Det är en stressfull upplevelse och stor utmaning för föräldrar att få ett barn som föds för tidigt. Forskning visar dessutom att dessa barn ofta drabbas av ätsvårigheter, vilket förvärrar föräldrarnas situation ytterligare. Sjuksköterskan inom barnhälsovården har en viktig uppgift att främja barnets hälsa, stödja föräldrar i sitt föräldraskap och att tidigt identifiera åtgärder vid svårigheter i barnets utveckling, uppväxtmiljö och hälsa. Detta stöd är särskilt viktigt för föräldrar till för tidigt födda barn med ätstörningar. Studiens syfte var att beskriva erfarenheter hos specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården av att möta familjer med barn som är för tidigt födda som har ätsvårigheter. I studien deltog fem barnhälsovårdssjuksköterskor. Datainsamlingen genomfördes i form av individuella semistrukturerade intervjuer. Dataanalysen utfördes med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; Att söka lösningen i en komplex situation; Att möta stressade och oroliga föräldrar; Att ge stöd genom bekräftelse och konkreta råd; Att ha otillräckliga resurser och brist på tid. Barnhälsovårdssjuksköterskor beskrev att föräldrarna kände oro för sitt barn under en lång tid. Det var därmed viktigt att ge dem råd och stöd i situationen och att stötta dem i sitt föräldraskap. Barnhälsovårdssjuksköterskor upplevde dock arbetsuppgiften som svår till följd av brist på tid och resurser samt en osäkerhet kring vart de skulle vända sig för vidare konsultering. Resultatet påvisade avslutningsvis att ett familjecentrerat omvårdnadsperspektiv gör det möjligt att stärka familjer till för tidigt födda barn med ätsvårigheter. För att kunna möta olika familjers behov är det en förutsättning att ett fungerande samarbete mellan barnhälsovården och andra instanser bedrivs.

Bakgrund: Hembesök till alla nyblivna föräldrar är grundläggande inom svensk barnhälsovård (BHV). Enligt det nya nationella barnhälsovårdsprogrammet ska alla familjer erbjudas två hembesök från barnhälsovården, det första när barnet är nyfött och det andra när barnet är åtta månader. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en central roll inom barnhälsovården som genom ett nationellt program erbjuder insatser till alla barn och deras föräldrar men också riktade insatser till barn med särskilda behov i syfte att främja barns hälsa, välbefinnande och utveckling. Få svenska studier finns som beskriver BHV-sjuksköterskans erfarenheter av hembesök då barnet är 8 månader. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa BHV- sjuksköterskors erfarenheter av hembesök när barnet är åtta månader. Metod: En kvalitativ deskriptiv innehållsanalys med induktiv ansats har använts som analysmetod och nio BHV-Sjuksköterskor inom Västragötalandsregionen har intervjuats. Resultat: BHV-sjuksköterskorna var positiva till att vara i barnets och familjens hemmiljö. I hemmiljön kunde information, råd och stöd tydligare ges samt kopplas till barnet och familjens miljö lättare än vid mötet på BVC. Hembesöket gav BHV-sjuksköterskan möjlighet skapa sig en helhetsbild av familjen samt relationen till familjen upplevdes djupare. Slutsats: Hembesöket när barnet är åtta månader upplevdes värdefullt och gav ett mervärde till BVH -sjuksköterskornas hälsofrämjande arbete. Även en bättre förståelse för familjen skapades när BHV sjuksköterskan såg familjen i sin hemmiljö. Hinder för att utföra hembesöken skildrades även som brist på tid och personal. / Background: Home visits to all new parents are fundamental in Swedish child health care. According to the new National Child Health Program, all families must be offered two homevisits from the child health care service, the first when the child is newborn and the other when the child is eight months. Child health nurses (CHN) has a central role in child health care, which through a national program offers initiatives to all children and their parents but also directed efforts to children with special needs in order to promote children's health, well-being and development. Few Swedish studies are available that describe the CHN´s experience of home visits when the child is 8 months old. Aim: To highlight child health nurses experience of home visits when the child is 8 months old. Method: A qualitative descriptive content analysis with inductive approach has been used as an analysis method and nine CHN´s within the Province of Västra Götaland (Sweden) have been interviewed. Result: The result showed that the child health nurses were positive to be in the child's and family's home environment. In the home environment, information, advice and support could be given more clearly and directly connected to the child and the family's environment, this more easily than during the meeting at the Child Health Centre. The home visit gave the CHN´s the opportunity to create an overall picture of the family and the relationship with the family was deeper. Conclusion: The Child Health Nurses' of this study describe the home visit when the child is 8 months as valuable and that it provided added value to the CHN´s health promotion work. Also, a better understanding of the family was created when the CHN´s saw the family in their home environment. Obstacles to performing home visits were also portrayed by the CHN´s as lack of time and practical obstacles.

Bakgrund:  Ett jämställt föräldraskap är något som är bra för såväl barnet som för båda föräldrarna. Enskilt föräldrasamtal med mamman har funnits sedan flera år. Med syfte att främja en jämställd vård infördes under år 2018 ett enskilt föräldrasamtal med pappan/den icke födande föräldern i det nationella barnhälsovårdsprogrammet, och forskning kring ämnet är relativt begränsad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av det enskilda samtalet med pappan/den icke födande föräldern enligt barnhälsovårdens nationella program. Metod: Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor med erfarenhet av enskilt samtal med pappan/den icke födande föräldern. Data analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys resulterade i 5 kategorier och 7 underkategorier. Kategorierna var; Samtalet öppnar upp för positiv kontakt, Hur pappan/den icke födande bjuds in till samtal har betydelse, Samtalet identifierar pappans/den icke födandes mående, Samtalet tydliggör båda föräldrarnas betydelse, Samtalet kräver erfarenhet och utbildning hos den som utför dem Slutsats: Resultatet visar att båda föräldrarna är lika viktiga för barnet och föräldraskapsstöd i form av enskilt samtal kan bidra till ökad jämställdhet i föräldraskapet. BHV-sjuksköterskans erfarenhet av enskilt samtal är att det ökar inkluderingen av den icke födande föräldern och kan på så sätt stärka den familjecentrerade vården vilket har gynnsamma effekter på barnets utveckling. Resultatet visar att det krävs erfarenhet och utbildning av att hålla samtal där samtalstekniken förbättras efterhand. / Background: Equal parenting is beneficial, both for the parents and the children. Individual parental conversations with the mother has existed for several years.  In 2018, with the aim of promoting equal care, a one-on-one  parental conversation with the father/non-birthing parent was introduced in to the swedish child health services (CHS) national program, and research on the subject is relatively limited. Aim: The aim of the study was to describe the CHS nurse´s experiences of the individual conversation with the father/non-birthing parent according to the child health care's national program. Method: The method used was semi-structured interviews with six CHS nurses with experience of individual conversations with the father/non-birthing parent. Data were analyzed using Graneheim and Lundman's (2004) description of qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in 5 categories and 7 subcategories. The categories were; The conversation opens up for positive contact, How the father/non-birther is invited to a conversation matters, The conversation identifies the father's/non-birther's well-being, The conversation clarifies the importance of both parents, The conversation requires experience and education on the part of the person who performs them. Conclusion: The result shows that both parents are equally important to the child, and parental support in the form of individual conversations can contribute to increased gender equality in parenting. The CHS nurse's experience of one-on-one conversation is that it increases the inclusion of the non-birthing parent and can thus strengthen family-centered care, which has beneficial effects on the child's development. The result shows that experience and training are required to hold conversations and the conversation technique improves gradually.