The goal of my dissertation is to further our understanding of the political ramifications of women's running stories by focusing on the intersections of feminist rhetoric, women in sports studies, political theory, and ontology. To this end, I examined six books written by women, about women, who participate in the sport of running. Since I am most interested in how gendered concepts teach us how to be "appropriate," and due to the fact that what is considered appropriate gendered behavior changes over time, I start from a place of understanding that "appropriateness" is necessarily both hegemonic and unstable. As a feminist rhetorical critic, I am foremost concerned with gendered relations of power, and am interested in working to move those relations towards the democratic end of liberty and equality. This dissertation examined the following five research questions: First, how do women articulate their running identities in the stories they tell? For example, do women depict running as central or influential to their self-concepts, roles, identities, ambitions and/or goals? If so, how? Specifically, what identities, concepts, or themes are common across stories? Second, do individual women explicitly discuss, or implicitly allude to, multiple identities or roles? If they embrace multiple identities or roles, how do they rhetorically navigate among them in the stories they tell? Third, how, if at all, do women articulate their experience of gender norms? Fourth, what are the points of possible contention, clash or disagreement in the discussion of women runners' experiences? How might the various perspectives that women (and others around them) express be in legitimate (agonistic, pluralistic) conversation with each other? And finally, in what ways might these stories hint at ontological change as a real possibility, and/or provide a canvas for an agonistic and plural relationship with the self and others? In other words, what commitments, goals, beliefs, and/or values do different perspectives have in common, that might bring them together to work for mutually-agreed upon change in the world, or in the political order? Upon completion of this dissertation, my feminist rhetorical analysis provided ample evidence that the texts I examined are clearly consciousness-raising documents, as their sole purpose is sharing stories of how women journey through life via running. This project illustrated that a particular kind of consciousness is raised when women's bodies are running, sometimes alone, but often together. This consciousness provides a freedom for these women to be more whole, strong, and authentic versions of themselves; running gives way to a mental and physical strength that these women may not have found otherwise. While for some rhetors and audiences, the essential question of women and girls' participation in sports looms large, for many other people, the issues have broadened and deepened from the original `to play or not to play,' and now encompass subtler concerns, from the wearing of the hijab in athletic competition to whether or not women should train during pregnancy. The female body is constantly on display and up for debate, and the female body in the realm of sports is no exception. Together, feminist rhetorical criticism and agonistic pluralism provided me with the foundation to creatively analyze women's running stories for their political and feminist ramifications, places where women are celebrated and heralded as strong athletes, as well as point out places where liberty and equality are still lacking.

Over the past few years, more and more Swedish municipalities have chosen to establish a presence on social media with Facebook in particular in order to expand their communication with their citizens. At the same time, the level of citizen participation in local democratic and political processes has been low. With social media, an opportunity has been created for municipalities to reach out to a larger part of their audiences and get them more involved in the municipal operations that affects the daily lives of the citizens. The purpose of this study is to examine how municipalities within Uppsala County are utilizing Facebook to communicate with their citizens. The research questions are as following: “How does the municipalities communication on Facebook correspond with their communication documents” and “How does the municipalities communicate with their citizens based on representation and engagement?” The theoretical framework for this study is based on Ines Mergels theory on social media use and adoption among government organizations. The methods consist of a quantitative as well as a qualitative content analysis. In total, there were 100 Facebook posts examined with the main result showing that the municipalities generally do not focus on using Facebook posts as a way to increase democratic participation directly on Facebook. Rather, they use Facebook posts to inform citizens about democratic and political events happening in the real world. This study provides the perspective of eight different municipalities and by doing so contributes with a broader picture of how Swedish municipalities communicate with their citizens through Facebook.

Syftet med vår studie var att se hur iDeal of Sweden kommunicerar med sin målgrupp genom de bilder och texter de publicerar på sitt Instagramkonto. Vi såg ett problem med att företag konstruerar en viss bild av verkligheten som kan komma att påverka unga tjejer. Företaget beskriver sig själva som ett mode- och livsstilsvarumärke som tillverkar tillbehör till mobiltelefoner. Vi ville undersöka hur företaget porträtterar ideal genom olika statussymboler och undersöka hur bildtexterna är konstruerade. Vi har utfört en semiotisk analys med fokus på denotation, konnotation och symboler, och valde att undersöka detta ur ett genusperspektiv. Vår uppsats tog avstamp i Goffmans (1979) teorier om Feminine touch, front stage och back stage samt Göthlunds (2010) tema inom bild; Fetischism. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys med en semiotisk ansats för att studera materialet. För att enklare kunna se om Instagramkontot visade på en viss social status och ett visst ideal valde vi att tematisera symboler som fanns i bilderna, samt undersöka de tillhörande bildtexterna. De bilder som publiceras på företagets Instagramkonto består av exotiska resmål, exklusiva accessoarer och besök på restauranger. I bilder där en kvinna fanns med visade hon på attribut som associeras med kvinnlighet. iDeal of Swedens produkter är inte alltid i fokus på bilderna och i vissa bilder finns produkterna inte med. Det vi kunde se i denna studie är att företaget inte endast säljer mobilaccessoarer utan även säljer en livsstil. En livsstil som inte bara visar på hög social status men också en hög ekonomisk status

This essay studies the rhetorical situation of the crowdfunding site Patreon.com, with a particular focus on the construction of ethos. Taking off from the conception of ethos as a discursive dwelling place, the study analyzes five Patreon pages and the self-promotional practices associated with each page. It concludes that there are different ways of negotiating the implicit and explicit expectations that go along with setting up and maintaining a presence on a crowdfunding site – not least with regards to the relationship between ethos and ethics.

I denna uppsats undersöks hur fyra svenska företag, med hjälp av retoriska strategier, kommunicerar förtroendeingivande under sina “Om oss”- kategorier på respektive webbsida. Detta med hjälp av att studera och tolka vilka topiker som blir synliga samt vilken effekt dessa har för en förtroendeingivande process. Vidare undersöks förekomsten av retorikens pisteis (ethos, logos och pathos) samt dess funktion för att inge ett förtroende för det aktuella företaget. Analysen genomförs vidare med hjälp av en komparativ ansats där fokus ligger på jämförelsen av de studerade materialen samt de framkomna resultaten. Objekt för studien är följande företag: Com Hem, IKEA, Jula och Scandic Hotels Group.

Uppsatsen ämnar undersöka den kriskommunikativa respons som Finland respektive Ryssland gav till följd av två omfattande dopingskandaler. Det för att kunna jämföra imagereparation i två olika kulturer och kartlägga vilka imagereparerande strategier som tillämpas som en del i skapandet av ethos, samt hur de kan förstås utifrån kulturteori.Uppsatsen utgår från en hermenuetisk och retorikanalysmetod. För att utvinna ett resultat har studien tagit stöd i ett komparativt arbetssätt. Den teori som genomsyrar uppsatsen utgår ifrån den neoaristoteliska retorikteorin, krisretorik genom imagereparation samt kulturteori. Resultatet visar att imagereparationen skiljer sig i de båda länderna. Valet av imagereparerande handlingar tolkas därmed grunda sig primärt i landets egen kultur istället för en internationellt vedertagen idrottskultur. Retorikens arete och fronesis till skillnad från eunoia, verkar vara av störst betydelse för förtroendeskapandet i dessa sammanhang.

Det finns ett utbrett tabu kring menstruation i vårt samhälle. Det är något som ska döljas och inget det ska pratas om. En av de personer som tröttnat på tabut är Youtubern Clara Henry som har skrivit boken "Ja jag har mens, hurså?". Med den ger hon läsaren den kunskap om mens hon menar att vi borde fått lära oss i skolan men aldrig fick samt problematiserar tabut kring mens och uppmanar läsarna till att vara med och bryta det. Detta gör hon genom ett humoristiskt smyckat språk vilket bidrog till mitt val av humor som huvudteori för analysen samt stilfigurers påverkan på argumentationen. Genom de hermeneutiska metoderna kritisk retorikanalys, närläsning och stilanalys kom jag genom analysen fram till att Henry använder sig av många varierade stilfigurer som skapar en humoristisk argumentation kring mens och dess tabu vilket. Humorn kan bidra till en lättnad hos menstruerande personer samt nya sätt att prata om detta tabubelagda ämne.

Denna uppsats ämnar undersöka hur Systembolaget i två valda reklamfilmer söker etablera ethos. För att svara på detta har uppsatsen utgått ifrån en frågeställning som fokuserar på hur visuella budskap framställs samt huruvida identifikation tillämpas. Vidare utgår uppsatsen ifrån de teoretiska begreppen ethos, pathos och logos i entechnoi pisteis, visuell retorik samt identifikation. Den övergripande metod som används är hermeneutisk närläsning, fortsättningsvis tillämpas en visuell analys vilken innefattar aspekter från både en neoaristotelisk- samt en identifikationsanalys. Uppsatsen resulterar i slutsatsen att Systembolagets ethos skapas genom underliggande latenta budskap vilka appellerar till mottagarens känslor, och vidare skapare förtroende för avsändaren. Känslor väcks genom att använda identifikationsmarkörer vilka skapar konsubstansialitet. Ännu en aspekt som appellerar till mottagarens känslor är användandet av exempel involverande barn. Känslorna som väcks bidrar till att skapa förtroende för avsändaren, däri kan ethos etableras. Ethos skapas även då Systembolaget frekvent tillämpar ethos tre dimensioner, arete, eunoia och fronesis.

The Swedish government states that increased relations and collaborations with China will promote democratization. Leaders working cross-border can beviewed as a major source for influence. This thesis will use a rhetorical framework when aiming to examine democratic potentials in Swedish leaders operating in a Chinese context. Here communication is viewed as a possible tool for democratic influence. Rhetoricians believes that for influence to occur, the establishment of ethos is crucial, therefore will the thesis also explore how the leaders maintain and establish ethos in their daily interactions. The material mainly consists of interviews and field work carried out with leaders located in Shanghai and Hong Kong.

Företag engagerar sig allt mer i marknadsföring som belyser deras samhällsåtgärder, vilket går under benämningen Corporate social responsibility [CSR]. Ett företag som applicerar CSR i sin kommunikation är Systembolaget. Systembolaget är ett monopoliserat företag som på uppdrag av svenska staten säljer alkoholhaltiga drycker. I deras uppdrag ingår även att informera om alkoholens skadliga effekter samt att bidra till en minskad konsumtion. Alkohol anses vara en av de skadligaste drogerna i världen och alkoholmissbruk dödar varje år flera miljoner människor globalt. Det finns därigenom en problematik i att ett statligt ägt företag marknadsför sin CSR då forskning visat att CSR-kommunikation inte nödvändigtvis används i samhällsfrämjande syften, utan snarare kan ha motsatta effekter. Studien ämnar således problematisera Systembolagets användning av CSR-kommunikation i marknadsföringssyften. Analysen utfördes på tre reklamfilmer från Systembolagets Youtube-kanal med hjälp av en visuell retorikanalys. Den teoretiska utgångspunkten för studien grundar sig i retorik och begrepp som kopplas till CSR. Syftet med studien är att identifiera hur Systembolaget använder retoriska verktyg för att kommunicera CSR samt vad de vill associeras med för värderingar. Studiens syfte är även att problematisera Systembolagets CSR-kommunikation då det inte råder en tydlig gränsdragning beträffande vad som anses vara marknadsföring eller samhällsnyttig information. Resultatet visar att Systembolaget använder sig av retoriska verktyg för att förmedla budskapet om deras CSR. Genom användning av visuella och audiovisuella element förstärks associationerna till deras värderingar. Vidare visade resultatet på en tvetydighet gällande det egentliga syftet med CSR-kommunikationen. Analysen pekar på att den CSR-kommunikation som förmedlas i reklamfilmerna innehar persuasiva avsikter vilket står i konflikt med Systembolagets uppdrag. Systembolagets CSR-kommunikation kan därför anses vara marknadsföring i syfte att stärka deras varumärke vilket i sin tur riskerar att öka konsumtionen och därmed motsätta sig deras samhällsuppdrag. / Companies today are increasingly involved in marketing that highlights their societal actions. These actions are called Corporate social responsibility [CSR]. Systembolaget is a company that utilizes CSR communication. Systembolaget is a government-owned monopolized company that sells alcoholic beverages. Their mission includes informing about the harmful effects of alcohol and reducing the use of it. Alcohol is considered one of the most harmful drugs and the consumption kills millions of people globally every year. However, there is an issue regarding a government-owned company marketing its CSR as research has shown that CSR communication not necessarily is used for societal purposes, but rather may have the opposite effect. Therefore, the purpose of our study is to problematize Systembolaget's use of CSR communication for brand building purposes. The analysis was conducted using a visual rhetoric analysis on three commercials from Systembolaget's Youtube channel. The theoretical framework for the study is based on rhetoric theory and CSR. The purpose of the study is to identify how Systembolaget uses rhetorical tools to communicate their CSR and which values they want to be associated with. Furthermore, the study aims to problematize Systembolaget’s CSR communication as there is no clear definition regarding what is seen as marketing or information that is considered beneficial for the society. The result of the study shows that Systembolaget uses rhetorical tools to convey the message of their CSR. Through the use of visual and audiovisual elements, the associations to their values are strengthened. Furthermore, the result shows an ambiguity regarding the actual purpose of the CSR communication. The analysis indicated that the CSR communication conveyed in the commercials have persuasive intentions, which is in conflict with Systembolaget's mission. Systembolaget's CSR communication can therefore be considered brand building marketing, which pose a risk of increasing consumption and thereby opposing their societal duties.