Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism. Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna. I framtiden menar vi att de sociala kontrakten kommer att likna varandra mer och att hållbarhetsredovisningen således blir mer homogen världen över.

Konkurrensen om kompetent personal ökar och flertalet faktorer används därför för attattrahera och rekrytera kvalificerad arbetskraft. Företag lägger idag stort fokus på corporatesocial recponsibility (CSR) och studier har visat att CSR spelar stor roll för potentiellamedarbetare i sökandet efter arbetsgivare. Syftet med denna uppsats är således att undersöka,beskriva och analysera huruvida studenter på avancerad nivå vid ett svenskt universitet,värderar CSR som en attraktiv faktor hos en framtida arbetsgivare. Den teoretiskareferensramen utgår från tre områden vilka berör CSR, employer branding samt social identitytheory (SIT). Uppsatsen baseras på en kvantitativ metod i form av en enkätundersökningbland 230 studenter på avancerad nivå vid ett av Sveriges största universitet. Resultaten ochslutsatserna visar, till skillnad från tidigare studier, att CSR inte ses som en attraktiv faktorhos en framtida arbetsgivare samt att andra faktorer överlag ses som både mer attraktiva ochviktiga än CSR.

The purpose of this thesis is to describe the behaviors that multinational corporations(MNCs) and small and medium-sized enterprises (SMEs) are taking for carrying outcorporate social responsibility (CSR) under the context of sustainable development.Besides, the factors which drive and influence the performance are further exploredand discussed.The thesis is to be analyzed by means of a literature review, qualitative case study,semi-structured interviews, within case study and cross case study.By adopting these methods, the thesis shows that both MNCs and SMEs are aware ofand actively shouldering CSR in spite of different contents and approaches. MNCs areable to integrate economic, environment and social values into CSR strategy whileSMEs focus more on economic values. Competitive pressures, social expectations andinternal governance system are the main drivers of MNCs. By contrast, owners’ desiregives rise to the performance of carrying out CSR strategy by SMEs.It is suggested that a new domain of CSR namely, political social responsibility isfound through the study. It demonstrates that MNCs with the state-owned nature haveparticular missions and responsibilities to serve the country and society, which is notcommon but exists in the world.

Research questions:  Main Question: How do companies with different types of products, who have implemented CSR, work with CSR in their purchasing process? Sub Query 1: How do companies with different types of products, who have implemented CSR, choose their suppliers based on CSR criteria? Sub Query 2: How do companies with different types of products, who have implemented CSR, ensure that their suppliers uphold the CSR criteria? Purpose: The purpose with this thesis is to identify how companies who have implemented CSR, work with their suppliers in different situations. Methodology: The thesis’ research method was quantitative with a deductive approach and a positivistic viewpoint. The empirical data was collected through two case studies in which interviews was be made and documents studied. The method for analysis was qualitative as a pattern matching was made. The authors reviewed the thesis according to qualitative measurements for quality.

Civilekonomuppsats i företagsekonomi: controller och redovisning. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, 2012. Titel: Familjeföretags CSR arbete – en undervärderad företeelse? Datum: 2012-05-29Författare: Emma Lagerquist och Josefine Olofsson Handledare: Sven-Olof Yrjö Collin och Jenny Ahlberg Inledning: CSR har blivit ett omtalat ämne kring forskning och främst kring större börsnoterade företag. Små och medelstora företags relation till CSR har även fått en allt större del i forskningen, däremot har inte familjeföretags CSR arbete fått lika stor del. Denna studie kommer behandla familjeföretags karaktärsdrag och om dessa har någon inverkan på hur familjeföretag arbetar med CSR. Problemformulering: Hur arbetar familjeföretag med CSR? Går det att beskriva familjeföretags CSR arbete som omedvetet eller medvetet samt osynligt eller synligt CSR arbete? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva familjeföretag arbetar med CSR genom att ta fram olika aktiviteter företag kan syssla med som liknas vid CSR. Fokus ligger på att studera familjeföretags medvetna och omedvetna samt synliga och osynliga CSR arbete. Metod: Vår studie har genomförts genom en komparativ flerfallstudie där empiri samlats in genom tre fallföretag. Intervjuer, observationer och insamlande av externt material från lokala tidningar har utgjort en stor del av materialet till undersökningen. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att de familjeföretag som vi har undersökt generellt är omedvetna och osynliga med sitt CSR arbete. Resultatet visar dock små och medelstora lokala familjeföretag vilket gör att resultaten inte kan hänföras till familjeföretag. Orsaken är att vissa karaktärsdrag vi tagit fram hör till små och medelstora lokala familjeföretag. Studien visar dock att socialt ansvar inom CSR är det som familjeföretag gör omedvetet, på grund av tradition från tidigare generationer. De vill vara goda samhällsmedborgare i den bygd de verkar inom. Långsiktighet inom familjen, att föra företaget vidare över nästa generation, tenderar till att vara starkare än i ett icke-familjeföretag och detta gör att deras mål blir långsiktiga. Långsiktiga mål är en stor del inom CSR.

Corporate social responsibility (CSR), which has emerged as a global trend, has gained increased focus in the everyday media and among practitioners on the political agenda. CSR has also risen as an important research topic in the field of organization. This study investigates European multinational corporations’ tendencies to adapt CSR policies and practices, or more specifically corporate community involvement, to different national cultures. The paper explores if/how and why companies with subsidiaries in different countries differentiate CSR policies. Theories of culture are used to analyze the basis and/or validity of such adaptation. The units of analysis in this research paper are two European multinational corporations, namely, the Husqvarna Group and Nestlé S.A.

Problem: The scarcity of resources and increasing awareness of human rights issues in the media and the public are increasing the pressure on companies to introduce a Corporate Social Responsibility (CSR) strategy. Company Stakeholder Responsibility is a relatively new model in this field and is suggesting a wider approach to CSR. Purpose: The purpose of this thesis is to describe the topics of CSR, Stakeholder Theory and Company Stakeholder Responsibility and apply them in order to analyze the CSR strategy of H&M. The focus is on the similarities and differences between the theoretical requirements of the Company Stakeholder Responsibility model and the practical CSR strategy currently applied by H&M. Method: The approach used in this thesis is a case study approach with a focus on documentary exegesis. Documents were collected from H&M, media and NGOs and two interviews were conducted. Result: The CSR strategy of H&M is based on their seven commitments and has a very strong focus on the work with their suppliers. The main instrument for the implementation of the strategy is their Code of Conduct (COC) and for the monitoring, there is an auditing system with regular audits conducted by H&M. Conclusion: H&M with their CSR strategy has many similarities with the Company Stakeholder Responsibility model and they are trying to expand it to more stakeholders. While their strong focus on suppliers is good because they are their most important stakeholders, which also brings a danger of neglecting other stakeholder in terms of CSR. The strong focus on the price in their business model might also bring problems.

Today, companies work with issues concerning Corporate Social Responsibility (CSR). A higher demand from customers and other stakeholders as well as an extended legislation are great reasons. Framework and guidelines for sustainability reporting has been developed which includes indices that companies are able to report. Though, for a long term work with sustainability a functional system and internal tool is necessary. Balanced Scorecard, BSC, is a useful tool and efforts have been made to integrate BSC and CSR with purpose to establish the work with sustainability in a more concrete and clear way. Some Greek researchers have developed a framework and their result leads to the question whether it is transferable to Swedish companies in a Swedish environment? / Företag arbetar idag med frågor som handlar om ett miljömässigt, ett ekonomiskt samt ett socialt ansvarstagande (CSR). Kunder, andra intressenter samt en utökad lagstiftning kräver det. Ramverk samt riktlinjer för hållbarhetsredovisning har utvecklats vilka inkluderar indikatorer som företag kan redovisa. För ett långsiktigt hållbarhetsarbete behövs dock ett fungerande system och ett internt verktyg. Balanced Scorecard, BSC, är ett användbart verktyg och försök har gjorts att integrera BSC och CSR med avsikt att förankra hållbarhetsarbetet på ett mer konkret och tydligt sätt i verksamheten. Några grekiska forskare har utvecklat ett ramverk och deras resultat leder fram till en fundering huruvida det är överförbart till svenska företag och svensk miljö?

Syfte: Att undersöka hur hållbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hållbarhetsrapportering struktureras. Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell. Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehållsanalys av 20 börsnoterade bolags hållbarhetsrapporter. Problemställningar: Hur används hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur påverkar hållbarhetsrapportering bolagens varumärken? Hur präglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hållbarhetsrapporteringen? Slutsatser: De studerade bolagen använder hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berätta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete. Hållbarhetsrapporteringen används även i varumärkesstärkande syften gentemot dessa aktörer. Hållbarhetsrapporteringen baseras i regel på ramverket GRI vilket fungerar som ett legitimeringsverktyg för att bevisa hållbarhetsrapportens trovärdighet. De studerade bolagens hållbarhetsrapportering följer dock GRI:s riktlinjer i låg uträckning vilket resulterar i slutsatsen att GRI bör utvecklas som granskningsstandard. Då bolagens omsättning och branschtillhörighet präglar hållbarhetsrapporteringen bör GRI:s ramverk baseras på dessa faktorer. Detta skulle minska risken att hållbarhetsrapportering enligt GRI betraktas som en konstruktion av trovärdighet.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för CSR ur ett varumärkesperspektiv genom att beskriva hur CSR kan stärka varumärket. Uppsatsen avser svara på: Hur kan CSR stärka varumärket? SlutsatserResultatet visar att CSR är på väg att bli en hygienfaktor för företagen. Som ett resultat av uppsatsen så har vi identifierat fem aspekter som är av vikt för företag att hänsyn till när man arbetar med CSR ur ett varumärkesperspektiv. Vi har dragit slutsatsen att varumärket kan stärkas genom att företaget utgår från ett grundläggande CSR-arbete, identifierar intressenternas förväntningar, skapar ett mervärde genom att ta ett utökat ansvar, integrera CSR som en naturlig del av varumärkesidentiteten och ha en väl avvägd extern kommunikation. Vi menar att företag genom att ta hänsyn till dessa fem nyckelaspekter av CSR kan stärka sitt varumärke och samtidigt bidra till en hållbar samhällsutveckling vilket vi tror är nödvändigt för ”framtidens varumärken”.