Vi vet alla vad en skola är. Det är några byggnader på en skolgård. Samtidigt är skolan i meningen den svenska skolan, mångas angelägenhet. Elever, föräldrar, lärare, skolledning, politiker och näringsliv har alla olikartade förväntningar. I skolans styrdokument formulerar staten både mål och medel för 2000-talets goda skola. Vägen till skolutveckling och måluppfyllelse går via ledarskap och samarbete. Dessa områden behöver betonas och förbättras ute i de olika skolenheterna. Samtidigt som man uppmanar till mångfald, variation och lokala lösningar baserat på idén om målstyrning, lyser två modeller starkt på skolhimlen. Det ena är idén om ledarskap förknippat med den starka, företagslika ledaren. Det andra är arbetslaget som idealmodell för samarbete. Den här doktorsavhandlingen undersöker sambandet mellan ledarskap och samarbete och ställer sig frågorna; vilka uttryck tar sig egentligen ledarskap och samarbete i lokala skolor? kan en skolledning medelst ledarskap påverka samarbete i en lokal skola? Hur går det i så fall till? Studien är gjord i tre grundskolor som representerar tre olika skoltyper. Jämförelsen mellan dessa tre skolor ger underlag till att diskutera olika modeller för organisering och ledning av skolverksamhet. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2003</p>

Studiens syfte är att undersöka grundskollärarens uppfattningar av inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans verksamhet. Frågeställningarna är; vilka möjligheter, utmaningar och framgångsfaktorer ser grundskolelärare angående inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans verksamhet? Studien är en kvalitativ studie där sex semistrukturerade intervjuer genomförs med grundskollärare med erfarenhet av inkludering av grundsärskolans elever i grundskolans verksamhet från förskoleklass upp till årskurs sex. I analysen används två teorier, Asp-Onsjös (2008) teori om inkludering som belyser inkluderingen på nära håll och Nilholms (2007) perspektiv på specialpedagogik som tillåter en mer distanserad tolkning av fenomenet.     I studien framkommer de demokratiska och sociala fördelarna med att inkludera elever samt utmaningarna som innefattar såväl ledningens ansvar, lärarens arbetsvillkor, föräldrarnas inflytande och det dagliga arbetet. Framgångsfaktorer som blir tydliga är lärartäthet, tillgång till grupprum och att inkluderingen påbörjas direkt i förskoleklass. Intressant att lyfta är de samstämmiga uppfattningarna som presenteras såväl i litteraturen, forskningen, som av informanterna om de positiva effekterna, utmaningarna och framgångsfaktorer i inkluderingssammanhang. Mest anmärkningsvärt är hur betydelsefull socio-kommunikationen är mellan lärare och eleverna som inkluderas för att skapa sammanhang och förståelse om vad som avhandlas. Likaså betonas vikten av att upprätthålla ett gott socialt klimat på skolan.   Studiens resultat genererar ny kunskap som ger en möjlig förklaring om varför inkludering högre upp i skolåren tenderar att misslyckas. Genom att uppmärksamma vad som leder till exkludering kan skolledning, grundskollärare och speciallärare samverka för att finna lämpliga åtgärder för att motverka det. På så vis kan det som framkommer i denna studie användas i den pedagogiska praktiken. I undersökningen framkommer även vad som gynnar en inkluderande verksamhet och därmed kan detta sätta fokus på vad skolor behöver utveckla och inom vilka delar personalen behöver fortbildning för att kunna arbeta inkluderande. / The studies purpose is to examine inclusion of pupils with intellectual disabilities in compulsory schools. The key question is: what are the possibilities, challenges and successful methods as to how teachers can include pupils with intellectual disabilities and involve them in compulsory school? The study is qualitative where six semi-structured interviews are conducted by teachers with experience of including pupils with intellectual disabilities from preschool up to year 6 in compulsory schools. In the analysis there are two theories: The Asp- Onsjös (2008) theory which allowed a close analysis of the topic and Nilholms (2007) prespective on special needs teaching that allows a more distanced interpretation of the phenomenon.   In the study there are both the social and democratic advantages that incorporates pupils challenges. These challenges are also effected by the leadership, teacher, working conditions, parents influence and their daily work. Successful factors that are working are teaching experience, access to student work rooms that are included directly as a continuation of kindergarten. The interest is that the same experiences presented in the literature and research, can present the positive effects, challenges and successful methods inherent in compulsory inclusion. Most noticeable is how important socio-communication is between teachers and pupils that can be included to create inclusion and understanding in a permissive learning environment. It also stressed the importance of maintaining a good social climate at school.   The result of the study generates a new knowledge and gives a possible explanation about why placing inclusive pupils with intellectual disability higher up in the learning stage generally fails. Paying attention to what leads to exclusion can help the school leadership, teachers and special needs teachers co-operate to find suitable alternatives. The finding from this study may lead to improved future learnings and understandings of pedagogy in the school environment. In future studies there should be consideration to what constitutes appropriate activities and what schools need to develop. Staff professional development would also play an important part in this to develop their awareness and knowledge of inclusion of pupils with an intellectual disability.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om några pedagogers erfarenheter av IKT som stöd i läs- och skrivundervisning i grundsärskolan. De forskningsfrågor som ställts är hur pedagoger inom grundsärskolan beskriver att de använder IKT som stöd för elever i läs- och skrivundervisning, vad pedagogerna uttrycker för inställning till IKT och vilka för- och nackdelar som de kan se kring användandet av IKT som stöd i läs- och skrivundervisningen.   Metodvalet för studien är semistrukturerade intervjuer med respondenter som arbetar inom grundsärskolans åk 1–9 och använder sig av någon form av IKT i sin undervisning. Respondenterna skulle också arbeta med ämnet svenska. Intervjuguiden skickades ut i förväg för att förberedda respondenten på själva intervjutillfället. Intervjuerna har spelats in och transkriberas för analysarbetet. I analysarbetet har ett sociokulturellt perspektiv på lärande används.        Resultatet med studien visade på att respondenterna anser att IKT kan vara ett stort stöd för elever i grundsärskolan inom läs- och skrivundervisningen. De stora fördelarna var att elever kan ta till sig kunskap genom att få texter upplästa via talsyntes, kunna skriva texter även om de har motoriska svårigheter med till exempel penngrepp. Nackdelar kunde vara den tekniska biten och att eleverna förlorade den finmotoriska träningen som skrivande med penna ger dem. / The purpose of this study is to contribute with knowledge of some educators' experiences of ICT as support for reading and writing education in compulsory schools  for pupils with learning disabilities The research questions are how educators in compulsory schools for pupils with learning disabilities describe that they use ICT as support for students in reading and writing education, which attitudes educators express about ICT and which pros and cons they can see in the use of ICT as support in reading and writing education.   The method selection for the study is semi structured interviews with respondents who work within the grades 1-9 in compulsory schools for pupils with learning disabilities and use some form of ICT in their education. The respondents also work with teaching the subject Swedish. The interview guide was sent out in advance to prepare the respondents for the interviews. The interviews were recorded and transcribed for the analysis work. In the analysis work, a socio-cultural perspective on learning has been used.   The results of the study showed that respondents believe that ICT can be a great support for students in compulsory schools for pupil with learning disabilities regarding reading and writing education. The major advantages were that students can gain knowledge by getting texts read out loud with speech synthesis and writing texts even if they have physical difficulties with their fine motor skills, such as holding a pencil. Disadvantages could be the technical bit and that the students lose their motor skills practice that pencil writing can give them.

This explorative research paper looks at the attitudes and experiences of four EFL teachers towards assessment of English as a foreign language. The study was carried out using qualitative research with semi-structured interviews. The paper discusses factors that impact attitudes towards assessment. Our findings show that assessment is affected by a variety of factors, including colleagues, the head teacher and guiding documents. Furthermore, this paper identifies the need for more teacher education regarding the process of assessment, specifically formative assessment.