Bakgrund  Över 50 miljoner människor världen över lever med epilepsi vilket gör det till en av världens vanligaste neurologiska sjukdomar. I Sverige lever cirka 81 000 personer med sjukdomen, däribland lika delar män som kvinnor. Varje år diagnostiseras ungefär 4 500 vuxna och 1 500 barn. Att ha epilepsi innebär ofta fysiska, men också psykologiska och sociala konsekvenser. Det finns fördomar och socialt stigma mot personer med epilepsi vilket kan påverka deras välmående. Hälsa och samspel mellan kvinnligt könshormon och epilepsin gör att kvinnor kan tänkas uppleva särskilt unika utmaningar. Syfte Syftet var att undersöka ungdomar och vuxnas upplevelser av att leva med epilepsi i vardagen. Metod  Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 13 vetenskapliga kvalitativa originalartiklar. Databaserna Pubmed och Cinahl användes för datainsamling och datan bearbetades med integrerad analys av båda författare. Resultat  Bredden av resultatet visar på hur sjukdomen påverkar livets olika aspekter för personer med epilepsi, där anfallsoförutsägbarhet och de konsekvenser som den får, det ansvar som det innebär att själv hantera sin sjukdom, hur personen blir bemött i samhället och vilka möjligheter personen har i arbetslivet är centralt för den generella upplevelsen av hur det är att leva med epilepsi. Personer med epilepsi i låginkomstländer är särskilt utsatta för stigmatisering och utanförskap vilket får en multifaktoriell påverkan på deras välmående och förutsättningar i livet. Slutsats  Personer med epilepsi möter utmaningar vilket drabbar såväl den fysiska som mentala hälsan. Därtill förstärker okunskap och stigma i samhället svårigheterna för personer med epilepsi att ta sig fram i det dagliga livet. Det verkar också finnas skillnader i förutsättningar till hälsa för personer med epilepsi i låg- och höginkomstländer. Resultatet ger en ökad förståelse för hur det är att leva med epilepsi och hur personer med epilepsi behöver bli bemötta och stöttas från vården. / Background Over 50 million people worldwide live with epilepsy, making it one of the world's most common neurological diseases. In Sweden, approximately 81,000 people live with the disease, including an equal number of men and women. Each year approximately 4,500 adults and 1,500 children are diagnosed. Having epilepsy often involves physical, but also psychological and social consequences. There is prejudice and social stigma against people with epilepsy which can affect their well-being. Health and the interplay between female sex hormones and epilepsy means that women may experience particularly unique challenges. Aim The aim of this study was to examine the experience of adolescents and adults of living with epilepsy in everyday life. Method This study is a non-systematic literature review that was based on 13 original, qualitative scientific articles. The databases Pubmed and CINAHL were used for data collection and the data were processed with integrative analysis by both authors. Results The width of the results show how the disease affects the different aspects of life for people with epilepsy, where the unpredictability of seizures and the consequences it has, the responsibility it entails to manage one's own disease, how the person is treated in society and what opportunities the person has in working life are central to the general experience of what it is like to live with epilepsy. People with epilepsy in low-income countries are particularly exposed to stigmatization and social exclusion, which has a multifactorial impact on their well-being and conditions in life. Conclusions People with epilepsy face challenges which affect both physical and mental health. In addition, ignorance and stigma in society increase the difficulties for people with epilepsy to get by in daily life. There also seem to be differences in the health conditions for people with epilepsy in low- and high-income countries. The result provides an increased understanding of what it is like to live with epilepsy and how people with epilepsy need to be treated and supported by healthcare.

No description available.

Although the EU foreign policy is guided by the principle of coherence, previous research describes how cases of incoherence prevail. This thesis aims to contribute to the literature on under which conditions the EU acts coherently and not. It does so by studying the EU’s foreign policy making in Venezuela post the contested presidential elections in 2018 that left the country with two self-proclaimed presidents and a deteriorating democracy. What is puzzling about the EU’s response is that it imposed sanctions in a coherent manner but acted incoherently regarding the issue of presidential recognition. The outcomes hence varied within the same empirical context, which calls for further analysis of what caused this variation. The thesis utilizes a most similar systems design and qualitative content analysis of official EU-documents and news reporting of the empirical events to analyze if and how three variables - the level of institutionalization and socialization, and interests - were referred to by the actors involved in EU foreign policy making as reasons for its coherence and incoherence respectively. The findings indicate that all three variables were relevant for determining the in/coherence of the respective outcome, and that they reinforced each other to some extent.

No description available.

Bakgrund: Känsla av sammanhang (SOC) är en salutogen modell som beskriver hur människor ser livet och hanterar situationer med hjälp av resurser för att främja hälsa. Psoriasis är en kronisk och autoimmun sjukdom med en prevalens på två procent i Skandinavien. Den vanligaste formen av psoriasis är plackpsoriasis som karaktäriseras av rodnad, fjällning och förtjockning av epidermis. Syfte: Syftet var att belysa psykosociala aspekter av att leva med psoriasis. Metod: En allmän litteraturstudie där 11 resultatartiklar granskades i sin helhet och analyserades i enlighet med en databearbetningsmodell för litteraturöversikter med tre steg. Resultat: Genom dataanalysen identifierades tre huvudteman: Att skämmas över sin kropp, Att uppleva hinder i livet och Att hantera psoriasis. Resultatet påvisade flertalet psykosociala begränsningar som präglade vardagen och livskvaliteten negativt. Hälsofrämjande hanteringsstrategier identifierades dessutom. Konklusion: Ytterligare omvårdnadsforskning om levda erfarenheter hos personer med psoriasis behövs då området är begränsat utforskat. I vårdsammanhang bör personen ses som en helhet och inte enbart utifrån ett patogent perspektiv. / Background: Sence of coherence (SOC) is a salutogenic model that describe how people perceive life and deal with situations using their own resources to develop health. Psoriasis is a chronic and autoimmune disease with a prevalence of two percent in Scandinavia. The most common type of psoriasis is plaque psoriasis, which is characterized by raised skin patches, together with redness and scaling.  Aim: The aim was to illustrate the psychosocial aspects of living with psoriasis. Method: A general literature review in which 11 outcome articles were reviewed in their entirety and analyzed according to a three-step data processing model for literature reviews. Results: Through the data analysis, three main themes were identified: to be ashamed of one’s body, experiencing obstacles in life and dealing with psoriasis. The results revealed a large number of psychosocial limitations that negatively affected everyday life and quality of life. Health promoting coping strategies were also identified. Conclusion: Further nursing research is required to explore the lived life of people with psoriasis, as the current knowledge is limited. In the context of care, the person should be seen as a whole and not solely from a pathogenic perspective.

Både känsla av sammanhang (KASAM) och subjektivt välbefinnande (SVB) anses först och främst inbegripa generella förhållningssätt till livet. Forskningen gällande inflytelsen av domänspecifika skalor i jämförelse med generella skalor är därför begränsad. Studiens huvudsyfte var att undersöka om det fanns en skillnad i förklarad varians mellan generell respektive domänspecifik KASAM i förhållande till generell respektive domänspecifik SVB. I studien ingick 71 universitetsstudenter. Data samlades in via enkäter som bestod av sex skalor varav tre generella skalor som mätte KASAM, livstillfredsställelse samt känsloupplevelser, och tre modifikationer av dessa skalor där de riktades mot universitetet som domän. Resultatet visade att skolrelaterad KASAM adderade en unik förklarad varians utöver det som förklarades av generell KASAM i prediktionen av skolrelaterad SVB, men inte i prediktionen av generell SVB. Fyndet indikerade att den skolrelaterad KASAM-skalan fick tillgång till specifika faktorer som den generella KASAM-skalan inte omfattade, vilket ger incitament att vidare undersöka om användningen av domänspecifika KASAM-skalor kan vara av värde inom andra områden.

Paediatric glaucoma leads to a decreased thickness of the peripapillary retinal nerve fibre layer (pRNFL) and of the macula. These changes can be precisely quantified using spectral domain-optical coherence tomography (SD-OCT). Despite abundant reports in adults, studies on the diagnostic capacity of macular SD-OCT in paediatric glaucoma are rare. The aim of this study was to compare the glaucoma discriminative ability of pRNFL and macular segment thickness in paediatric glaucoma patients and healthy children. Data of 72 children aged 5–17 years (glaucoma: 19 (26.4%), healthy: 53 (73.6%)) examined with SD-OCT (SPECTRALIS®, Heidelberg Engineering) were analysed retrospectively. The thickness of pRNFL sectors and of macular segment subfields were compared between diseased and healthy participants. Areas under the receiver-operating characteristic curves (AUC), sensitivity, and specificity from logistic regression were used to evaluate the glaucoma discriminative capacity of single and combined pRNFL and macular segments’ thickness. The results revealed a reduced thickness of the pRNFL and of the three inner macular layers in glaucoma patients, which correlates highly with the presence of glaucoma. The highest glaucoma discriminative ability was observed for the combination of pRNFL sectors or inner macular segments (AUC: 0.83 and 0.85, respectively), although sensitivity remained moderate (both 63% at 95% specificity). In conclusion, while confirmation from investigations in larger cohorts is required, SD-OCT-derived pRNFL and macular thickness measurements seem highly valuable for the diagnosis of paediatric glaucoma.

The aim of this study was to compare the efficacy of trabeculectomy (TE), single XEN microstent implantation (solo XEN) or combined XEN implantation and cataract surgery (combined XEN) in primary open-angle glaucoma cases, naïve to prior surgical treatment, using a monocentric retrospective comparative cohort study. Intraocular pressure (IOP) and the number of IOP-lowering drugs (Meds) were monitored during the first 24 months after surgery. Further disease progression was monitored using peripapillary retinal nerve fiber layer (RNFL) thickness examinations using spectral domain optical coherence tomography (OCT) as well as visual acuity (VA) and visual field (VF) tests. In the TE group (52 eyes), the mean IOP decreased from 24.9 ± 5.9 to 13.9 ± 4.2 mmHg (p < 0.001) and Meds decreased from 3.2 ± 1.2 to 0.5 ± 1.1 (p < 0.001). In the solo XEN (38 eyes) and the combined XEN groups, the mean IOP decreased from 24.1 ± 4.7 to 15.7 ± 3.0 mmHg (p < 0.001) and 25.4 ± 5.6 to 14.7 ± 3.2 mmHg (p < 0.001), while Meds decreased from 3.3 ± 0.8 to 0.8 ± 1.2 (p < 0.001) and 2.7 ± 1.2 to 0.4 ± 1.0 (p < 0.001), respectively. The VF and VA indices showed no sign of further deterioration, the RNFL thickness further decreased in all treatment groups after surgery. TE and XEN led to comparable reductions in IOP and Meds. Although the VA and VF indices remained unaltered, the RNFL thickness continuously decreased in all treatment groups during the 24-month follow-up.

Bakgrund: Sjukdomar som cancer, divertikulit, inflammatoriska tarmsjukdomar ochinkontinens kan vara anledningen till att en patient erhåller en stomi som en del avbehandlingen. Stomi är en konstgjord öppning på magen där tarmen eller urinröret mynnar utoch samlar upp avföring eller urin i en påse. Att leva med en stomi kan innebära mer än attbära en påse på magen för patienten då även starka känslor kan upplevas, såsom ångest ochskuldkänslor. Det är upp till sjuksköterskan att bemöta dessa patienter och deras upplevelserpå bästa professionella sätt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att levamed en stomi. Metod: Databassökningen i Cinahl och PubMed resulterade i elva kvalitativastudier som granskades utifrån SBU kvalitetsgranskningsmall samt analyserades i trekategorier och åtta underkategorier. Resultat: Tre huvudteman identifierades. Det första var “Förändrad identitet” med två underkategorierna “Förändrad kroppsuppfattning”; “Emotionell förändring”. Den andra kategorin “Begränsningar i vardagen” innehåller fyraunderkategorier: "Rädsla och oro för komplikationer och läckage”. “Förändrade matvanor”; “Påverkan på det sociala livet”; “Påverkan på sexuallivet”. Den tredje kategorin “Betydelseav stöd och information” omfattar två underkategorier: “Familj och vänner som stöd”;“Utbildning och stöd från vården”. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en stomi varierarfrån person till person med tanke på förändringar i olika sammanhang. Stomin ledde till orooch rädslor för komplikationer, och påverkade patienters fysiska, psykiska, sexuella ochsociala välbefinnande negativt. Information, stöd och uppföljning från sjukvården börförbättras då patienterna upplevde den som bristfällig. / Background: Patients suffering from cancer, diverticulitis, inflammatory bowel diseases andincontinence can be the reason why a patient receives a stoma as part of the treatment. Astoma is an artificial opening in the stomach where the intestine or urethra opens and collectsfeces or urine in a bag. Living with a stoma can mean more than wearing a pouch on thepatient's stomach as strong emotions can be experienced, for example anxiety and guilt. It isup to the nurse to approach these patients and their experiences in the best professional way.Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with a stoma. Method: Thedatabase search in Cinahl and PubMed resulted in eleven qualitative articles that werereviewed based on the SBU quality review template and analyzed in three categories andeight subcategories. Results: Three main themes were identified. The first one was "Changed identity" with two subcategories "Changed body image"; "Emotional change"; The secondcategory, "Limitations of stoma in everyday life", contains four subcategories: "Fear andanxiety about complications and leakage"; "Changed eating habits"; "Impact on social life";"Impact on sexual life". The third category "Importance of support and information"comprises two subcategories: "Family and friends as support"; "Education and support fromhealth care". Conclusion: The experience of living with a stoma varies from person to persondue to changes in different contexts. The stoma led to anxiety and fear of complications, andit affected patients’ physical, psychological, sexual, and social well-being negatively.Information, support, and follow ups from healthcare should be improved as patientsconsidered it insufficient.

Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på de traditionella personlighetsdimensionerna i Big Five-modellen (extraversion, omtänksamhet, samvetsgrannhet, neuroticism och öppenhet) och visat att finns ett samband mellan vissa av dessa dimensioner och en känsla av samhörighet (KASAM). Till exempel att extraversion och omtänksamhet relaterar till KASAM. I föreliggande studie så undersöktes relationen mellan de mer subtila aspekterna av Big Five (t.ex. självsäkerhet och entusiasm som aspekter av extraversion) och KASAM. Vidare så undersöktes relationen mellan KASAM respektive Big Five aspekterna (BFA) och sex bakgrundsvariabler (yrke, tjänstgöringstid, typ av tjänst, ålder, kön och civilstånd). 135 personer med anställning inom polismyndigheten eller kriminalvården deltog genom att svara på enkät som bestod av Big Five Aspect Scale och Sense Of Coherence-13 scale. Syftet med studien var att bidra till en mer nyanserad bild av personlighetsstrukturen jämfört med tidigare forskning. Resultaten i föreliggande studie visade på få samband mellan KASAM, BFA och de sex bakgrundsvariablerna.