Detta examensarbete undersöker hur lärare upplever att kooperativt lärande ur ett inkluderande perspektiv kan påverka elevers kunskapsutveckling i matematik. Vidare undersöker studien lärarnas tillvägagångssätt för att stimulera eleverna till att vilja samarbeta och lära i grupp inom matematikundervisningen. Två frågeställningar utformades för att besvara studiens syfte: Hur påverkar det kooperativa lärandet elevernas kunskapsutveckling ur ett inkluderande perspektiv inom matematikundervisningen? Hur arbetar lärarna med det kooperativa lärandet för att stimulera elevernas engagemang till samarbete inom matematikundervisningen?    Studien har utförts genom en kvalitativ enkätundersökning med både slutna och öppna frågor. Genom enkäten har svar från 24 respondenter framställts och en fenomenografisk ansats har tillämpats vid analys av data. En tolkning och analys av respondenternas svar från enkätundersökningen har visat att det kooperativa lärandet bidrar till engagemang till samarbete inom matematikundervisningen. Utifrån resultatet synliggörs även hur elevernas kunskapsutveckling främjas av det kooperativa lärandet ur ett inkluderande perspektiv. Dessutom har det kooperativa lärandet inom matematikundervisningen visat sig öka elevernas aktiva deltagande och engagemang till ämnet.

Cooperative learning is a very common working method in grade school. The purpose of this study is to identify the effects that cooperative learning has on students with different abilities. Several articles covering different abilities have been selected for our analysis. During our analysis we observed similarities and differences in the articles and thereby found three main topics for the result section: The effects of early introduction to cooperative learning, cooperative learning form a second language perspective and the teacher’s adaptation for students with learning disabilities. After reading and discussing the results in the articles we come to the conclusion that cooperative learning can be beneficial for every student, if the teacher has the right knowledge and the right understanding of how to use it.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka om kooperativt lärande har effekter på elevers utveckling i matematik. I kunskapsöversikten beskrivs vilka effekter kooperativt lärande har på elevers utveckling i matematikundervisningen, samt vad läraren bör göra för att framgångsrikt använda kooperativt lärande. För detta har 8 vetenskapliga artiklar analyserats och sammanfattats. Resultatet visar på att kooperativa arbetsmetoder är effektivare än de traditionella i matematikundervisningen. Elevernas prestationer tyder på att användning av kooperativa arbetssätt främjar elevernas förståelse i matematik. Dessutom påverkar kooperativt lärande elevernas relationer och motivation i matematikundervisningen. I de klasser kooperativa metoder används, har påvisats att eleverna utvecklar sina sociala förmågor samt andra färdigheter, såsom att ta beslut, kompromissa och förhandla. Studierna visar även att lärarens roll är betydelsefull för metodens framgång. Utöver detta visar studierna att metoden inte är enkel att använda, den kräver tid och välplanerad matematikundervisning. Slutligen konstateras att kooperativt lärande är en effektiv metod för elevers utveckling i matematik och att den fungerar från förskoleklass upp till årskurs 7 oavsett elevers kunskapsnivå. För att genomföras måste läraren ha en bred kunskapsbas inom kooperativt lärande för att framgångsrikt kunna använda metoden i matematikundervisningen.

This study is a study of literature which focused on the research question How can cooperative learning reduced perceived mathematics anxiety. This was conducted via a literature search in a variety of databases, such as ERC, ERIC, and finally libsearch. The searchwords that were used were connected to the reasearch question, for instance cooperative learning in mathematics and anxiety. The studies that were chosen based on relevance were then analyzed and summarized. Based on the summarization subcategories such as shared responsibility, complement each other, helping, not competing, active learning, and setbacks were established based on recurring concepts. The results were then presented based on these subcategories’ effect on perceived mathematics anxiety. The conclusion that was made was that cooperative learning can reduce mathematics anxiety by giving students an improved sense of responsibility, cooperation, and support by their peers as well as creating a less competitive environment with more focus on active learning

Denna kunskapsöversikt är skriven för att redogöra för vad forskning säger angående hur elevers matematiska språkutveckling påverkas av metoden kooperativt lärande. Den syftar också till redogörelse för hur den kooperativa undervisningsmetoden skiljer sig från den traditionella, det vill säga metoden som innebär att elever arbetar individuellt med uppgifter i en lärobok eller motsvarande.Arbetet är utfört med hjälp av publicerad forskning som behandlar ämnet. Resultatet beskriver den kooperativa lärandemetoden och jämför den med det traditionella sättet att lära sig på. Forskning redogör också för hur matematiken undervisas i klassrummet med hjälp avkommunikation och kooperativt lärande, samt hur användningen av det matematiska språketsker.Med hjälp av denna forskning har slutsatsen dragits att den kooperativa lärandemetoden harpositiv inverkan på den matematiska språkutvecklingen och att språkutvecklingen kan ske på ett enklare sätt med hjälp av kommunikation med de andra eleverna. Det matematiska språket kan utvecklas med hjälp av metoden kooperativt lärande då eleverna får större möjlighet att kommunicera och interagera med varandra på ett utvecklande sätt.

The purpose of this paper has been to chart and problematize the socio-cultural based method, cooperative learning, as a didactic tool in physical education through a case study. This study was based upon the challenge of inclusive education, and through cooperative learning the aim was to investigate whether the method is useful or not in physical education. The case study was based upon an annotated bibliography, which indicated that cooperative learning points to predominantly positive outcomes among younger students, such as increased inner motivation to learn. Meanwhile, previous research also underlined the importance of knowing how to use cooperative learning as a method in order to be a beneficial way of learning as well as creating a sphere of inclusive education. Consequently, this made us eager to discover how cooperative learning as a didactic tool work among older students. The case study was conducted in an upper secondary school in order to broaden the knowledge of cooperative learning. The result of this case study showed that the students’ experience of cooperative learning was positive, as the structure of learning teams increased cooperation and interaction between the students. However, the students also experienced some difficulties in working through specific roles, which is a core element in cooperative learning. In conclusion, the study gave insight in how structured group work can impact the learning process in Physical Education.

Abstract Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare använder sig av kooperativt lärande ute i skolorna och i vad mån kooperativt lärande bidrar till språk-och kunskapsutveckling. Vår undersökning bygger på en kvalitativ metod och etnografisk studie, i vårt fall klassrumsobservationer. Våra observationer har vi genomfört på två olika skolor, i fem olika klasser, med elever i åldrarna 7-10 år. Resultatet har analyserats efter analysmetoderna koncentrering och kategorisering. Resultaten och analysen visar att det finns både för- och nackdelar inom det kooperativa lärandet och att läraren genom sitt arbete har en stor roll i detta. Vår slutsats är att lärarens roll, strukturerna, strategierna och samarbetsfärdigheterna är det som bygger upp det positiva ömsesidiga beroendet. Det vi också såg var att det fanns en tendens till att arbetsformen tog över från ämnesinnehållet. Utvecklingsområden vi såg inom svenska är att eleverna har möjlighet att utveckla sitt tal- och skriftspråk, genom att de får lov att kommunicera, tänka och lära tillsammans.

Research shows that educators working in General Education Development (GED) preparation classes lack research-based instructional practice. Current research further implies that using research-based instructional practices is beneficial to adult learners. The location of this study was a local public community college and satellite locations in a U.S. state on the East Coast that did not assess whether educators were using the research-based cooperative learning methods in GED prep classes. There was no known information to identify research-based instructional practices in GED prep classes. Therefore, the types of instructions educators used and whether educators were producing successful outcomes were both sought to be researched. This qualitative study explored instructional practices and successful GED outcomes. Johnson, Johnson, and Smith's cooperative learning method served as the conceptual framework for this study. Research questions addressed educators' experiences in facilitating and integrating cooperative learning and their need for supports to improve GED outcomes. Purposeful sampling was used to select 8 educators experienced in GED prep class to participate in interview questionnaires. Five of the 8 participants also completed face-to-face interviews. Data were collected from interviews and documents to determine a plan to construct a research-based tool for educators. Qualitative data were coded manually to extract themes. Findings of the study showed that educators working with adult learners did not report standard use of cooperative learning methods in GED prep classes. A workshop was created in order to help educators redesign instructional practices and provide a research-based tool to enhance adult learners' participation and improve GED outcomes.

This study explored how Process-Oriented Guided Inquiry Learning (POGIL) elicits learners’ reasoning about stoichiometry. The study further explored the perceptions of both teachers and learners over the use of POGIL in the field of stoichiometry. A qualitative case study was carried out at two conveniently and purposely sampled township schools in Pretoria, South Africa. For this purpose, two 11th grade physical sciences classes (N=48) and their respective teachers who were previously trained to teach using POGIL, gave consent to participate in the study. Data were collected using pre-intervention test, post-intervention test and lesson observations, as well as focus group interviews for learners and individual interviews for teachers. All data were coded and analysed with the aid of ATLAS.ti software for qualitative data analysis. The pre-intervention test indicated that the learners lacked reasoning in solving stoichiometry questions. The post-intervention test results indicated that the learners improved their mathematical reasoning and achievement. The findings from the observations indicate that the learners were excited, motivated and actively engaged in their work, assisting one another by endeavouring to answer questions supported with justification. The findings from the focus group interviews indicate that the learners were excited to learn using POGIL and wished to use it in other subjects such as mathematics. The learners anticipated an improvement in their grades and understanding of stoichiometry. The findings from the teachers’ interviews indicated that they too appreciated using POGIL. They found POGIL useful in reducing misconceptions, increasing learner participation, increasing understanding and achievement, and felt that their learners were interested in utilising POGIL as a learning tool. The results indicated that POGIL increased learners’ reasoning, understanding, achievement, active participation, and interest in learning. / Thesis (PhD)--University of Pretoria, 2021. / National Research Foundation (NRF) / Science, Mathematics and Technology Education / PhD / Unrestricted

I denna systematiska litteraturstudie presenteras och analyseras tidigare forskning kring boksamtalet och det kooperativa lärandet. Syftet med studien är att undersöka dessa undervisningsmodeller utifrån tidigare forskning, för att sedan sätta dem i relation till varandra. Studiens frågeställningar är kopplade till kooperativt lärande och boksamtal som två undervisningsmodeller samt hur de kan påverka elevernas lärande. Till grund för studien ligger 17 vetenskapliga publikationer och avhandlingar. Resultatet visar att samtalet är en viktig del för att utveckla elevernas kunskaper och sociala färdigheter. Det framgår att när lärandet sker i strukturerade sociala sammanhang kan eleverna tillsammans utveckla sina tankar och idéer. Detta sker med hjälp av läraren som ger tydliga ramar för arbetet samt stöttar eleverna för att främja djupare diskussioner. Studiens resultat visar att läraren har en komplex roll i båda dessa sammanhang, där de många gånger kan känna sig osäkra i hur de på bästa sätt ska agera för att utveckla elevernas lärande. Därför menar forskningen att elevers lärande gynnas när de får “mötas i mitten”, det vill säga att genom social interaktion utveckla kunskap tillsammans.