I dag är det mer regel än undantag att nyhetsmediernas webbsidor tillåter sin publik att kommentera texter, bilder och klipp. Möjligheterna till interaktion mellan journalister och publik har ökat markant. Publiken uppmanas i vissa fall även att bidra med egna texter och bilder. Denna utveckling har resulterat i att gränsen mellan journalister och publik blivit otydligare. I denna undersökning har 35 journalister i Sundsvall svarat på en enkät om deras inställning till publikmedverkan i allmänhet och webbkommentarer i synnerhet. Sex journalister på Sundsvalls Tidning har också intervjuats ingående om dessa ämnen. Vi har fokuserat på att ta reda på om åldern är en avgörande faktor för dessa åsikter. Genom att ta del av dessa åsikter har vi undersökt förekomsten av spänningar i journalisternas relation till läsarna. Är Sundsvalls journalister positiva till dagens interaktiva medieklimat? Vill de bjuda in publiken och låta dem bidra med material eller vill journalisterna hålla publiken på avstånd? Efter undersökningen stod det klart att journalisternas inställning till publikens möjligheter till medverkan var klart positiv. Men i praktiken uppkom flera problem med publikmedverkan. Hos journalisterna fanns en utbredd uppfattning om att kommentarsfälten ibland spårar ur i rasistiskt och kränkande innehåll. Men bilden var komplex. Alla intervjuade journalister ansåg att det oftast fungerade bra och att kommentarer var ett bra sätt för ”vanliga” människor att uttrycka sina åsikter. Journalisterna var även positiva till att publiken bidrar med material. Men flera av intervjupersonerna oroade sig över vilka regler och vilket ansvar som skulle gälla när publiken gör nyheter. De frågade sig också vad som händer med objektivitet, namnpubliceringar och andra journalistiska värderingar när publiken gör samma jobb som journalister. Enligt vår undersökning verkade åldern inte vara en avgörande faktor för våra intervjupersoners inställning till publikmedverkan.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning Hudiksvalls kommun arbetar med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Metod: Vi har valt att som undersökningsform använda en fallstudie. Arbetet har utförts med en kvalitativ metod och en deduktiv forskningsansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från teorier inom områdena platsmarknadsföring, marknadskommunikation, varumärkesbyggande och kommunikationsteori. Empiri: Studien grundar sig i Hudiksvalls kommuns varumärkesarbete. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med verksamma inom kommunen. Slutsats: Vår slutsats är att Hudiksvalls kommun inte arbetar strategiskt med kommunikationen av varumärket Glada Hudik. Vi har vidare kommit fram till att det råder delade meningar om vad Glada Hudik står för, beträffande profil, image och identitet.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka i vilken utsträckning studerande kvinnor 20-25 år vid Högskolan i Halmstad baserar sin klädkonsumtion utifrån de modetrender som dagligen visas i media. Metod: Enkätundersökning som genomförts med ett slumpmässigt urval av studiens målgrupp, studerande kvinnor 20-25 år, kvalitativ djupintervju som genomförts med en respondent från målgruppen. Samt två kvalitativa telefonintervjuer som genomförts med två chefredaktörer inom mediebranschen.Resultat: Samtliga av studiens kvalitativa intervjuer visar att en tydlig samverkan mellan skribenter för modebloggar, medie- och modeföretag samt konsumenter existerar. Detta samtidigt som studiens målgrupp inte finner sig påtagligt påverkbara vad gäller deras val och konsumtion av kläder från medias dagliga rapporteringar kring mode.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att diskutera förhållandet som finns mellan artikeln i en tidning och dess löpsedel. Genom en komparativ diskursanalys vill jag utröna om det som står på löpsedeln och i artikeln skapar samma eller liknande betydelser. Jag vill ta reda på om historien som löpsedeln initierar, fortsätter på samma sätt, utvecklas eller förändras i artikeln. Som följd för jag även en hypotetisk diskussion kring vilka tolkningar som den tilltänkta läsaren möjligen kan skapa genom att enbart läsa löpsedeln respektive om läsaren tar till sig hela artikeln. Teori: Intertextualitet, diskurs och diskursanalys  Metod: Studien baseras på kvalitativ metod i form av en komparativ diskursanalys av sju löpsedlar och sju artiklar i vardera Aftonbladet och Expressen. 14 löpsedlar och 14 artiklar, totalt 28 texter. Slutsatser: I vissa fall skiljer det sig markant åt mellan innehållet på löpsedeln och innehållet i motsvarande artikel. Dock var det inte ett entydigt resultat. Det finns exempel både på att löpsedeln och artikeln följde en röd tråd och att det som löpsedeln initierar fortsätter på samma sätt i artikeln. Men det var i de fall som betydelsesammanhangen såg helt olika ut som var intressanta. Det gick att se att i vissa fall tog artikeln helt oväntade vändningar när man tar till sig innehållet och bryter mot de tolkningar som möjligen kan göras genom löpsedeln. I de fall den röda tråden inte följdes var det ofta tydliga skillnader mellan löpsedeln och artikeln.

This thesis deals with young people´s attitudes towards advertising on Facebook, which type they prefer and how it should be presented. The purpose of the essay is to offer advertisers a better knowledge concerning the Facebook users advertising preferences. This knowledge can be used to produce advertising with a higher chance of acceptance among Facebook users. The results have been collected by a quantitative survey and they are presented in statistic form. One of the main results was that young people wanted a more individual adapted type of advertising. This advertising should also contain humour and be something that differentiates it from the rest.

The Internet is revolutionizing human communication. With it, new ways of exchanging information are created, enabling intimacy even without significant physical proximity. This thesis seeks to examine one Internet community, " The Republic of Pemberley", a virtual community in English about Jane Austen’s books and life. It addresses the relationships that are forged online, the trajectories of the community’s members as they discover, join, participate in and leave the group and the ways the community structures itself. Two main methodologies are employed in this research; Ethnography and in depth interviews, all conducted over the Internet. The study argues that, apart from serving the most dedicated Jane Austen fans by providing them with a place to discuss the minutiae of Austen’s work and life, Pemberley functions as a scene for strong social interactions and the creation of friendships online and beyond.

Glamour is an ideal that permeates our highly visual culture, yet the concept still remains indefinite. Despite its highly ideological function, it has been included in the academic discourse only in the recent years. The aim of this study is to broaden the understanding of glamour as a modern phenomenon and elaborate it as an analytical concept. This is achieved by examining the advertising imagery of Chanel No. 5, the legendary French perfume from the influential haute-couturier and socialite Gabrielle "Coco" Chanel. The theoretical frame consists of the history of glamour as well as the semiology of advertising. Semiology is also used as a method for analysing the adverts. The journey with Chanel No. 5 starts from the year of its creation, 1921, and one advert from every decade is chosen to a closer interrogation. Based on eight semiological analyses of Chanel No. 5's adverts, I argue that glamour is a media myth that becomes activated through a system of signs. The glamour of Chanel No. 5 depends on the use of celebrity personas, on skillful and exclusive media treatment, and on the circulation of signs which connote luxury and feminine sexuality, yet always with a fresh, contemporary touch. In the end, glamour is a highly manufactured, unattainable ideal which entices and invites for consumption.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga Jönköpings gymnasieungdomars användning av samtliga professionellt producerade lokalmedier på orten, sammanlagt tolv stycken. 461 enkätsvar från elever på 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har ännu inte den stora världen konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsålderns influenser på den unga generationen uppger hela 50 procent av gymnasieungdomarna att de är intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de dagligen eller nästan dagligen använder sociala medier för att ta del av lokala nyheter. Jönköpings-Posten är det överlägset mest frekvent använda lokala nyhetsmediet. 26 procent av Jönköpings gymnasieungdomar läser den lokala morgontidningen på papper dagligen eller nästan dagligen. På delad andraplats med 12 procents daglig användning ligger nättidningen Jnytt och TV4 Jönköping. Även när det gäller veckoanvändningen hamnar Jönköpings-Posten på första plats, 61 procent läser tidningen från dagligen till minst en gång i veckan. TV4 Jönköping når 48 procent och SVT Smålandsnytt 33 procent av de unga tittarna minst en gång i veckan, och ungefär samma andel av ungdomarna, 31 procent, använder nättidningen Jnytt varje vecka. Däremot visar resultatet att övriga nätversioner av lokalmedierna har en låg användarfrekvens.  Empirin talar även för att användningen av lokala nyhetsmedier skiljer sig kraftigt åt mellan de olika gymnasieprogrammen. / B-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap (31-60 hp)

Uppsatsens syfte är att pröva tesen att Radiosportens sändningar har blivit mer jämställda mellan 1995 och 2007. Det som undersökts är utrymmet som kvinnor och kvinnligt idrottsutövande får i sändningarna i förhållande till män och manligt idrottsutövande. Metoden att besvara frågan är kvantitativ. Radierade sekunder har räknats och fördelats mellan kategorierna kvinnliga och manliga röster och kvinnligt och manligt idrottsutövande.   Kriterierna för jämställdhet är att de kvinnliga rösterna är proportionerligt representerade och att kvinnligt idrottsutövande får ett proportionerligt utrymme i Radiosportens sändningar.   Undersökningens resultat visar att Radiosporten har blivit mer jämställd under  undersökningsperioden, men att det inte går att säga att ökningen är stabil från år till år. Resultaten visar också att kvinnor och kvinnligt idrottsutövande inte får utrymme i nivå med andelen kvinnor eller omfattningen av kvinnligt idrottsutövande generellt.

Ett varumärke är av stor vikt för en organisation eller ett företag. En viktig del av varumärket är organisationsidentiteten. Den påverkar anställda och genom dem organisationens kunder. Det här gör att organisationsidentiteten är ett centralt verktyg för organisationsledningen i arbetet med att stärka ett varumärke.   Systembolaget är ett företag med monopol på alkoholhandeln i Sverige. Men att företaget saknar officiella konkurrenter minskar inte värdet på ett starkt varumärke, snarare tvärtom. Systembolagets existens hänger på att organisationens kunder vill ha dem kvar. Detta betyder att man måste lägga extra mycket vikt vid att få sina kunder nöjda.   För att se hur väl ledningen för Systembolaget lyckas med sin identitetsskapande kommunikation genomfördes tre undersökningar. En enkätundersökning bland de anställda gav en bild av de anställdas organisationsidentitet. Denna bild jämfördes med informationen som framkom under en kvalitativ samtalsintervju med Systembolagets kommunikationsdirektör Andris Zvejnieks. Det visade sig att ledningen lyckats bra med att förmedla organisationens värderingar och egenskaper internt. Ledningens och de anställdas organisationsidentitet stämde överrens med bara obetydliga skillnader. Även en mindre dokumentanalys utfördes på det material som nyanställda inom Systembolaget får under en introduktionskurs. Denna gav en mer mångsidig bild av vad ledningen vill förmedla när det kommer till identitetsskapande information.   En annan viktig fråga var vilka metoder och strategier som ledningen använder sig av vid kommunikation av den här typen. Även information om detta framkom under intervjun med Zvejnieks. Personaltidningen och temamöten visade sig vara viktiga både för de anställda och för ledningen. Enkätundersökningen visade starka indikationer på att kompetensverktyget KORUS inte uppfattades som tillräckligt viktigt av de anställda och att de inte använder sig av det. Dessutom tydde resultaten på att intranätet Vinet används på fler sätt av de anställda än ledningen räknar med.