In this collection, the typical and the peculiar collide with the necessary and familiar. Where life, love, and loss, are random quantum elements that may or may not hold the universe together. Some of these stories explore characters that are a bit off, a tad quirky, underdogs trying to find something to hold on to. From musing about the atomic bomb and Hubba Bubba gum, to jogging at the speed of a particle in the Hadron accelerator, or ruminating on the awesome power of the sit-com, to taking a selfie with co-workers in the dark, to what bored kids do to preserve memories, this collection connects the absurd and the mundane, the universal and particular. These stories deal with choices and events that have the potential to change lives and shape character. And whether it's breaking the record for highest jump in a mattress outfit, longing for meatballs, what the downtown bus hub can teach, secret tattoos, cutting off your pinkie to save a relationship, or whales on the high sea, this collection oscillates between the random and the significant in order to enlighten or at least to entertain.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur grundlärare i årskurs 4–6 resonerar om valet av skönlitteratur i sin undervisning och vad dessa val grundar sig på. Frågeställningarna i studien är följande:  ·       Hur beskriver lärarna skönlitteraturens betydelse och funktion i sin undervisning?  ·       Vilka faktorer tar lärarna hänsyn till i sina val av skönlitterära böcker?  Som metod för att besvara studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts. Intervjuerna har genomförts med fyra grundlärare från tre olika län som har ett särskilt intresse för skönlitteraturen i sin undervisning.  I resultatet framgår att det som påverkar lärarnas litteraturval allra mest är deras elever. Dock upplever lärarna att det kan vara svårt att hitta skönlitteratur som passar alla elever och poängterar därför vikten av att ha tillgång till en variation av skönlitterära böcker. En annan aspekt som lärarna uppmärksammade som betydelsefull var att själva vara pålästa om boken för att kunna diskutera innehållet och svara på elevernas frågor. För tankar skall aldrig lämnas åt sitt öde menade lärarna. / The aim of this study was to increase the understanding of the selection process used by elementary school teachers for literary fiction and their reasoning behind it. The following questions are included in this study: ·       How do teachers describe the meaning and function of literature in their teaching? ·       What factors do teachers consider in their choice of fiction?  Semi-structured interviews have been used as a research method. The interviews were conducted with four elementary school teachers from three different schooling districts in Sweden. The teachers selected were responsible for choosing the literary fiction.   The results show that the teacher’s choices are made for the benefit of the students. However, teachers experienced difficulties finding literature that suits every student. It is important that the reading selection is varied. Another important aspect that was highlighted during this study was that teachers themselves are knowledgeable and well-read on the subject. This enhances their ability to answer student’s questions and to further academical discussions. Like the teachers said, thoughts should never be left to their fate.

Denna undersökning behandlar litteraturundervisningen i svenskämnet. Syftet är att undersöka hur konkreta undervisningsmoment kopplat till skönlitteratur utformas av lärare för att väcka elevers motivation för läsning av skönlitteratur. Det är även att studera hur och på vilken grund lärare väljer ut den skönlitteratur som behandlas i undervisningen. Frågeställningarna är följande: 1. Hur utformar lärare undervisningsmoment kopplade till skönlitteratur för att främja elevers läsmotivation? Och hur anpassas läsinsatser efter elevers behov och motivation? 2. Vilka faktorer anser lärare är viktiga för elevers läsmotivation? 3. På vad, förutom kursplanen i svenska, baserar svensklärare i årskurs 4-6 sitt val av skönlitteratur som behandlas i undervisningen? Brousseaus Didaktiska situationer samt Rosenblatts Receptionsteori har använts som teoretisk ram. För att samla in data genomfördes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem svensklärare i årskurs 4-6. Resultatet visar att litteraturundervisningen gått från att till stor del bestå av elevers individuella läsning till att allt mer skönlitteratur behandlas gemensamt genom högläsning och diskussioner i helklass eller grupp. Detta dels på grund av att lärarna har svårt vid delegeringsfasen att få eleverna att ta på sig ansvaret för uppgifter kopplat till den individuella läsningen. Vidare visar undersökningen även att författarbesök kan ha en positiv effekt på elevers läsmotivation. Att eleverna får se att det finns en verklig person med ett budskap bakom texten kan alltså leda till att elever utvecklar ett läsintresse.