Bidragandet till en hållbar utveckling är en väsentlig faktor som ständigt är under förändring och utveckling. Numera inkluderas konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) i förhållande till att uppnå legitimitet men även för att samhället kräver det. Upprättandet av CSR är i Sverige lagstadgat för stora företag, men inte för små och medelstora företag. Trots detta väljer företag att etablera ett strategiskt CSR-arbete, utöver de juridiska skyldigheterna, för att agera etiskt och bidra med nytta till för sig själva och samhället. Begreppet CSR beskrivs som en självreglerande affärsmodell och uppfattas vara fundamental i företagets sociala ansvarstagande, för dess intressenter, samhället men även dem själva. Emellertid förekommer två ytteligare nyckelfaktorer: ekonomiskt och miljömässigt ansvarstagande som tillsammans med det sociala ansvaret bidrar till en hållbar utveckling.  Syftet med studien är att bidra med en utvecklad teori beträffande hur CSR-arbetet ser ut inom svenska detaljhandelsföretag. Följaktligen avser studien att undersöka den rådande skillnaden mellan vad CSR innefattar och hur det tillämpas i praktiken, vilket bidrar till en bättre förståelse kring den praktiska situationen. För att besvara syftet baseras studien på en kvalitativ forskningsansats och innefattar två intervjuer per företag, samt granskning av företagens hållbarhetsrapporter för de tre utvalda företagen; Mio, Rusta och Coop.

Yes / This study aims to examine the extent to which corporate governance structures and ownership types are associated with the level of Corporate Social Responsibility Disclosures (CSRD) in a developing country. Design/methodology/approach: Multiple regression techniques are used to estimate the effect of corporate governance structures and ownership types on CSRD using a sample of Libyan oil and gas companies between 2009 and 2013. Findings: First, our results suggest that although the level of CSRD in Libya is low in comparison to its western counterparts, ownership factors have a significant positive influence on CSRD. Second, we find board meetings to have a positive impact on CSRD. However, we fail to find any significant effect of board size and presence of CSR committees on CSRD. Overall, our results support prior theoretical evidence that pressures exerted by the government and external stakeholders have a considerable influence in promoting firm-level CSRD activities, specifically as a legitimising mechanism in fragile states. Research limitations/implications: First, our research is based on the annual reports and it did not examine any other reports or other mass communication mechanism that companies’ management may use to disclose CSR information. Future studies might consider disclosures in other channels, if any, such as the internet, CSR reports etc. Additionally, this research adopts the neo-institutional theory perspective. Future studies might integrate multi-theoretical lense to offer a richer basis for understanding and explaining CSRD determinants. Originality/value: Our research contributes to the literature by first providing additional evidence for existing studies, which suggest that on average better-governed companies are more liable to follow a more socially responsible agenda than poorly governed companies as a legitimising mechanism in fragile states. Also, our study overcomes a major weakness in existing Libyan studies, which have mainly used descriptive data.

The thesis deals with corporate social responsibility (CSR) of Plzeňský Prazdroj, a.s., where first of all I focused on analysing programme Občanská volba with the help London Benchmarking Group and suggested how to cultivate activities with local community. The first chapter of my diploma thesis describes general data about corporate social responsibility and the history of it. In the second chapter, the practical one, is described corporate social responsibility of Plzeňksý Prazdroj in detail. The following chapter deals with programme Občanská volba. In addition of analysis of economic contributions corporate social responsibility I tried to find out the answer on a question if Plzensky Prazdroj fulfils the CSR conception. This is very important for internal users but also for stakeholders.

Background: Both CSR and brands has taken a bigger role in todays market. Consumers have become more aware of how the companies drives their businesses. Beacuse of that, companies needs to adapt a CSR-program for their business. Problem discussion: Since having a CRS-program has become a demand on companies and their brands ,we find it interesting to search the underlying factor which affect the choice of which CSR- program a company chooses. Aswell as how they use this program strategic. Questions: Which factors and stakeholders affect a companies choice of philantropic CSR? How does companies differentiate / position their brand through their philantropic CSR? Aim: To disclose the underlying factors to a companies choice of philantropic CSR aswell to conclude how they use this program in a strategic way. Method: This study is using a qualitative approach where the primary data has been collected through interviews. All of the subjects has been an employee of the two companies in question, Folksam and Skandia. The studies primary data has then been analyzed through its secundary data, such as theories and previsouly done research in the same field. Conclusion: Skandia and Folksam are different in their choosing of a CSR-program, their underlying factors aswell as how they use their philantropic CSR in a strategic way. Skandias CSR-programme has been influenced by external factors, where Folksams program has been influenced by internal. The studie also shows that Skandia is using their philantropic CSR to differentiate and position their brand where Folksam is using their other CSR to do this. / Bakgrund: Både varumärken och CSR har blivit större på marknaden idag samtidigt som konsumenterna har blivit mer medvetna om hur företagen bedriver sin affärsverksamhet. Företagen måste då anpassa sin affärsverksamhet och skapa ett CSR-program. Problemformulering: Eftersom CSR nästan har blivit ett krav på ett företag och deras varumärke så anser vi det intressant att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av CSR-program samt hur företagen använder dessa program strategiskt. Frågeställningar: Vilka faktorer samt intressenter påverkar valet av ett företags filantropiska CSR? Hur arbetar företag med att differentiera/positionera varumärket genom sitt filantropiska CSR-program? Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar företags val av CSR-program samt hur de använder sina filantropiska CSR-program för att positionera/differentiera sitt varumärke. Metod: Studien utgår utifrån en kvalitativ metod där primärdata har samlats in utifrån intervjuer. Respondenterna har varit diverse anställda hos de två undersökta bolagen, Folksam och Skandia. Primärdata har sedan analyserats gentemot studiens sekundärdata vilken innefattar den tidigare forskningens teorier angående hur företag väljer CSR, vilka faktorer som spelar in, samt hur de kan använda sin CSR för att differentiera samt positionera sitt varumärke. Slutsats: Skandia och Folksam skiljer sig i både val av CSR program, bakomliggande faktorer samt hur de använder sig av deras filantropiska CSR-program strategiskt. Skandias val av filantropisk CSR har påverkats huvudsakligen av externa faktorer medan Folksam har påverkats av interna faktorer. Studien har även visat att Skandia använder sin filantropiska CSR för att såväl differentiering som positionering medan Folksam istället använder annan form av CSR för att göra detta.

Konceptet Corporate Social Responsibility (CSR) och varför företag väljer att arbeta med det debatteras av många, inom akademin såväl som utanför. Dock finns det en oenighet i vad som inkluderas i ett företags arbete med CSR. Denna studie hävdar att nuvarande teorier som används är oförmögna att förklara den komplexa omgivning som företag verkar inom och därmed inte lyckas ge ett bra svar på denna studies syfte, om hur CSR är konstruerat. Studien nyttjar teorin om institutionell logik som verktyg för att kunna utforska företags arbete med CSR i en komplex omgivning och diskursteori för att åskådliggöra innebörden av CSR och dess konstruktion. Trots mycket forskning inom institutionella logiker, skiljer sig denna studie genom sin användning av CSR-rapporter, insamlade från företag i den uppmärksammade klädbranschen, som källor till data.Studien konstaterar att ett klädföretags arbete med CSR utgår från flera parallella, ofta motstridiga, institutionella logiker som formas genom en komplex omgivnings många olika påtryckningar. Studiens resultat beskriver dessutom ett CSR som inkluderar en moralisk ställning där företagen utför filantropiska handlingar, bortom behovet för deras egen verksamhet. Härigenom illustreras en diskursiv konstruktion av CSR som är lika komplex som den omgivningen där företagen verkar, med flera parallella logiker som influerar. Genom svarandet av syftet, gör studien två bidrag till teorin om institutionell logik. I identifieringen av institutionella logiker blir en helt ny institutionell ordning bekräftad. Slutligen, i användningen av CSR-rapporter för analys, uppvisar studien även hur organisationers egna texter kan användas för att identifiera institutionella logiker.Två implikationer kan göras, där den första rör den makt som företagets olika intressenter har i att influera vad CSR innebär och på så sätt också driva påverkan, som betydande komponenter av en omgivning som företagen visar stor följsamhet till. Den andra implikationen berör nödvändigheten i företags beaktande av en CSR-diskurs som inkluderar en moralisk dimension, med ett åtagande som går bortom intresset för den egna verksamheten. / The concept of Corporate Social Responsibility (CSR) and why companies choose to engage in such task is debated by many, both within the academy as well as outside it. There is however a disagreement in what is included in a company’s engagement in CSR activities. This study argues that current theories in use, are unable to explain the complex environment in which companies operate and therefore incapable of providing good answers to this study’s purpose, concerning how CSR is constructed. This study draws on the theory of institutional logics as a tool in exploring a company’s engagement in CSR in a complex environment and discourse theory in visualizing the meaning of CSR as well as its construction. Despite a great amount of research in institutional logics, this study departs from previous research in its exclusive use of CSR-reports, gathered from companies in the remarkable apparel industry, as sources of data.This study concludes that an apparel company´s engagement in CSR activities emanates from several, often contradictive, institutional logics that take form through numerous different pressures in the environment. The result of the study calls for a CSR that includes a moral stance where the companies perform philanthropic deeds, beyond the needs of their own business. Hereby, the study displays a discursive construction of CSR that is equally complex as the environments in which the companies operate, with numerous different yet parallel logics influencing. In answering the purpose, the study makes two contributions to the theory of institutional logics. In identifying the institutional logics, an entirely new institutional order is acknowledged. Lastly, in using CSR-reports in the analysis, this study shows how texts of organisation´s own making can be used in identifying institutional logics.Two implications can be made, the first being the power that different stakeholder of the company has in influencing the meaning of CSR and how they themselves are part of the process. Thus being able to drive change, as important components in an environment to which companies show great compliance. The second implication concerns the necessity in company’s consideration to a discourse of CSR that includes a moral dimension, comprising a commitment that goes beyond a vested interest for the business.

På senare tid har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit en allt viktigare företagsfråga. Det har dock framhävts att otillräcklig forskning har ägnats åt att dess inverkan på anställda. Syftet med denna studie varit att undersöka effekten av CSR, riktad mot externa intressenter, på anställdas arbetsmotivation. För detta ändamål har en fallstudie av en svensk bank genomförts. Först utfördes en kartläggning av bankens CSR. Sedan utvecklades ett konceptuellt ramverk inspirerat av dels kartläggningen av bankens CSR, och dels av Hackman och Oldhams Job Diagnostic Survey. Därefter distribuerades en psykometrisk undersökning till 117 anställda i ett av bankens sex affärsområden. Detta i syfte att försöka fånga in den potentiella motivationseffekten av bankens CSR. Den huvudsakliga upptäckten av studien indikerar ett positivt samband mellan upplevd CSR och arbetsmotivation. Dessutom, utav de valda måtten för arbetsmotivation, visade sig upplevd meningsfullhet generera den tydligaste kopplingen till CSR, följt av upplevt ansvarstagande och feedback. Följaktligen är den viktigaste slutsatsen, inom ramen för denna studie, att arbetsmotivation påverkas positivt av CSR. / In recent times, Corporate Social Responsibility (CSR) has become an increasingly important corporate issue. It has, however, been argued that insufficient research has been dedicated to its impact on employees. The purpose of this study has been to examine the effect of CSR directed at external stakeholders on employee motivation. In order to do so, a case study on a Swedish bank was conducted. First, a mapping of the bank's CSR was carried out. Thereafter, a conceptual framework inspired by the mapping of the bank's CSR as well as by Hackman and Oldham's Job Diagnostic Survey was developed. Second, a psychometric survey was distributed to 117 of the bank's employees in one of its six regional business units. This was done in order to capture the potential motivational effect of the CSR of the bank. The principal finding of the study indicates a positive relationship between perceived CSR and work motivation. Furthermore, out of the selected measures of work motivation, experienced meaningfulness provided the most distinct connection to CSR, followed by experienced responsibility and feedback. Accordingly the most important conclusion, within the scope of this study, is that CSR positively affects work motivation.

Seeberg, Fredrik & Zetterlund, Philip, 2017, Green energy, can it ever be wrong? - A qualitative study about how electricity supply companies uses CSR communications. (Grön el är aldrig fel? - En kvalitativ studie om hur elhandelsbolag i Sverige använder sig av CSR-Kommunikation) Environmental climate changes are a hot topic in the world today. Producing and delivering energy makes a big impact to that change and energy corporations are therefore inclined to use positive results and methods to claim a “Green” image. One common method to prove a corporation’s effort is Corporate Social Responsibility (CSR). This study compares the usage of CSR as a communication tool by two Swedish energy corporations of very different sizes, Mälarkraft, a local corporation with about 150,000 customers, and E.ON Sverige, Sweden’s second largest energy supplier with over a million customers. Our study shows, that despite the difference in sizes, that both corporations uses CSR to achieve the same notion, a more favourable reputation. Their means to achieve this however, is clearly different. By studying the corporations strategies with interviews and context analysis of internet web pages, we show that the difference in sizes and local connection help differentiate the strategies. Key Words: Communication, CSR, Energy Corporations, Communication Strategy, Stakeholder Theory, Corporate Social Responsibility, Greenwashing, Green hushing.

Bakgrund: Förändringar i konsumtionsmönster har på senare år uppkommit i vårt dagliga liv. Ju mer vi efterfrågar och konsumerar, desto mer ökar transporterna vilket skapar negativa konsekvenser på vår omgivning. Ökat avfall, onödiga kostnader, osunda arbetsförhållanden och ineffektiv användning av tillgångar är exempel på när företag inte tar sitt ansvar på de miljömässiga, ekonomiska samt sociala hållbarhetsområdena. Logistikföretagen har en direkt negativ påverkan på sin omgivning genom dess koldioxidutsläpp från fordonen, och har därmed en direkt möjlighet att kunna påverka detta. Logistikbranschen står idag inför olika utmaningar, men kan genom ett integrerat hållbarhetsarbete erhålla förmåner i både monetära och icke-monetära former. Företagen kan ta ansvar för de miljömässiga, ekonomiska samt sociala aspekterna, vilket benämns som Corporate Social Responsibility (CSR). Den effektiva resurshanteringen som kan implementeras i logistikföretagen utgörs av modellen cirkulär ekonomi och grundas i att reducera, återanvända och återvinna resurser inom verksamheten. CSR och cirkulär ekonomi utgör därmed grunden i denna studie för att ta reda på hur ett hållbarhetsarbete kan tillämpas på bästa möjliga sätt hos företag inom logistikbranschen i Sverige. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur logistikföretag i Sverige arbetar med hållbarhet. Vidare avser vi att identifiera och undersöka vilka möjligheter och förutsättningar som finns för implementering av cirkulär ekonomi inom logistikföretag för att skapa ytterligare resurseffektivitet och hållbarhet. Genomförande: Studien har genomförts med en kvalitativ karaktär genom intervjuer med insatta aktörer som har en direkt koppling till logistikbranschen i Sverige. Detta val grundas i att erhålla en ökad förståelse baserad på olika källor från branschen med respondenter som har varierade befattningar och kunskaper. Slutsats: Resultatet av denna studie innebär att en effektiv resurshantering baserad på den cirkulära ekonomins modell kan först uppnås när fyra delar är förverkligade tillsammans med ett hållbart ansvarstagande. Första kravet behandlar en hållbar strategi, det andra kräver att transportbeställaren efterfrågar hållbara transporter. Dessutom krävs även att företagen implementerar hållbara logistikaktiviteter som optimerar verksamhetens resurser. Slutliga kravet begär att intressenter ser incitament till att investera i verksamheten och långsiktiga samt branschöverskridande samarbeten tillsammans med att lagar stiftas för att driva hållbarhetsarbetet framåt. / Background: A shift in consumption has been noted in recent years. The more we demand and consume, the more increases the number of transports which leads to negative consequences in our environment. Logistic firms have a direct effect on the environment through their carbon emissions from their vehicles, therefore they have a direct possibility to influence this. The logistic sector is facing multiple challenges, but can through integrated sustainability actions acquire benefits, in both monetary and non-monetary forms. The companies can be responsible regarding the environmental, economic and social aspects, which is called Corporate Social Responsibility (CSR). The efficient resource management that can be implemented in logistic firms constitutes of the circular economy model, which is based on reducing, reusing and recycling resources within a company. CSR and circular economy compose the base in this study for the investigation of how a logistic firm can in the most optimal approach, implement sustainability actions within the logistic sector in Sweden. Purpose: The purpose of this study is to examine how logistic firms in Sweden work with sustainability. Furthermore, we aim to identify and investigate what are the possibilities and conditions for an implementation of circular economy within logistic firms to create a more resource efficient and sustainable sector. Completion: The study has a qualitative outline through interviews with competent actors that have a direct connection with the logistic sector in Sweden. This decision is based on the aim of obtaining a greater understanding from different sources in the sector with persons that obtain varied positions and knowledge. Conclusion: The results of this study implies that an effective resource management based on the circular economy model only can be achieved when the following four elements are realized with sustainable responsibility. The first requirement deals with a sustainable approach, the second requires that there is a demand for sustainable transports, it also requires that companies implement sustainable logistic activities that optimize business resources. The final requirement is that stakeholders seeks incentives to support and invest in the business both long-term and with cross-sector collaborations together with the laws enacted to drive the sustainability agenda forward.

Syfte: Syftet med studien är att på den svenska marknaden undersöka om mängden miljöinformation i företags hållbarhetsrapporter påverkas av deras storlek samt miljöprestanda. Metod: För att kunna besvara de framtagna hypoteserna i denna studie har hållbarhetsrapportens omfattning av miljöinformation studerats utifrån en innehållsanalys baserad på GRI:s riktlinjer G4. Storleken har beräknats utifrån nettoomsättningen och miljöprestandan utifrån mängden koldioxidutsläpp. Dessa variabler har sedan undersökts i en multipel regressionsanalys med kontroll för företagens bransch. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar likt tidigare forskning att det finns ett positivt signifikant samband mellan företagens omfattning av miljöinformation och deras miljöprestanda. Detta förklaras bland annat med hjälp av intressent- och legitimitetsteorin. Studiens andra resultat mellan företagens storlek och deras omfattning av miljöinformation visar däremot ett icke statistiskt signifikant samband, till skillnad från majoriteten av tidigare studier. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning inom området är att genomföra en undersökning baserad på ett mer omfattande mått på miljöprestandan. Detta genom att utföra en kvalitativ studie innehållandes intervjuer. Vidare vore det intressant med ett större urval, då vi i denna studie enbart har studerat ett litet urval på grund av tidsbegränsning. Ytterligare ett förslag är att i framtiden göra en studie som undersöker hur rapporteringen av CSR har förändrats över tiden. Det vill säga om miljöinformationen har ökat eller om utsläppen har reducerats. Uppsatsens bidrag: Studien lämnar ett teoretiskt bidrag till forskningen på den svenska marknaden, då den har fyllt det forskningsgap som tidigare existerade. Studien har även tillfört ett praktiskt bidrag genom att bland annat ge allmänheten en insikt om hur företag väljer att rapportera om miljön i deras hållbarhetsrapporter. / Aim:The purpose of this study is to investigate whether Swedish company's extentof environmental information in the sustainability report is affected by their size and environmental performance.Method:In this study, a quantitativeresearch methodand a deductive approachis applied. To answer the purpose of thisstudy a content analysis based on theGRI Guideline has been performed. This is done to study the company's extentof environmental information. The firms sizewas calculated based on net sales and environmental performance based on the amount of carbon dioxide emissions. These variables werethen examined in amultiple regression analysiswith aspects taken each company’s line of business. This allows the study’s two hypotheses to be answered.ResultsandConclusions:The results show similar results from previous research, that there is a positive significant relationship between a company's extent of environmental information and their environmental performance. This is partly explained by the stakeholder and legitimacy theory. The study's other findings between company size and the extentof environmental information show however a non-statistically significant association, which is the opposite of the majority of previous studies. Suggestions for future research: Suggestions for further research in this area is to investigatea survey based on a more comprehensive measure of environmental performance. This is by conducting a qualitative study consisting of interviews. Furthermore, it would be interesting to investigate a larger sample, since we in this study only examinea small sample because of time constraints. A further proposal is to conduct a study investigating how the reporting of CSR has been affected over time. That is, if the environmental information has increased or if the emissions have been reduced.Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to research on the Swedish market, as it has filled the research gap previously existed. The study also has provided a practical contribution,which inter alia provides the public with an insight on how companies choose to report on their sustainability report.

Syfte: Företag har idag en skyldighet att verka för ett hållbart samhälle utifrån enskilda organisatoriska förutsättningar. Utifrån det har vi studerat hur små och medelstora företag i Gävleborg arbetar med socialt ansvarstagande utifrån förutsättningar de har. Studien är genomförd i syfte att utöka den befintliga forskningen för vad små och medelstora företag kan bidra med till socialt ansvarstagande.         Syftet med studien är att skapa förståelse för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande utifrån ett internt och externt organisatoriskt perspektiv.  Metod: Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. För att samla in data har vi utfört semi-strukturerade intervjuer som sedan bearbetades i analysverktyget Nvivo. Empirimaterialet presenteras i ett enskilt kapitel. Analys & slutsats: Analysen i studien tyder på att arbetet med socialt ansvarstagande är viktigt oavsett vilken storlek, bransch eller ekonomisk möjlighet företaget har. Skillnader i resultatet uppstod mellan det interna och externa sociala ansvarstagandet då det externa upplevdes som svårare av intervjupersonerna.  Förslag till fortsatt forskning: Vi föreslår att studien bör ligga till grund för forskning i större omfattning, förslagsvis med fler små och medelstora företag. Vidare forskning kan även genomföras med fler intervjupersoner samt i andra positioner än intervjupersonerna som deltagit denna studie vilket vi tror kan bidra till andra insikter. Uppsatsens bidrag: Det teoretiska bidraget utgör ett kvalitativt perspektiv i syfte att öka förståelsen för hur små och medelstora företag arbetar med socialt ansvarstagande. Det praktiska bidraget är en översikt på hur små och medelstora företag kan arbeta med socialt ansvarstagande utifrån organisatoriska förutsättningar. / Aim: Today companies are required to work for a sustainable society based on individual organizational conditions. Based on that, we have studied how small and medium-sized enterprises in Gavleborg are working with social responsibility on the basis of the conditions they possess. The study was conducted in order to expand the existing research for what small and medium-sized enterprises can contribute to social responsibility. The purpose of the study is to create an understanding of how small and mediumsized companies work with social responsibility from an internal and external organizational perspective. Method: We have used a qualitative research method. To collect data, we conducted semi-structured interviews and then processed them in the analysis tool Nvivo. The empirical material is presented in a private chapter. Analysis & Conclusions: The analysis of the study suggest that the work of social responsibility is important regardless of the size, industry and economic possibilities the company possesses. Differences in the results arose between the internal and external social responsibility as the external was perceived as more difficult in the interviews. Suggestions for future research: We suggest that the study should be the basis for research on a larger scale, preferably with more small and medium-sized enterprises. Further research may be conducted with more respondents and in other positions than those who were interviewed in this study, which we believe can contribute to other insights. Contribution of the thesis: The theoretical contribution represents a qualitative perspective to increase the understanding of how small and medium-sized companies work with social responsibility. The practical contribution is an overview of how small and medium-sized enterprises can work with social responsibility on the basis of organizational conditions.