Master Thesis deals with the Corporate Social Responsibility concept (CSR). This thesis is divided into theoretical and practical part. The theoretical part is engaged in explaining basic knowledge, also evolution of the corporate social responsibility concept in historical context and company activities in the economic, environmental and social area. The object of practical part, is to analyse and measure reports on corporate social responsibility according to the GRI Guidelines.

Date:                        5 June 2020 Level:                       Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution:              School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors:                  Klara Rydberg                              Sofia Toftebrant                                  (98/03/20)                                    (98/07/08) Title:                        Why filthy rich? – A quantitative study on the relationship between tax aggressiveness and CSR among large Swedish companies in the construction industry. Tutor:                      Dariusz Osowski Keywords:               Tax aggressiveness, Corporate Social Responsibility, Legitimacy theory, construction industry & Agency theory Research questions:                What is the relation between the company's tax aggressiveness and the extent of CSR information that large Swedish companies in the construction industry provide? Purpose:                  The study examines the relationship between companies' tax payments and the disclosure of sustainability information. Method:                  The study adopts a quantitative approach where a cross-sectional study for the year of 2018 was conducted. Information from annual reports, sustainability reports and websites have been collected from 100 companies in the construction industry. Data have been collected and then analyzed in SPSS and subsequently the results have been analyzed and explained with the theory of legitimacy and agency theory. Conclusion:             The results of the study show that there is a positive causality between tax aggressiveness and CSR. This means that companies pursuing a more tax-aggressive policy tend to provide more detailed CSR-information. The conclusion can be explained by the theory of legitimacy and agency theory, which suggests that companies that are more tax-aggressive try to minimize the negative media image by providing more detailed information that benefits the companies positively. / Datum:                    5 juni 2020 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Klara Rydberg                              Sofia Toftebrant                                     (98/03/20)                                  (98/07/08) Titel:                        Rik som ett troll? – En kvantitativ studie om sambandet mellan                  skatteaggressivitet och CSR bland svenska företag inom byggbranschen Handledare:            Dariusz Osowski Nyckelord:              Skatteaggressivitet, Corporate Social Responsibility, Legitimitetsteorin, Byggbranschen & Agentteorin Frågeställning:       Hur ser sambandet ut mellan företagets skatteaggressivitet och omfattning CSR-information som stora svenska företag inom byggbranschen lämnar? Syfte:                       Studien undersöker sambandet mellan företags skattebetalningar och utlämnandet av hållbarhetsinformation. Metod:                     Studien antar en kvantitativ ansats där en tvärsnittsstudie för år 2018 genomförts. Information från årsredovisningar, hållbarhetsrapporter samt hemsidor har samlats in från 100 företag inom byggbranschen. Data har samlats in för att sedan analyseras i SPSS och därefter har resultaten analyserats samt förklarats med hjälp av legitimitetsteorin och agentteorin. Slutsats:                  Resultatet i studien påvisar att det föreligger en positiv kausalitet mellan skatteaggressivitet och CSR. Det innebär att företag som bedriver mer skatteaggressiva aktiviteter tenderar att lämna mer utförlig CSR-information. Slutsatsen kan förklaras med hjälp av legitimitetsteorin och agentteorin som antyder att företag som är mer skatteaggressiva försöker minimera den negativa mediabilden genom att lämna utförligare information som gagnar företaget positivt.

Problemdiskussion och syfte: Baserat på tidigare forskning noterar vi att företag möter utmaningar med att identifiera relevanta sociala hållbarhetsmål, det vill säga mål som kan kopplas till deras affärsstrategi och som genererar lönsamhet. Då vi finner att det brister i forskning som behandlar detta är syftet med denna studie att öka förståelse för de utmaningar som finns med att mäta och länka sociala hållbarhetsmål mot affärsstrategi för att generera lönsamhet.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har vi använt ett hermeneutiskt synsätt och en deduktiv forskningsansats där genomförandet har baserats på en kvalitativ empiriinsamling som bestått av intervjuer. Empiriska data analyserades sedan med hjälp av narrativ analys.   Resultat & slutsats: Studien visar på att den största utmaningen för företag är att mäta och hitta en direkt länk mellan CSR och lönsamhet. Vidare finner vi att implementering av CSR i affärsstrategin hjälper att påvisa indirekt samband mellan CSR och lönsamhet.   Bidrag: Studien tillför ett teoretiskt bidrag till befintlig forskning som menar på att företag bör lägga ner resurser på att identifiera vad CSR innebär för dem och sedan sätta relevanta mål utifrån det. I det teoretiska bidraget menar vi även på att styrkonceptet (S)BSC bör utökas för att inkludera fokus på kommunicerbarhet eftersom det är en nyckelpunkt för sambandet mellan CSR lönsamhet. Studien presenterar även ett praktiskt bidrag som riktar sig till de yrkesverksamma där vi uppmuntrar företag att formulera en vision som inkluderar CSR och integrera det i affärsstrategin. Samt att fokusera på “what gets valued gets done”, istället för “what gets measured gets done”. Det vill säga rikta bort fokus från mätbara mål och istället fokusera på kommunicerbara mål för CSR.   Förslag till fortsatt forskning: Vi ser det intressant att vidare studera hur kommunicerbara mål för socialt ansvar kan identifieras och formuleras. Detta eftersom befintlig forskning fokuserar på mätbara mål. / Aim: Based on previous research, we found that companies face challenges in identifying relevant social sustainability goals. Meaning, goals that can be linked to the business strategy that are aimed to generate profitability. There is a lack of researches that address this problem; hence the purpose of this study is to increase understanding of the challenges that exist in measuring and linking social sustainability goals to business strategy in order to generate profitability.   Method: To fulfill the purpose of the study, we have used a hermeneutic approach and a deductive research approach. Where the implementation has been based on qualitative research consisting of interviews. Empirical data was then analyzed using narrative analysis.   Result & Conclusions: This study shows that the biggest challenge for companies is to measure and find a direct link between CSR and profitability. Furthermore, we find that the implementation of CSR in the business strategy helps to emphasize an indirect relationship between CSR and profitability.   Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to existing research, which indicates that companies should devote resources on identifying what CSR means to them and then set relevant goals based on it. The theoretical contribution also presents that the (S)BSC concept should be expanded to include focus on communicability as it is the key point for the relationship between CSR profitability. The study also presents a practical contribution aimed at the professionals in which we encourage companies to formulate a vision that includes CSR and integrate it into the business strategy. As well as focusing on “what gets valued gets done”, instead of “what gets measured gets done”. We suggest that companies should aim the focus on communicable goals instead of measurable goals for CSR.   Suggestions for future research: We find it interesting to further study how communicable social responsibility goals can be identified and formulated. This is because existing research focuses on measurable goals.

Corporate Social Responsibility är ett gemensamt koncept som idag fokuserar på hur organisationer förväntas gå utöver ekonomiska resultat och samklang. Företag väljer att frivilligt tillämpa FN:s Sustainable Development Goals för att upprätthålla hållbarhetsrapporter för att framstå som mer legitima och använda hållbarhetsrapporter som konkurrensfördel. Syftet med studien är att jämföra hållarhetsrapportering av SDG i Volkswagen, Volvo och Peugeot samt jämföra utvecklingen av rapporteringen mellan respektive bilföretag under perioden 2014–2017. För att jämföra SDG-rapporteringen mellan och inom företagen genomfördes en textanalys som sedan kvantifierades. Den teoretiska referensramen utgår från hållbarhetsrapportering, frivillig SDG tillämpning och relevanta teorier. Empirin består av data från textanalysen. Utifrån den insamlade empirin jämfördes utvecklingen som skett mellan år 2014 och 2017. Uppsatsen mynnar ut i en slutsats där företag inom samma bransch tenderar att bli mer likartade för att uppnå legitimitet, vilket kan leda till ett greenwashing-beteende där företag skapar hållbara uttalanden utan verkliga ingripanden. Studien är en grund för fortsatt forskning kring fenomenet greenwashing i bilindustrin och dess SDG-rapportering. / The aim of the study is to study the development of SDG's sustainability reporting in Volkswagen, Volvo and Peugeot, and compare the development of reporting between respective automobile companies during the period 2014-2017. In order to compare the SDG reporting between and within the companies, a text analysis was carried out which was then quantified. The theoretical frame of reference is based on sustainability reporting, voluntary SDG application and relevant theories. The empirical evidence consists of data from the text analysis. Based on the collected empirical data, the development was compared between 2014 and 2017. The paper ends in a conclusion where companies within the same industry tend to be more similar to achieve legitimacy, which might lead to greenwashing behavior in which companies create sustainable statements without real interventions. The study is a basis for continued research on the phenomenon of greenwashing in the automobile industry and its SDG reporting.

SYFTE: För att bidra med vidare förståelse kring vad som attraherar framtida arbetskraft på en konkurrensutsatt arbetsmarknad är syftet med uppsatsen att utreda hur Corporate social responsibility påverkar arbetsgivarvarumärket och således attraktionskraften hos företag. TEORI: Corporate social responsibility (CSR) har tidigare visat sig vara en starkt bidragande faktor till attraktivitet hos företag. I denna studie utgår uppsatsförfattarna ifrån att CSR är en integrerad del i företags Employer branding som i sin tur påverkar individers värderingar kopplade till företaget och i slutändan hur attraktivt individen upplever företaget som eventuell arbetsgivare. Person-organisation fit teorin används för att koppla ihop värderingar och attraktivitet. METOD: Studien nyttjade en kvantitativ metod där data samlades in med hjälp av en enkätundersökning som fylldes i online av gymnasiestudenter samt en dokumentstudie där företags hållbarhetskommunikation analyserades. Enkätstudien nyttjade ett snöbollsurval och besvarades av 91 respondenter. Empirin analyserades med hjälp av programmet SPSS för att fastställa det empiriska underlaget. RESULTAT: Resultatet i vår studie tyder på att alla tre dimensioner av CSR bidrar till organisatorisk attraktivitet. Samtidigt som det finns skillnader mellan dimensionerna, där den sociala dimensionen visar sig vara den som den undersökta åldersgruppen värderar högst och den miljömässiga dimensionen den som värderas lägst. Det indikeras alltså att organisationer bör anpassa sin hållbarhetskommunikation och lägga fokus på den social och ekonomiska dimensionen framför den ekologiska om de vill attrahera individer från gymnasiet. / PURPOSE: In order to contribute to further understanding of what attracts future workforce in a competitive labor market, the purpose of the thesis is to investigate how corporate social responsibility affects the employer brand and thus the attractiveness of companies. THEORY: Corporate social responsibility (CSR) has previously proven to be a major contributing factor to the attractiveness of companies. So, in this study, we assume that CSR is an integral part of corporate Employer branding which in turn influences individuals' valuation linked to the company and ultimately how attractive the individual experiences the company as a potential employer. Person-organization fit theory is used to connect values and attractiveness. METHOD: The study used a quantitative method where data was collected with the help of a survey that was completed online by high school students and a document study in which corporate sustainability communication was analyzed. The survey used a snowballselection and was answered by 91 respondents. The data was analyzed using the SPSS program to determine the empirical basis. FINDINGS: The results of our study indicate that all three dimensions of CSR contribute to organizational attractiveness. At the same time, there are differences between the dimensions, where the social dimension turns out to be the one that the age group examined values the highest and the ecological dimension the one that is the lowest value. Thus, it is indicated that organizations should adapt their sustainability communication and focus on the social and economic dimension rather than the ecological if they want to attract individuals from high school.

Denna uppsats har undersökt båtbottenfärgsproducenters, båtklubbars och Kemikalieinspektionens arbete med och ansvarstagande gällande biocidinnehållande båtbottenfärg. Sedermera har kunskapen om alternativa metoder till båtbottenfärg undersökts hos enskilda båtägare i Stockholms län och hur denna insikt påverkat deras användning av biocidinnehållande båtbottenfärger. Två teoretiska ramverk baserade på Sustainable Corporate Social Responsibility och Attitude-Behavior-Context applicerades på empirin av undersökningens aktörer. Via tio stycken semi-strukturerade intervjuer har olika ansvarstagande och ståndpunkter kring båtbottenfärg framkommit hos båtbottenfärgsproducenterna, båtklubbarna och Kemikalieinspektionen. Producenterna menar att biocidbåtbottenfärg kan förhindra negativ miljöpåverkan medan båtklubbarna valt att helt fasa ut dem till följd av Stockholms miljöförvaltnings förbud av biocidbaserade skrovfärger i Mälaren efter 2020. Istället har epoxifärg rekommenderats till medlemmarna, vilket är problematiskt då Kemikalieinspektionen inte utreder miljöeffekter av denna färgtyp. Myndigheten har överfört det huvudsakliga tillsynsansvaret till Sveriges kommuner, hos vilka det råder bristfällig kunskap om båtbottenfärger och ofullkomlig kommunikation gentemot båtklubbar och båtägare. Båtägare känner osäkerhet över hur de ska förhålla sig till båtbottenfärg och saknar tilltro till alternativa metoder där de istället valt att lita på båtklubbars rekommendationer gällande epoxifärg, trots kostsamma påbud. / This paper has examined how producers of antifouling paint, boat clubs and the Swedish Chemicals Agency address biocidal antifouling paint and the responsibility they are subject to. Subsequently, the knowledge of alternative methods to antifouling paint among individual boat owners in Stockholm County has been investigated and how this insight has affected their use of biocidal antifouling paint. Two theoretical frameworks based on Sustainable Corporate Social Responsibility and Attitude-Behavior-Context were applied to the empirics obtained from the stakeholders of the study. From ten semi-structured interviews it has been brought to the surface that the liabilities and attitudes surrounding antifouling paint differ among the producers of antifouling paint, the boat clubs and the Swedish Chemicals Agency. While the producers claim that biocidal antifouling paint in fact can prevent adverse environmental effects, the boat clubs have taken a different path and chosen to completely phase them out, as a result of Stockholm environmental administration agency’s prohibition of biocidal hull paints in Lake Mälaren after 2020. Epoxy paint has instead been recommended to their members, which is problematic since the Swedish Chemicals Agency does not investigate environmental consequences associated with this type of paint. The agency has commissioned the principal responsibility of supervision to the municipalities of Sweden, which possess defective knowledge about antifouling paints and moreover demonstrate deficient communication vis-à-vis boat clubs and boat owners. The latter express uncertainty as to which stance to take on antifouling paint and convey a lack of trust to alternative methods where they instead have chosen to confide in the recommendations of the boat clubs regarding epoxy paint, despite expensive decrees.

Bakgrund: Hållbarhet handlar om att minska eller undvika negativ påverkan på människoroch ekosystem samt förbättra såväl mänskliga resurser som naturresurser, för att ävenframtida generationer ska kunna uppfylla sina behov. Hållbar utveckling består av tredimensioner: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. För att mötanya utmaningar såsom klimatförändringar, förstörelse av ekosystem och brist på naturresursermåste företag vara aktivt engagerade och en del av lösningen. Dessa företagsaktiviteter kallasCorporate Social Responsibility (CSR). Anställda måste vara involverade i CSR-arbetet föratt det ska bli ett äkta CSR-engagemang. Tidigare forskning och studier visar att individersattityder till CSR och hållbarhet kan variera beroende på kön, ålder och utbildningsnivå. Syfte: Att erhålla en förståelse för anställdas attityder till ekologisk hållbarhet på ett energibolagsom har ett uttalat hållbarhetsarbete samt hur deras attityder kan variera beroende påvariablerna ålder, kön och utbildningsnivå. Metod: Utifrån studiens syfte att undersöka anställdas attityder gentemot ekologisk hållbarhetpå ett energibolag, har en kvantitativ forskningsmetod bedömts som passande och en deduktivhypotesprövning. Studiedesignen är fallstudie med en totalundersökning genomfördes påSkövde Energi med en webbaserad enkätundersökning som bestod av en Likertskala med19 påståenden. Studien har även en komparativ design då en jämförelse görs mellan SkövdeEnergi och Sveriges befolknings riksgenomsnitt. Slutsats: Resultatet i studien visar att anställda på energibolaget Skövde Energi generellt haren positiv attityd till ekologisk hållbarhet och att kvinnorna har en positivare attityd änmännen. Det framgick inte att de anställda med en högre utbildningsnivå har en mer positivattityd till ekologisk hållbarhet samt att den yngre åldersgruppen inte heller hade en merpositiv attityd till ekologisk hållbarhet än den äldre åldersgruppen. / Background: Sustainability is about reducing or avoiding negative impact on people andecosystems. Furthermore, it is about improving both human and natural resources, in order tolet coming generations meet their needs. Sustainable development consists of threedimensions: ecological sustainability, social sustainability and economic sustainability. Tomeet new challenges such as climate change, destruction of ecosystems and lack of resources,companies must be actively involved and part of the solution. These corporate activities arecalled Corporate Social Responsibility (CSR). Employees must be involved in CSR work inorder for a genuine CSR commitment. Previous research and studies show that individuals'attitudes towards CSR and sustainability may vary depending on gender, age, and educationallevel. Purpose: To get an understanding of employees' attitudes towards ecological sustainability inan energy company which has a pronounced sustainability work, and how attitudes can varydepending on age, gender and educational level. Methods: Based on the study's purpose of examining employees' attitudes towards ecologicalsustainability at an energy company, a quantitative research method has been assessed asappropriate including a deductive hypothesis test. A comprehensive survey was conducted atSkövde Energi with a web-based survey consisting of a Likerts scale with 19 claims. Thestudy also have a comparative design when a comparison is made between Skövde Energi andthe Swedish population national average. Conclusion: The results of the study show that employees at the energy company SkövdeEnergi generally have a positive attitude towards ecological sustainability and that womenhave a more positive attitude than men. It was not known that employees with a higher levelof education have a more positive attitude to ecological sustainability and that the youngerage group also did not have a more positive attitude to ecological sustainability than the olderage group.

The purpose of this study is to identify and analyze how GIF Sundsvallcommunicates their CSR activity, Back 2 basics. This activity strives to reduce the barriers that exist in vulnerable areas in Sundsvall among children and young people, with equal opportunities to practice sports  and activities. This study is using semi-structured interviews with two well representative people from GIF Sundsvall, Henrik Wikström who started this project 2008 and Tomas Jonsson who is working with this activity today. We have also interviewed 5 actors that have been working more or less with this project during 2019 and 2020. With these representative people for our study, we want to see how GIF Sundsvallare communicating from both their own perspective and the involved actors. The result of this study shows that GIF Sundsvall has a will to communicate their CSR activity, but that the resources and the knowledge is not enough. Further on the result shows that GIF does not have an inside-out perspective, that it seems unclear if the whole association appears to stand behind the work with the CSR activities. / Corporate Social Responsibility (CSR) är ett samlingsbegrepp som omfattar flera olika områden inom social hållbarhet. Det är ett frivilligt arbete som innebär att organisationer eller företag tar ett ökat ansvar för att bidra med ökad nytta för samhället. Idag är det ingen fråga om ett företag ska arbeta med CSR, utan snarare hur de ska arbeta med CSR (Borglund, De Geer & Hallvarsson, 2009:13). Denna undersökning är en fallstudie av fotbollsföreningen GIF Sundsvall, där vi har funnit ett intresse att undersöka hur de arbetar med sin CSR- kommunikation om aktiviteten Back 2 Basics. Detta är GIF:s mest framgångsrika aktivitet, där de tillsammans med andra aktörer arbetar för att öka samhällsnyttan. Genom att utföra aktiviteten inkluderar och möjliggörs barn och ungdomars lika förutsättningar att utöva aktiviteter och sporter i de utsatta områdena i Sundsvall. Undersökningsperioden har avgränsats från 2019 till 2020 då vi ville ha en sådan aktuell inblick som möjligt i föreningens kommunikation.En kvalitativ metod har tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer med två personer från GIF Sundsvall - Henrik Wikström, som startade upp Back 2 Basics, och Tomas Jonsson, som är CSR-ansvarig i dagsläget. Ytterligare intervjuer har genomförts med fem olika aktörer som verkat under tidsperioden. Syftet med intervjuerna var att få en fördjupad förståelse hur GIF Sundsvall arbetar och tillämpar sin CSR-kommunikation. Resultatet av studien visar på att GIF Sundsvall har en vilja av att kommunicera sitt CSR-arbete, men att resurserna och kunskapen inte räcker hela vägen. Det finns idag en slags förväntan från aktörerna att GIF ska utföra CSR-arbete, men även att de ska synliggöra CSR kommunikationen för deras aktivitet Back 2 Basics. Vidare visar resultatet på att GIF inte utgår från ett inifrån- och ut perspektiv, att det upplevs vara otydligt om hela föreningen genomsyras och står bakom det CSR-arbete som utförs.

The thesis sought to answer the question whether the principles and values of Christian management have some clearly defined characteristics that distinguish them from the general principles and management values. In the practical part, the qualitative research exploring the views and experiences of workers, as applied in the management of Christian healthcare institutions in the Zlin region. KeyWords: Christian management, Corporate Social Responsibility, Social teaching of the Church, Values, Church healtcare institutions.

Greenwashing har de senaste åren blivit en del av vårt samhälle, vare sig gemene man eller alla företag är medvetna om det eller ej. Företag måste förhålla sig till den förändrade diskursen i samhället för att hålla sig relevanta och konkurrenskraftiga när allt större delar av samhället vill minska sitt klimatavtryck och leva på ett mer hållbart sätt. Studien analyserar oljebolaget Royal Dutch Shells externa kommunikation med särskilt fokus på klimatfrågan och huruvida greenwashing förekommer eller inte. Syftet med studien är att undersöka hur ett av världens största oljeföretag anpassar sig efter den rådande klimatdiskursen och rättfärdigar sin fortsatta verksamhet. Studien använder sig av metodtriangulering för att kvantitativt kartlägga och kategorisera oljebolagets aktivitet på Instagram samt kvalitativt analysera innehållet ur ett semiotiskt perspektiv. Studien undersöker om, och i så fall hur, Shell använder sig av greenwashing- och/eller propagandametoder för att påverka publikens bild av företaget, i förhållande till klimatfrågan, men även generellt. För att svara på studiens frågeställningar används kvantitativ innehållsanalys som metod, men till allra störst del av kvalitativ textanalys med fokus på diverse semiotiska begrepp, en utvald modell för att identifiera greenwashing samt en utvald lista över propagandametoder. Det teoretiska ramverket utgår från greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, diskursbegreppet, hashtags och kompletteras av semiotik och propagandaanalys i metodkapitlet. Studiens analys presenteras i form av tydligt framgående teman där de mest relevanta och intressanta inläggen presenteras tillsammans med en analyserande text. Dessa teman är vad Shell verkar vilja rikta uppmärksamheten mot och därmed intressanta att undersöka i form av argument för oljebolagets fortsatta arbete med sin huvudverksamhet, även om de också kan betraktas som distraktioner från just huvudverksamheten. Studiens resultat visar att ungefär hälften av Shells instagraminlägg från och med 2018 har varit välgörenhetsrelaterade, ungefär en fjärdedel om förnybar energi, ungefär en femtedel om olja. Sex av tio tecken på greenwashing har identifierats samt fyra av fem metoder för propaganda. Studien drar slutsatsen att Shell använder sig av CSR och den teknologiska aspekten av deras arbete som ett sätt att motivera fortsatt oljeverksamhet samt ge en positiv bild av företagets verksamhet. / Over the last few years greenwashing has become a part of our society, whether the average person or company knows it or not. Companies have to find a way to approach the change of discourse that has occurred, to stay relevant and competitive when larger and larger parts of society want to decrease their carbon footprint and live more sustainably. The study analyzes the external communication of the oil company Royal Dutch Shell was particular focus on the climate issue and whether greenwashing is used. The purpose of the study is to examine how one of the world’s biggest companies are adjusting to the current climate discourse and justifies their business. The study uses triangulation of methods to quantitatively map out she oil company’s Instagram activity and qualitatively analyze the content from a semiotic perspective. The study examines whether, and in that case how, Shell uses greenwashing and/or methods of propaganda in order to influence the public’s image of the company in relation to the climate issue, but also in general. To answer the question formulations of the study quantitative content analysis has been used but the primary method used is qualitative text analysis which focuses on various semiotic concepts, one chosen method for identifying greenwashing and a chosen list of propaganda methods. The theoretical framework is based on greenwashing, corporate social responsibility (CSR), lobbying, the concept of discourse, hashtags and is supplemented by semiotics and propaganda analysis in the methodological chapter. The analysis of the study is presented in the form of clearly emerging themes where the most relevant and interesting posts are presented along with an analytical text. These themes include what Shell seems to want to draw attention to, and thus interesting to investigate in the form of arguments for the oil company’s continued work with its main business, although they might also be regarded as distractions from the main business. The results of the study show that as of 2018, about half of Shell’s Instagram posts have been charity-related, about a quarter about renewable energy, about a fifth about oil. Six out of ten signs of greenwashing have been identified as well as four out of five methods of propaganda. The study concludes that Shell uses CSR and the technological aspect of their work as a way to justify continued oil operations and to provide a positive picture of the company.