No description available.

In many of the disputes concerning custody, residence and visitation determined by the court, some form of violence has been performed. The consequence of a child who has witnessed violence in their homes is a problem that is sometimes overlooked. It is not unusual that the violence will continue even after a separation. The law shows that the child´s need of both parents is to be met. This has according to previous studies resulted in the fact that courts do not always see visitation with a violent parent as a risk for the child. This is the reason why we wanted to investigate this further. The aim of our study was to examine and describe how courts argue for decisions regarding a child's contact with a parent who is suspected of having used violence in the family, based on current laws. The method of the study was document analysis and the material consisted of ten Swedish court cases from the years 2010 and 2011. The starting point of the analysis was the sociology of childhood together with the concepts “child’s perspective” and “the perspective of the child”. The court cases were analyzed on basis of the law, our analytical framework and previous research. Our study shows that the court considers it important for the child with a near and well contact with both parents. The results also show that the will of the child not seems as important to take into account as the child’s best interests or the risk that the child gets hurt.

<p>Sammanfattning</p><p>Vi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Frågeställningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ”det goda adoptivföräldraskapet” genom AC:s medlemstidning? Vilka är möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebär diskursen? Vårt syfte har varit att förstå diskursen om ”det goda adoptivföräldraskapet”. Vi har utgått ifrån socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och språkfilosofi.</p><p>Vårt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa föreställningar om föräldraskap, familj och individer som bygger på socialt konstruerade föreställningar om vad som är en ”riktig” familj, bra föräldraegenskaper och barnets bästa. Diskursen ”det goda adoptivföräldraskapet” uppnås genom aktivt medlemskap i adoptionsorganisationen AC. Begreppet ”barnets bästa” har visat sig vara en flytande signifikant för att konstituera olika diskurser som alla handlar om att etablera eller upprätthålla AC som organisation. Genom barnets bästa har AC fått möjlighet att legitimera sina egna verksamhetsområden, styra över vem som är lämplig förälder, vem som får bilda familj och vika barn som är tillgängliga för adoption. Ytterligare resultat har visat på att AC under perioden fått ökad makt genom att förmedlingen av adoptivbarn har övergått till adoptivorganisationerna. Således har statens makt och inflytande fördelats över ytterligare en instans.</p> / <p>Abstract</p><p>This essay is a critical discourse analysis on AC’s (Adoption Centre Organisation, Sweden) magazine for members during three periods; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Our main question is how discursive statements are made on “the good adoptive parenthood” in this magazine? What possible changeable meanings and truths are given by the discourses? Our aim is to understand the discourse “the good adoptive parenthood”. The theoretical framework consists of knowledge of social constructivism, post structural perspective and philosophy of language.</p><p>Our main results are that AC constitutes discourses that produce and reproduce a number of assumptions about parenthood, family and individuals as normative and influenced by social constructed assumptions about what is; a “real” family, a good parenthood or “the child’s best interest”. The discourse of “the good adoptive parenthood” is gained through membership in the adoption organisation AC. The claim of “the child’s best interest” has in this essay being found as a fluent significant to constitute a variety of discourses, which all aim to establish and maintain the organisation. Through the principle of “the child’s best interest”, AC has found a way to legitimate their own fields, to decide who is a suitable parent, who shall form a family, and which child will be available for adoption. Further result shows that AC during the studied period has gained increased legal and governmental power in the field of adoption. As a result, the governmental power and influence in the adoption field has been divided through additional authorities.</p>

Sammanfattning Vi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Frågeställningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ”det goda adoptivföräldraskapet” genom AC:s medlemstidning? Vilka är möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebär diskursen? Vårt syfte har varit att förstå diskursen om ”det goda adoptivföräldraskapet”. Vi har utgått ifrån socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och språkfilosofi. Vårt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa föreställningar om föräldraskap, familj och individer som bygger på socialt konstruerade föreställningar om vad som är en ”riktig” familj, bra föräldraegenskaper och barnets bästa. Diskursen ”det goda adoptivföräldraskapet” uppnås genom aktivt medlemskap i adoptionsorganisationen AC. Begreppet ”barnets bästa” har visat sig vara en flytande signifikant för att konstituera olika diskurser som alla handlar om att etablera eller upprätthålla AC som organisation. Genom barnets bästa har AC fått möjlighet att legitimera sina egna verksamhetsområden, styra över vem som är lämplig förälder, vem som får bilda familj och vika barn som är tillgängliga för adoption. Ytterligare resultat har visat på att AC under perioden fått ökad makt genom att förmedlingen av adoptivbarn har övergått till adoptivorganisationerna. Således har statens makt och inflytande fördelats över ytterligare en instans. / Abstract This essay is a critical discourse analysis on AC’s (Adoption Centre Organisation, Sweden) magazine for members during three periods; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. Our main question is how discursive statements are made on “the good adoptive parenthood” in this magazine? What possible changeable meanings and truths are given by the discourses? Our aim is to understand the discourse “the good adoptive parenthood”. The theoretical framework consists of knowledge of social constructivism, post structural perspective and philosophy of language. Our main results are that AC constitutes discourses that produce and reproduce a number of assumptions about parenthood, family and individuals as normative and influenced by social constructed assumptions about what is; a “real” family, a good parenthood or “the child’s best interest”. The discourse of “the good adoptive parenthood” is gained through membership in the adoption organisation AC. The claim of “the child’s best interest” has in this essay being found as a fluent significant to constitute a variety of discourses, which all aim to establish and maintain the organisation. Through the principle of “the child’s best interest”, AC has found a way to legitimate their own fields, to decide who is a suitable parent, who shall form a family, and which child will be available for adoption. Further result shows that AC during the studied period has gained increased legal and governmental power in the field of adoption. As a result, the governmental power and influence in the adoption field has been divided through additional authorities.

The aim of this study was to examine the District Court´s argumentations about the children´s best interests in rulings regarding custody of children, and to analyse the argumentation from a gender perspective. Rulings from the District Court from 2012 have been the basis for this study and a qualitative method has been used, argumentations analysis. The study shows that cooperative problems between the parents are the main reason why the District Court finds joint custody to be excluded. There are also argumentation regarding parent´s ability to ensure the children’s safety. The presumption of joint custody is known to be emphatic in Swedish law and in those cases the District Court finds it in the best interest of the child for the joint custody to remain, the parents still have problems cooperating but not sufficiently to repeal the importance of both parents in the child´s life. In the rulings leading up to both joint and sole custody conceptions of female and male attributes can be found, and differences regarding what´s considered good and bad attributes. The study shows differences in how we expect women and men to be parents. Conceptions of class- and ethnicity however, are rarer. The analysis also shows views of parenthood as being gender complementary, where the father´s presence is seen as a complement to the mother´s main caring responsibility. Finally, the study shows a guiding from the District Court to the fathers about getting them more involved in their children´s life, and of the importance of the Social Services Custody Report regarding the verdict.

Syftet med studien har varit att undersöka hur barnets åsikter kommer till uttryck i familjerättens utredningar gällande vårdnad, boende och umgänge och på vilket sätt barnet görs delaktigt. Studiens empiri bestod av tolv vårdnadsutredningar som ingick som aktbilagor från domstolsbeslut från en större tingsrätt under mitten av 2020. Materialet undersöktes utifrån en kvalitativ innehållsmetod. Analysen av empirin gjordes med hjälp av Harts (1992) delaktighetsstege kombinerat med ett barndomssociologiskt perspektiv. Studien visar att barn oftast är delaktiga i en ganska låg nivå utifrån Harts (1992) delaktighetsstege. Barn begränsas av att delaktigheten sker genom vuxna på olika sätt eller att barn själva kan välja att inte vara delaktiga och därmed visa aktörskap. Studien visar också att vuxna spelar en stor roll för att möjliggöra för barn att vara delaktiga. Det är de vuxna som beslutar om delaktighet. Vidare visar studien att familjerättsutredaren i många fall går efter barnets vilja, antingen att det har framkommit i samtal med barnet eller att barnets åsikt har framkommit på annat sätt. / The aim of the study was to investigate how the child's views are expressed in family court investigations concerning custody, residence, and access. The empirical material of the study consisted of twelve custody investigations included as case files from court decisions from a major district court in mid-2020. The material was examined using a qualitative content method. The analysis of the empirical data was conducted using Hart's (1992) participation ladder combined with a childhood sociology perspective. The study shows that children are usually involved at a rather low level according to Hart's (1992) participation ladder. Children are limited by the fact that participation is done by adults in different ways or that children themselves can choose not to participate and thus show agency. The study also shows that adults play a major role in enabling children to be involved. It is the adults who decide on participation. Furthermore, the study shows that in many cases the family court mediator follows the child's wishes, either expressed in discussions with the child or the child's opinion expressed in other ways.

The aim of this study was to receive a rapt understanding of how child-welfare officer’s reasons about the meaning of attachment theory, from the child´s best, in placements of a child. The aim was also to examine the possibilities child-welfare officer´s feel they have to work with the child´s best and attachment in focus. The study has a qualitative approach and the empirical material is collected thru semi-structured interviews. The theoretical framework used is attachment theory, the child´s best and street-level bureaucracy. The result of the study shows that child-welfare officers have equivalent knowledge, experiences and thoughts about the meaning of attachment theory for a favorable development in foster children. The study concludes is that more knowledge about attachment theory is necessary and child-welfare officers demands methods to better assess attachment patterns in children. The child-welfare officers express frustration when they talk about matters in the "grey area" and situations where different perspectives clashes and the child´s best end up in the background. / Studiens syfte var att erhålla en fördjupad förståelse för hur socialsekreterare i den sociala barnavården resonerar om anknytningens betydelse, utifrån barnets bästa, vid familjehemsplacering av ett barn. Syftet var också att ta reda på vilka möjligheter socialsekreterare upplever sig ha att arbeta med barnets bästa och anknytning i fokus. Studien har en kvalitativ ansats och materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska tolkningsram som används är anknytningsteori, barnets bästa samt gräsrotsbyråkrati. Studiens resultat visar att socialsekreterare har likvärdiga kunskaper, erfarenheter och tankar om anknytningens betydelse för en gynnsam utveckling hos familjehemsplacerade barn. Studiens slutsats är att mer kunskap om anknytningsteori är nödvändig och socialsekreterare efterfrågar metoder för att bättre kunna bedöma anknytningsmönster hos barn. Socialsekreterarna ger uttryck för frustration när de berättar om så kallade gråzonsärenden och situationer där olika perspektiv är i konflikt och barnets bästa hamnar i skymundan.

Enligt beslut i riksdagen ska FN:s konvention om barns rättigheter ges ställning som svensk lag 1 januari 2020. Tidigare forskning visar att det råder en oenighet om huruvida en inkorporering av barnkonventionen som lag är bra eller inte. Syftet med studien var att undersöka vad olika professioner som jobbar med barn och unga har för inställning till att barnkonventionen inkorporeras till svensk lag, synen på barnets roll samt vilka utmaningar de upplever finns när det gäller att följa barnkonventionen. Studien är kvalitativ och grundar sig på sex intervjuer med olika professioner som arbetar med barn och unga. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori och socialkonstruktivism. Ur intervjuerna framkom tre teman: En förändringsprocess, rättighetsbärare i beroendeställning och tillämpningens komplexitet. Studien visar att en inkorporering av barnkonventionen är en förändringsprocess där professionerna har en positiv inställning till att stärka barns rättigheter men åsikterna kring om barnkonventionen som lag är det bästa tillvägagångssättet är tudelade. Barnet ses som en rättighetsbärare samtidigt som det befinner sig i en beroendeställning i ett vuxenorienterat samhälle. Att följa barnkonventionen är en komplex utmaning där samverkan mellan lagstiftning, myndigheter och samhället behöver förstärkas för att tillgodose barns rättigheter. Sammantaget visar studien att barnet har en central roll som rättighetsbärare där en förändringsprocess är nödvändig samtidigt som tillämpningen är komplex då barnet hamnar i en beroendeställning gentemot vuxna, myndigheter, lagstiftning och samhället. / The Swedish government decided to introduce the UN Convention on the Rights of the Child (CRC) into Swedish law on January 1, 2020. Previous research shows different opinions about turning CRC into Swedish law. The purpose of the study was to investigate different professions’, who are working with children and adolescents, opinions of incorporating CRC into Swedish law, their view of the child’s role as well as challenges they see with complying with CRC. The study is qualitative and is based on six interviews with different professions working with children and adolescents. The theoretical basis of the study is system theory and social constructivism. The study's analysis resulted in three themes: Process of change, rights carrier in deprivation and complexity of application. The study shows that an incorporating of CRC is a process of change there professional´s have a positive attitude towards strengthening children's rights, but their views on whether CRC as a law is the best approach or not are unclear. The child is seen as a rights carrier while it is in a deprivation position in an adult-oriented society. Adhering to CRC is a complex challenge in where cooperation between law, government and society needs to be strengthened to accommodate children's rights. Overall, the study shows that the child has a central role as a rights carrier, where a change process is necessary while the application is complex when the child is in a state of dependence towards adults, authorities, legislation and society.

Studiens syfte är att finna en förståelse kring vilka sociala faktorer som producerar ett normativt beteende gällande ansvarsfördelningen runt barnen efter en separation. Undersökningen grundar sig därför i följande frågeställningar: Hur ser normen kring ansvarsfördelningen av ett barn ut efter en separation och hur upplevs denna ansvarsfördelning. Studien bygger på en kvalitativ metod som i sin utformning skall generera en större förståelse för våra frågeställningar. Vi har gjort fyra enskilda interjuver med två separerade par som har delad vårdnad över sina barn. Vår teoretiska utgångspunkt utgår ifrån socialkonstruktivismen.Den behandlar och beskriver hur kvinnliga och manliga beteende mönstren reproducerasvid interaktion individer emellan. Även teorin som förklara männens dominans i dagens samhälle (patriarkatet)samt den könade arbetsfördelningen inom den privata och offentliga sfären (liberala feministiska perspektiv) finns att ta del av. Vi har funnitett dialektisktförhållande mellan traditionella könsmönster, reproducering utav dessa, den könade arbetsfördelningen samt relationen mellan barn och deras föräldrar innan separationär faktorer som påverkar normen kring hur ansvarsfördelningen av ett barn efter en separation ser ut och upplevs. / The aim of this study is to determine which social factors create the dominating pattern in the delegation of responsibility of a child after a separation. The study is therefore based on the following enquiry: What is the norm during separation concerning the delegation of responsibility for a child between parents and how is this division of responsibility perceived.  This study is based on a qualitative method through which a greater understanding of these enquiries will be met. We have done four separate interviews with two sets of already separated partners who havejoined custody over their children. Our theory is based on social constructivism and discusses how current female, respective male behavioural patterns are reproduced between individuals. In addition, the theory which explains male dominance in present society (patriarchate) together with gender based division of labour within private and public spheres (the liberal feministic perspective) are both presented. We have discovered a dialectical relationship between traditional gender roles, theirreproduction ofthese,the gender based division of labour and even the relationship between children and their parents are all factors that contribute towards the determination of assigning responsibility of a child during separation and how it is perceived.

ABSTRACTTitle: Children´s perspective at custody dispute? -A qualitative study of the experiences of Family Law Social workers of whether parents in custody dispute have a children´s perspective or not.Authors: Malin El Fhaily and Marlene HaglundThe purpose of the study was to investigate the experiences of social workers at Family Law about whether parents in custody dispute have a children´s perspective or not. The six respondents have been interviewed with semi-structured questions. They are employed as Family law social workers in one small community and one bigger community in the middle of Sweden. The interviews were conducted in April 2017. In the study, a qualitative content analysis was used to analyze the gathered material. The result showed that the respondents experienced that a lot of the parents in custody dispute tries to have a children´s perspective, but the parents have different opinions of what the best of their child is, and this is the reason a dispute andunpleasantness arises. The result also showed that the respondents experienced that some of the parents in custody dispute have too much focus on their own conflict and not being able to see the best interest of their child. The task for respondents was in this case to get the parents to cooperate and solve their dispute so they could move focus from their conflict to the child, and to get the parents to agree in questions concerning the best of their child. The Family law social workers in the study experienced that their tasks in custody dispute was to visible every child´s best interest for both the parents and the court.Keywords: Children´s perspective, Child´s best, Custody dispute, Family law, Family law social worker. / SAMMANFATTNINGTitel: Barnperspektiv vid vårdnadstvist? -En kvalitativ studie om familjerättssocionomers upplevelser av huruvida föräldrar i vårdnadstvist har barnperspektiv eller inte.Författare: Malin El Fhaily och Marlene HaglundStudien syftade till att undersöka om familjerättssocionomer upplever att föräldrar som är i vårdnadstvist har ett barnperspektiv eller inte. De sex deltagande respondenterna har intervjuats med semistrukturerade frågor. De har anställning som familjerättssocionomer i en mindre kommun och en större kommun i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes i april 2017. I studien har kvalitativ innehållsanalys använts för att analysera det insamlade materialet. Resultatet visade att respondenterna upplever att många föräldrar i vårdnadstvist försöker att ha ett barnperspektiv men att föräldrarna har olika uppfattning om vad som är det bästa för barnet. Detta leder till att tvist och samarbetssvårigheter uppstår. Resultatet visade också att respondenterna upplevde att en del föräldrar som är i vårdnadstvist är så uppe i sin egen konflikt att de inte har förmåga till barnperspektiv och att se barnets bästa. Respondenternas uppgift blev då att försöka få föräldrarna att samarbeta och lösa sin tvist så att de kan flytta fokus från sin konflikt till barnet samt att få föräldrarna att enas om vad som är deras gemensamma barns bästa. Familjerättssocionomerna i studien upplevde att deras uppgift i vårdnadstvister blir att synliggöra barnperspektivet och varje barns bästa både inför föräldrarna och tingsrätten.Nyckelord: Barnperspektiv, Barns bästa, Familjerätt, Familjerättssocionom, Vårdnadstvist