The purpose of the study was to investigate children's participation in child welfare investigations. Six interviews were conducted with social workers who are active in child welfare investigations, to understand social workers experiences of children's involvement in investigations. The results show that children are not always involved or as involved as they should, for different reasons. The child's age, the child's ability to communicate, the child's attitude to cooperation, the guardian's attitude to cooperation, social workers prerequisites in terms of skills, tools and workload. Furthermore, the results show that children's best and social issues need to weigh heavier in child welfare investigations, as today there is a lot of focus on parents and guardians. This study aims to contribute knowledge of children's participation in child welfare research.

This investigation is a response to the lack of research concerning the use of language in social service reports. Therefore, the purpose of this study is to investigate the role of language in childcare investigations. This is a qualitative study that looks at four Childcare investigation reports, recorded in the city of Malmö, with the purpose of examining the role of language in the investigation process. Furthermore, the study investigates what demands are placed on parents based on Bordieau´s notion of capital. This study also looks at how the language used in these reports can either be interpreted as accessible or inaccessible. According to the results, the language used in the investigations is characterized by difficult words and native concepts which places a certain requirement on the families involved to comprehend an academic language. Furthermore, the fact that the language in these reports is framed by an establishment separate from those affected by the investigation should be considered as a limitation to the families involved. It is of importance to consider how a Childcare investigation can often invoke emotional responses in those involved, as well as how the investigation process can mean personal exposure for the families in question. Consequently, for the social worker, this might entail a very complex work situation with tasks that can include high demands and difficulties fulfilling expectations. Another point to consider is that the investigator and the family are part of the investigation process under very different conditions, where one is there to assess whereas the other is the one being assessed. Therefore, it is of outmost importance to reflect on how their positions may vary based on their social class.

Denna studie är en samverkansuppsats med SUF – kunskapscentrum i region Uppsala.SUF arbetar gentemot professionella och bidrar med information om föräldrar som har kognitiva svårigheter. Dessa familjer är en grupp som ofta är mer missgynnade än andra familjer. Föräldrar som har kognitiva svårigheter förekommer i barnavårdsutredningar och är ofta i behov av mer och långvarigare stöd från socialtjänsten.Professionellas förhållningssätt kan påverka omfattningen och kvaliteten på det stödföräldern erbjuds. Studien utgick ifrån att se hur professionella förhåller sig till olika kontextuella faktorer vid bedömningen av föräldraförmåga i barnavårdsutredningar där en förälder har kognitiva svårigheter. Detta görs utifrån Feldmans kontextuella –interaktionella modell som kompletteras med Bronfenbrenners utvecklingsekologiskamodell och BBIC (Barns behov i centrum). Metoden är kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju med tematisk analys. Modeller som BBIC och Signs of safety kan ha betydelse för socialsekreterarens förhållningssätt. Resultaten visar att förhållningssättet till tidigare nämnda modeller är flexibelt. Skillnader i förhållningssättet framträder utifrån vilken betydelse förälderns egna behov och välmående ges i utredningen och synen på kärlek som ett skydd för barnet. Kontextuella faktorer som ses som viktiga varierar från familjens unika fall och avgörs utifrån om de ses påverka förälderns förmåga att tillgodose barnets behov och på så sätt utgöra en risk eller ett skydd. Förälderns egenskaper, förälderns historia, livskriser i familjen och sociala nätverket är kontextuella faktorer som generellt ses som extra viktiga. Studien visar att det sociala stödets kvalitet har stor betydelse. Socialsekreterarens förmåga att beakta flera kontextuella faktorer och förälderns kognitiva svårigheter för att utifrån dessa samverka med andra professionella, släkt och vänner omkring föräldern har potential att skapa stöd av hög kvalitet för föräldern och barnet.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ undersökning öka kunskapen om socionomkonsulters erfarenheter och upplevelser av sitt arbete med barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Empirin baseras på socionomkonsulters egna erfarenheter och upplevelser av sin roll och påverkan på barnavårdsutredningar inom socialtjänsten. Datainsamlingen har skett via tio semistrukturerade intervjuer av socionomkonsulter verksamma med barnavårdsutredningar inom Barn och unga. Tidigare forskning har till stor del gjorts utifrån chefer och ordinaries socialsekreterares perspektiv. Den forskning jag funnit intressant och relevant för syftet med min studie är bland annat den som genomförts av Mattsson (2019), Järkestig-Berggren m.fl. (2021) och Högström 2022. Enligt Järkestig m.fl. är det anmärkningsvärt att den ökade användningen av socionomkonsulter inom barnavårdsutredningar inte diskuterats utifrån ett klientens perspektiv. Högströms studie visar att cheferna inom socialtjänsten anser att konsulter inom barnavården riskerar arbetskvaliteten på flera punkter men att de även är nödvändiga för verksamhetens överlevnad. De teoretiska ramverk som använts för att analysera empirin är gräsrotsbyråkrater som bygger på Lipsky (2010) Street-level bureaucracy. Gällande forskning om privatiseringen inom socialt arbete har jag till största del avgränsat till den forskning som berör socionomkonsulters roll i barnavårdsutredningar inom socialtjänsten i Sverige. Genom respondenternas utsagor ville jag få fram förståelse och öka kunskapen hur de ser på sitt handlingsutrymme i det dagliga arbete som socionomkonsult och hur anställningsformen socionomkonsult eventuellt skiljer sig åt från att vara ordinarie socialsekreterare inom kommunen. Resultatet visar att valet att bli konsult ofta är sprunget ur ett missnöje med socialtjänsten som arbetsgivare och ur en längtan efter ökad flexibel med sin tid. Gemensamt för alla respondenterna som deltar i forskningen är en önskan om att använda sin arbetstid till socialt arbete i form av barnavårdsutredningar och de barn och familjer som berörs, inte till administration, APT (arbetsplatsträff) och planeringsmöten. Lönen förs fram som en bonus av jobbet men endast en respondent anger det som huvudanledning till övergången till konsultrollen. Resultaten visar att socionomkonsulter handlingsutrymme innebär möjligheter och begränsningar och ser olika ut beroende på kommun. Socionomkonsulter i studien uppger att det är ett djupgående problem att behovet av deras tjänster i socialtjänsten är så stort. Deras gemensamma övertygelse är att det behövs en grundläggande, långsiktig förändring i socialtjänsten för att bygga upp personalgruppen och ta vara på kompetensen. / The purpose of the study is to, through a qualitative study, increase knowledge about social work consultants experiences when working with childcare investigations within the Swedish social services. The study is based on the social work consultants experiences, knowledge and impact on working with childcare investigations. Data collection has taken place through ten semi-structured interviews. All consultants had experiences both working as social work consultants and as regular full-time employees. Previous research has largely been done from the perspective of social work managers and full-time employees within Swedish Social Services Units. The research I have found that was interesting and relevant for the purpose of my study was carried out by Mattsson (2019), Järkestig-Berggren et al. (2021) and Högström (2022). According to Järkestig et al. it is remarkable that the increased use of consultant social in childcare investigations has not been discussed from a clients perspective. Högström's study shows that managers in social services believe that consultants in childcare risk the quality of work on several points, but that they are also necessary for the survival of the organization. The theoretical framework I used to analyze the results is “Grassroots bureaucracy” based on Lipsky (2010). Street-level bureaucracy. Regarding research on the privatization of social work, I have for the most part limited it to the research that concerns consultants in childcare investigations within the social services in Sweden. Through the respondents story, I wanted to understand and increase knowledge of how the consultants see their space of action in their daily work and how it may differ from regular full time employment. And also, how the work differs between municipalities. The results show that the choice to become a consultant often arrives from dissatisfaction with social services as an employer and from a desire to be more flexible with their time. Common to all respondents participating in the research is the desire to use their working time for social work directed to children and families affected, not for administration, planning and internal meetings. The salary is presented as a bonus of the job, but only one respondent states it as the main reason for the transition to the consultant role. The results show that a social work consultant has room for action that involves opportunities but also limitations, it is different depending on the municipality they are working for. Consultants in the study state that it is a profound problem that the need for their services in social services is so great. Their common belief is that a fundamental, long-term change is needed to build up the staff group and take care of the competence.

2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige och Sverige hade redan under många år strävat efter att följa de riktlinjer som Barnkonventionen ger. Trots de ambitioner som formulerats ovan så visar uppföljningar att barn generellt inte görs tillräckligt delaktiga i socialtjänstens beslutsprocesser. Studier gällande hur barn med funktionsnedsättningar görs delaktiga i socialtjänstens utredningar visar att socialsekreterare ofta saknar kompetens att tala med dessa barn på deras nivå och träffar barnen för sällan. Utifrån detta kan identifieras ett problemområde gällande hur barn ska göras mer delaktiga i barnavårdsutredningar och de förutsättningar och arbetssätt som behövs för att göra detta möjligt. Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen kring förutsättningar och arbetssätt som kan möjliggöra barnets ökade delaktighet i samband med socialtjänstens beslutsprocesser. Frågeställningarna är vilka olika förutsättningar och arbetssätt krävs för att socialsekreterare inom barnavårdsutredningar ska kunna skapa möjligheter för barnets delaktighet i beslutsprocessen samt vilka gynnande respektive hindrande faktorer som påverkar barnets delaktighet. Studien är grundad på en granskning av 14 vetenskapliga artiklar genererade vid sökning i PsycInfo, Universitetsbibliotekets databas samt vid sekundärsökning. Dessa analyserades med en metaanalytisk ansats.  Resultat: Den finns flera olika faktorer på individ-, organisations- och strukturell nivå som kan verka gynnande eller hämmande på barnets delaktighet. På individnivå kan identifieras faktorer som professionellas inställning till delaktighet, socialsekreterarens roll och personliga egenskaper, kunskap om olika samtalstekniker och barnets närvaro på möten. På organisationsnivå kan identifieras förutsättningar för förberedelse och reflektion samt anpassad miljö och tillgängligt material. På den strukturella nivån kan identifieras att större förändringar gällande innehållet i socialsekreterarens utbildning samt lagförändringar kring barnombud skulle kunna haft en gynnsam effekt. Slutsatsen är att för att stärka gynnande faktorer och minska hindrande faktorer gällande barns delaktighet i barnavårdsutredningar krävs dialog och samverkan inom arbetsgruppen. Det finns en vikt i att tillsammans definiera begreppet delaktighet och tydliggöra målsättningen för att sedan genom kollegialt lärande utnyttja varandras kunskaper och erfarenheter för att skapa goga möjlighet för samtal med de barn socialsekreterarna möter. / In 2020, the Convention on the Rights of the Child became law in Sweden, and Sweden had already strived for years to follow the guidelines provided by the Convention of the Rights of the Child. Despite the ambitions formulated above, follow-ups show that children are generally not made sufficiently involved in the social services´ decision-making processes. Studies regarding how children with disabilities are included in the social services´ investigations show that social workers often lack the competence to speak with these children at their level and meet the children too rarely. Based on this, a problem area can be identified regarding how children should be made more involved in child welfare investigations and the conditions and working methods needed to make those possible.  The purpose of this study has been to increase knowledge about the conditions and working methods that can enable the child´s increased participation in connection with the social service´s decision-making processes. The questions are what different conditions and working methods are required for social workers within child welfare investigations to be able to create opportunities for the child´s participation in de decision-making process and witch favourable and hindering factors affect the child´s participation. The study is based om a review of 14 scientific articles generated by searches in PsycInfo, the University Library’s database and secondary searches. These were analysed using a meta-analytic approach.  Results: There are several different factors at the individual, organizational and structural level that can have a beneficial or inhibiting effect on the child´s participation. At the individual level, factors such as the professional´s attitude to participation, the social worker´s role and personal characteristics, knowledge of different conversation techniques and the child´s presence at meetings can be identified. At organizational level, prerequisites for preparation and refection, as well as an adapted environment and available material, can be identified. At the structural level, it can be identified that major changes regarding the content of the social secretary´s training as well as changes in the law regarding children´s representatives could have a beneficial effect.  The conclusion is that in order to strengthen favourable factors and reduce hindering factors regarding children´s participation in childcare investigations, dialogue and collaboration within the working group is required. There is an importance in jointly defining the concept of participation and clarifying the objective in order to then use each other´s knowledge and experience through collegial learning to create good opportunities for conversations with the children the social workers meet.