the field of internal change projects and the need of necessary competencies of the project manager. Still internal change projects and more specifically the difference between change management and project management, have not yet been studied from the project owner’s perspective. The question remains if the project owner is aware of these two sides and if their competencies are reflected in the choice of a suitable project manager. The purpose of this study is to give an indication of which success factors project owners valuates within an internal change project and if those reflect as desired competencies of the potential project manager. This study also includes the role of the project owner and what they themselves define their duty and responsibilities. The design of this study is based from a qualitative methodology with an explorative approach where data was collected from an organization in the public sector via six semi-structured interviews of project owners. The data was later analyzed with a thematic analyze method constructed from a theoretical framework of factors included by the two areas: project management and change management. The result of this study indicates that the project owner have good knowledge regarding the success factors of change which is mentioned in theory. However these success factors are not usually associated with the project managers qualifications. The competencies identified by the project owner to be important by a general project manager are expanded with change management competencies if the project is classified as an internal change project. The addition of required change management competencies is though highly dependent on the project owner’s vision of internal change projects. The role as project owner is described to include a variety of duties and responsibilities of which some of them not covered by the initial theory of this study.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka stressorer som förekommer hos projektledare i interna förändringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av känslo- och problemfokuserad coping som projektledare använder i interna förändringsprojekt inom vinstdrivande organisationer. Utifrån den teoretiska bakgrunden om att förändringsprojekt är komplexa, kräver prioriteringar av resurser och dessutom ofta möter motstånd, identifierades fem olika problemområden inom interna förändringsprojekt. En kvalitativ metod användes för att besvara uppsatsens syfte, där semistrukturerade intervjuer med sex respondenter ägde rum på olika vinstdrivande organisationer i Värmland. En egen analysmodell låg till grund för analysen som genomfördes genom en kombination av begrepps- och datastyrd tematisk analys som skedde med hjälp av kodning. Studiens resultat påvisar tolv stressorer relaterade till identifierade problemområden. En föränderlig och otydlig väg mot målet, tidspress och hög arbetsbelastning, att behöva möta motstånd mot förändringar och kommunikationsbrist är exempel på stressorer inom de olika problemområdena. Problemfokuserade copingstrategier relaterade till interna förändringsprojekt är planera och prioritera, sätta gränser och kommunicera. Känslofokuserade copingstrategier är undvikande, aktiv återhämtning och socialt stöd. Resultatet visar också att stressorerna påverkar varandra och därmed påverkar projektledaren på ett annat sätt än en enskild stressor i sig. Copingstrategierna kan sammankopplas med specifika stressorer. Exempelvis kan stressorn tidspress och hög arbetsbelastning kopplas till den problemfokuserade copingstrategin planera och prioritera. / The purpose of this essay is to scrutinize stressors and describe problem and emotional focused coping strategies among project managers in internal change projects within for-profit organisations. Seen from the theoretical background in which projects of change are complex, demand priority of resources and above that often encounter resistance, five different areas of problems were identified within internal change projects. A qualitative method was used in which semi-structured interviews with six respondents were held at different for-profit organisations, which used a thematic analysis through coding. The result of the study shows twelve stressors related to the identified areas of problems. Examples of stressors within the different areas of problems include managing resistance to change and a lack of communication. Problem focused coping strategies related to internal change projects are plan and prioritize, create limits and communicate. Emotional focused coping strategies are avoiding, active recovery and social support. The study also shows that the stressors influence each other and in combination can influence the project in a different way. Moreover the coping strategies can be linked together with specific stressors. For example, the stressor time pressure and a heavy work-load can be linked to the problem focused coping strategy plan and prioritize.

Purpose – The purpose of the study is to understand how a cured meat manufacturing company can succeed with an internal change project when the reason is external triggers from society. With this purpose in mind two research questions have been formulated.    They are formulated as followed:  <li data-leveltext="%1." data-font="Georgia,Segoe UI" data-listid="31" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Which triggers are the reason for change projects to take place in a cured meat manufacturing company?  <li data-leveltext="%1." data-font="Georgia,Segoe UI" data-listid="31" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Which factors are crucial for a successful change project in a cured meat manufacturing company?   Method – A case study has been conducted at a cured meat manufacturing company, that previously has been through the work of a change project. 13 semi structured interviews were conducted. The interviewees ranged from top management to workers in the production unit. In addition, all employees received a survey about the change process. On top of this, a document study was conducted. The data that was collected was then analyzed in relation to the theoretical framework and then generated the study’s results.   Findings and discussion – the study’s findings show that there is a connection between trends in society and the effect they have on change project through triggers. These connections in this study has a relation to the Leavitt-Ry-theory (Bakka &amp; Fivelsdal, 2006) and Hughes’ triggers theory (Hughes, 2010). The most visible triggers are politics, environment and socio-culture. Trends in society have a direct connection to the outcome of change projects vision and mission, factors which lead the way in the work of a change project. This shows a connection between trends in society and change projects, because of the four identified key factors of a change project. These four factors are vision &amp; mission, targets &amp; sub-targets, communication &amp; dedication and lastly time.   Limitations – In this study the focus was on one single case. A company that previously had been through the work of a change project. Interviews were held with collective employees that had taken part in the previous change project, although many of the previous participants had quit their job. Therefore, their impressions/experiences were lost. On top of that the documentation from the previous change project were inadequate. These factors together with the fact that the study only had one case in focus made the generalizability a question for discussion.   Keywords – change projects, project, trends, society, vision, communication, cured meat manufacturing company, triggers. / Syfte – Syftet med denna studie är att förstå hur ett charktillverkningsföretag lyckas med ett internt förändringsarbete när anledningen till förändringen är starka externa samhällstriggers.  Med detta syfte i åtanke har det tagits fram två frågeställningar. Dessa frågeställningar lyder:  <li data-leveltext="%1." data-font="Georgia" data-listid="1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Vilka triggers finns för förändringsarbeten i ett charktillverkningsföretag?  <li data-leveltext="%1." data-font="Georgia" data-listid="1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Vilka faktorer är avgörande för ett förändringsarbete inom ett charktillverkningsföretag?   Metod – Det har genomförts en enfallsstudie på ett charktillverkningsföretag som tidigare har genomfört ett förändringsarbete i organisationen. Det genomfördes 13 semistrukturerade intervjuer med personer i olika position på företaget, allt från högsta ledning till produktionspersonal.  Utöver detta delades det ut en survey till produktionspersonalen där fokus låg på upplevelser från förändringsarbeten. Det gjordes också en dokumentstudie från ett föregegående förändringsarbete. Den data som tagits fram har sedan analyserats i förhållande till det uppställda teoretiska ramverket och har då resulterat i studiens resultat.   Resultat och diskussion – Resultatet av studien visar att det finns ett samband mellan samhällstrender och hur de påverkar organisationer och förändringsarbeten genom triggers. Dessa samband har i denna studien stöd i Leavitt och Ry’s teori (Bakka &amp; Fivelsdal, 2006) och Hughes triggersteori (Hughes, 2010). Dessa triggers är främst politik, miljö och sociala aspekter. Samhällstrender påverkar förändringsarbetets vision och mission, faktorer som genomsyrar företaget och visar vägen för förändringsarbeten. Detta visar på ett samband mellan samhällstrender och förändringsarbeten då de fyra faktorer som är avgörande i förändringsarbeten är vision &amp; mission, mål &amp; delmål, kommunikation &amp; engagemang och tid.   Begränsningar – I denna studie låg det endast fokus på ett fallföretag. Ett företag som tidigare har genomgått ett förändringsarbete. Det genomfördes intervjuer med kollektivanställda som hade varit med i detta tidigare förändringsarbete, men många av de tidigare deltagarna hade slutat och därför gick deras intryck/erfarenheter förlorade. Dessutom var dokumentationen från detta förändringsarbete bristfällig. Detta tillsammans med det faktum att det var en enfallsstudie som utfördes kan sägas ha minskat generaliserbarheten i studien.   Nyckelord – Förändringsarbete, projekt, samhällstrender, omvärlden, vision, kommunikation, charktillverkningsföretag, triggers.