This study focuses on teachers' experiences of participating in collaborative professional development. Learning study is a systematic model where teachers collaborate around specific content areas (an object of learning) trying to find out what the students need to discern, and how that can be taught, using variation theory as a framework for lesson design and analysis.  The aim of the study is to find out what the perceived consequences are for teachers and their teaching when participating in a learning study. It also examines how the teachers perceive the collaborative work in a learning study. The study draws on data collected through qualitative semi-structured interviews with ten teachers with experience of participating in learning studies. The interviews were coded and categorized using a qualitative content analysis approach. The results indicate that the collaborative work in a learning study is perceived as both collaborative and collective learning. Learning study is also seen as a systematic model which enables collective and individual reflection on teaching.  Furthermore, the consequences of participation in learning study are perceived in terms of instructional changes, where teachers take greater use of students understanding as they plan and implement teaching and focus on the content. Variation theory emerges as an important tool in this change. The theory also seems to contribute to reflection and knowledge about teaching and students learning.

Malgré les améliorations portées à la détection des crues, à leurs prévisions et au perfectionnement des technologies de communication ces vingt dernières années, les systèmes d’alerte aux inondations restent soumis à des vulnérabilités et des incertitudes inhérentes à leur fonctionnement. En s’intéressant plus particulièrement au dispositif de Vigilance crues, ce travail questionne la manière dont les acteurs impliqués dans ce dispositif sociotechnique s’adaptent aux incertitudes et vulnérabilités auxquelles ils sont soumis. Ce travail s’appuie notamment sur le développement d’un modèle centré sur la notion de robustesse. D’une part, celui-ci permet de mieux saisir les processus qui conditionnent l’atteinte de l’objectif d’anticipation et d’amélioration de l’action collective organisée au cours d’une inondation. D’autre part, cette approche, en combinant les capacités à faire face des acteurs et les vulnérabilités du système, questionne les conditions socio-spatiales de la robustesse de la Vigilance crues au quotidien, i.e. en dehors des périodes de crues. Notre méthodologie repose sur plus de cent cinquante entretiens auprès des acteurs du système de vigilance dans le bassin Adour-Garonne. Il est ainsi démontré que la robustesse de ce système dépend (1) de la capacité des acteurs à faire face aux incertitudes et de leurs connaissances territoriales ; (2) de la mise en œuvre d’une approche intégrée qui tient compte des savoirs vernaculaires et des savoirs techniques ; (3) de rencontres régulières entre maires, services de gestion de crise et prévisionnistes, en particulier dans le cadre d’exercices inondation. Ainsi, se développent la confiance entre acteurs, l’apprentissage collectif et le renforcement de l’action collective en situations de crise. / Improving flood forecasting has become a technological race with major advances over the last 20 years. Moreover, communication technologies improvements have significantly increased the speed of warning dissemination. However, flood warning systems present inherent uncertainties and vulnerabilities. The present thesis questions how stakeholders involved in the French Flood Warning System (FFWS) deal with those uncertainties and vulnerabilities to achieve the aim of anticipation. Our approach is based on a conceptual model making use of the concept of robustness. We have applied this model to several flooded territories in the Adour-Garonne basin (France). Taking into account both vulnerability and coping capacities, we analyse the socio-spatial conditions that allows the robustness of the FFWS. A qualitative research methodology (150 semi-directive interviews) was adopted for the case studies. We demonstrate that (1) some vulnerabilities of the institutional warning can be overcome by the coping capacities and territorial knowledge of people at risk ; (2) the improvement of the FFWS can be achieved by the combination of both vernacular and scientific knowledges, and by an adaptation to local context ; (3) the reinforcement of the FFWS robustness depends on the upholding and the development of collective action, integrating people at-risk, crisis management services and forecasters through regular meetings and flood training exercises outside flooding periods. Such actions allow reinforcing collective action during crisis situations through the development of trustfulness.

<p>Studien ”Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena” har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ”nätverk” och ”gemensam handlingsarena” som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande. Den metod som legat till grund för denna studie är en kvalitativ intervjustudie av åtta verksamma gymnasielärare fördelade på två olika gymnasieskolor. Den här studien visar på att studiens respondenter ger uttryck för att ett nätverkande och/eller en gemensam handlingsarena är en förutsättning för ett kollektivt lärande och kan därför uppfattas som ytterliggare ett villkor.</p><p> </p>

Den lärande organisationen kännetecknas av parallella processer, samarbete över gruppgränserna och kollektivt lärarande. Lärandet har visat sig vara en stor konkurrensfördel. Den kunskapsbaserade organisationens kärna är de människor som arbetar i den och deras samlade kompetens. Syftet med denna studie är att belysa hur medarbetares idéer och kompetens tas tillvara i kunskapsprocesser. Studien utgörs av en fallstudie på en skola. Genom intervjuer, en mindre enkätstudie och dokumentstudie av skolans kompetensutvecklingsplan, undersöker jag hur detta planeras och utförs. Jag tittar även på vilka förutsättningar som krävs för att tillvarata kompetens i organisationens alla delar samt bakomliggande faktorer till företeelser som hindrar att detta sker. Studien pekar på att lärare behöver mycket avsatt tid i schemat för samtal och reflektion. Den visar också att en upplevelse av medarbetares delaktighet i diskussioner och beslut är av stor vikt för hur de upplever att deras idéer och kompetens tas tillvara. I min slutdiskussion tar jag även upp huruvida dagens skola verkligen har de förutsättningar som krävs för att skapa en lärande organisation. / The learning organization is characterized by multiple process, cooperation through groups and collective learning. Learning has been found to give a large competitive advantage. The heart of the knowledge based organization is its people and their common competences. This research study aims to illustrate how collaborators ideas and competences are utilized in knowledge processes. The study made is a case study of a school. Through interviews, a smaller questionnaire study and a document study of the school’s plan for professional development, I examine how this is planned and performed. I also look into what basic prerequisites are required to utilize competence in all parts of the organization and underlying causes to occurrences that might prevent this. The study indicates that teachers need a large amount of dedicated time in their schedules for conversation and reflection. It also shows that collaborators perceived participation in discussions and decisions is of great value for the perception of how their ideas and competence are utilized. In the conclusion I also address whether the school of today has the prerequisites required to form a learning organization.

Många forskare har under flera års tid studerat fenomenet kollektivt lärande och ännu fler harstuderat ledarskap. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om den kollektivalärprocessen i en organisation där medarbetarna arbetar relativt självständigt. Syftet är även attsynliggöra relationen mellan det kollektiva lärandet och ledarskapets påverkan.Frågeställningarna lyder därför: Hur ser den kollektiva lärprocessen ut för medarbetarna i enorganisation där medarbetarna arbetar självständigt? Hur skapar chefen förutsättningar för detkollektiva lärandet i arbetsgruppen på en arbetsplats där medarbetarna arbetar självständigt? Vihar genomfört en fallstudie och använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi genomförtåtta semistrukturerade intervjuer samt två observationer av avdelningsmöten. Intervjuerna harvarit uppdelade på två avdelningar där vi för varje avdelning har genomfört fyra intervjuer varaven har varit med avdelningschefen. Forskningsresultaten visar att medarbetarna på dennaarbetsplats lär kollektivt till viss grad, trots att de arbetar relativt självständigt. Våra slutsatservisar också på att det tycks finnas en relation mellan chefens ledarskap och medarbetarnaskollektiva lärande. De båda cheferna påverkar således det kollektiva lärandet men på olika sätt. / For many years, researchers have studied the phenomenon of collective learning. Even moreresearchers have studied the phenomenon leadership. The purpose of this study is to contributewith knowledge about the collective learning process in an organization where employees workrelatively independently. The aim is also to make the relationship between collective learningand leadership's influence visible. The questions are therefore: What does the collective learningprocess look like to employees in an organization where employees work independently? Howdoes the manager create conditions for collective learning in a workgroup where the employeeswork independently? We have conducted a case study and used a qualitative research methodwhere we conducted eight semistructured interviews and two observations of departmentalmeetings. The interviews have been divided into two departments where we have conductedfour interviews for each department, one of which has been with the head of department. Ourresults shows that the employees in this workplace are collectively educated to some extent,despite working relatively independently. Our conclusions also shows that there seems to be arelationship between the managerial leadership and the collective learning of the employees.The two leaders thus influence collective learning but in different ways.

Studien ”Lärares gemensamma lärande - En kvalitativ intervjustudie av lärares uppfattningar kring samverkan och en gemensam handlingsarena” har syftet att öka kunskapen om betydelsen av lärares möjligheter till att se varandra i handling och ämnar besvara följande frågeställningar; Hur formas, upprätthålls och utvecklas samverkan mellan lärare?, Vilken betydelse utgör en gemensam handlingsarena för lärares samverkansstrategier? Den här studien utgår från teorin om det kollektiva lärandet. Denna teori innehåller tre typer av samtal; berättandet, det gemensamma reflekterandet och det gemensamma intentionsskapandet, som i denna studie ses som villkor för att nå upp till ett kollektivt lärande. Teorin har vidareutvecklats genom ett införande av begreppen ”nätverk” och ”gemensam handlingsarena” som för den här rapporten eventuellt kan ses som ett fjärde villkor för ett kollektivt lärande. Den metod som legat till grund för denna studie är en kvalitativ intervjustudie av åtta verksamma gymnasielärare fördelade på två olika gymnasieskolor. Den här studien visar på att studiens respondenter ger uttryck för att ett nätverkande och/eller en gemensam handlingsarena är en förutsättning för ett kollektivt lärande och kan därför uppfattas som ytterliggare ett villkor.

Då det finns ett intresse för den kollektiva lärprocessen inom många organisationer är syftet med studien att undersöka hur processen sker och hur den påverkas inom team som arbetar helt eller delvis på distans. För att förstå vad som påverkar lärprocessen och hur den kan främjas har studien undersökt vilka förutsättningar för kollektivt lärande som finns i teamen, främst utifrån en teori om att praktikgemenskaper underlättar teamets lärande. Studien utfördes enligt en komparativ fallstudiedesign med semistrukturerade intervjuer samt en observation, där två olika team jämfördes med varandra. Resultatet visade att det finns möjlighet att uppnå kollektivt lärande inom team som arbetar helt eller delvis på distans men att utfallet i enlighet med teorin påverkas av huruvida det finns ett delat kunskapsområde där medlemmarna utgår från ett gemensamt mål, en gemensam praktik med en tydlig struktur för kommunikation samt en stark gemenskap inom teamet. Däremot gick det inte att helt bortse från vikten av att träffas ansikte mot ansikte. / As there is an interest in the collective learning process within many organizations, the aim of the study is to investigate how the process takes place and how it is affected within teams that work fully or partially remotely. In order to understand what influences the learning process and how it can be promoted, the study has investigated the conditions for collective learning which exist in teams, primarily based on a theory that communities of practice facilitate team learning. The study was carried out according to a comparative case study design with semi-structured interviews and an observation, where two different teams were compared to one another. The results showed that it is possible to achieve collective learning within teams that work partially or fully remotely, but that the outcome, in accordance with the theory, is affected by whether there is a domain of knowledge where the members share a common goal, a shared practice with a clear structure for communication and a strong community within the team. However, the importance of meeting face to face could not be completely ignored.

I denna uppsats undersöks fenomenet kollektivt lärande kopplat till utmaningar och strategier i stora barngrupper på förskolan. Enligt tidigare forskning framgår det ett dåligt samspel mellan förskolepersonal och barn till följd av utmaningar och svårigheter med stora barngrupper. Dessa utmaningar är exempelvis tidsbrist, då förskolepersonalen inte alltid hinner genomföra planerade aktiviteter och svårigheter som att arbeta utifrån läroplanens intentioner när det finns fler barn i gruppen. Syftet med denna studie var att undersöka kollektivt lärande och kompetens i förskolan, med särskilt fokus på utmaningar med stora barngrupper. Data samlades in och analyserades med hjälp av observationer och intervjuer med nio förskolepersonal. Resultaten visade att förskolepersonalens utmaningar med stora barngrupper var att uppfylla enskilda barns speciella behov och att ha tillräcklig med tid för att ge uppmärksamhet åt varje barn. Förskolepersonalens strategier var att samtala med kollegor för att hitta lösningar för barn med speciella behov, men också att dela in barnen i mindre grupper. Att hitta strategier för att hantera stora barngrupper är viktigt för förskolepersonalen. Brist på strategier för att hantera utmaningarna visade på mindre möjlighet för gemensam reflektion över strategier, vilket därmed inte främjade det kollektiva lärandet.

En snabb förändringstakt på arbetsmarknaden sätter högre krav på medarbetarnas kunskap och lärande. Trots detta koncentrerar sig flertalet organisationer idag på de lukrativa vinsterna, vilket skapar sämre förutsättningar för arbetsplatsens grupplärande. Syftet var att utöka kunskapen om medarbetarnas upplevelser av betydelsen arbetsgruppen för lärandeprocesser i relation till organisationsförändring och ett hållbart perspektiv. Studien har en hermeneutisk ansats för att för att kunna tolka och få en djupare förståelse för medarbetarnas upplevelser. Åtta respondenter hittades med hjälp av ett bekvämlighetsurval från respektive åtta olika organisationer. Både strukturerade och semistrukturerade intervjumetoder användes för att besvara frågeställning och syfte. De transkriberade materialet har kodats, analyserats och tolkats med stöd av Illeris (2006) lärandedimensioner i ett successivt samspel där delar och helhet ökat på förståelse för fenomenet. Studien visade på att det upplevs finnas en ambivalent syn bland respondenterna i att lära under förändring i organisationer idag. Detta styrs av individuella erfarenheter, hur medarbetarna upplever relationen och kommunikationen till sina kollegor samt i vilken grad stöd till lärande arbetsplatsen erbjuder. / A quick change in the labor market results in a higher demand on the employee’s knowledge and learning abilities. Despite this fact many organizations today focus on lucrative profits, which in turn create worse group learning conditions in the work places. The purpose of the this study was to expand on the knowledge of the employee´s experiences in regards to the importance of working groups for learning processes in relation to organizational change and sustainable perspective. The eight respondents were chosen through a convenience sampling, who then where interviewed with structural and semi structural interview methods. The transcribed interview material has been processed through categorizing, analyzing and interpretation in a successively manner including both parts and whole. The study shows that amongst the respondents there seem to be ambivalence towards learning within an organization that is changing today. This is driven by; individual experiences, by how the employee´s relationship and communication is towards each other but also by the level of support the working place provides towards learning.

Organisational learning is conceptualised within healthcare policy as an acontextual entity to be implemented across services through a prescribed governance framework. Studies of organisational learning often exclude context in this way. The central questions of this thesis concern how and why context is relevant and important in relation to organisational learning. In order to address these issues, context and organisational learning were conceptualised as mutually constitutive activity and knowing-in-practice respectively. Taking a cultural-historical activity theoretical approach, learning is understood to be an intrinsic part of activity. These issues were explored empirically through qualitative case study in three purposively sampled Scottish primary care teams. Initial findings suggested collective learning occurred through participation in everyday activity. Team accounts of apparently the same routine object of work revealed distinctive patterns of activity. Each team seemed to be doing the same thing differently. Exploration of mediating means present in each teamâ s activity accounted for these differences: although similar on the surface, the attribution of meaning to each was contested and shaped through the cultural, historical and inherently contextual activity which they mediated within each activity system. Further analysis demonstrated members of each primary care team co-configured these objects with members of other interlinked activity systems. Different things were actually being done in similarly different ways. This showed how inherently contextual activities shaped the content of collective learning and offered an explanation of why context is relevant and important in collective learning. These findings suggest efforts to transfer knowledge as a discrete, manageable entity between situations are unlikely to succeed due to the filtering and translating effect of inherently contextual activity. From this perspective, organisational learning and related concepts such as â implementationâ and â best practiceâ become problematic. Healthcare policy concerning collective learning, within which such approaches are central, may benefit from reconsideration.