This study investigates the resilience of coffee cooperatives and producer organizations in the context of the COVID-19 pandemic and explores their adaptations to the context in relation to their livelihood capitals. The changes to their operations are analyzed through the contexts of shocks, trends and stresses and how they perceived these threats. The topic of research is relevant given the economic and social importance of cooperatives in these communities and potential impacts to their operations during COVID-19, which is likely to have long-term impacts locally and within the global setting.There is a lack of consensus regarding the classification of cooperatives as resilient organizations, with much of the previous research focusing on financial crisis or natural disasters. Furthermore, the COVID-19 pandemic has been an unprecedented event on a global scale with far-reaching impacts into social, economic and political spheres, and examining these effects is still a developing realm within academic research. The relationship of coffee producers and their organizations within the global commodity chains renders such organizations particularly vulnerable to the effects of COVID-19 and government policy interventions. Investigating how coffee cooperatives in Honduras have been operating throughout the COVID-19 pandemic assesses their potential capacity for resilience by examining how they have been impacted and the manners in which they have overcome these challenges. This further allows for increased understanding of cooperative resilience and ways in which cooperatives’ capital have the potential to impact their resilience.This research follows an abductive qualitative case study and utilizes semi-structured interviews from various coffee cooperatives and organizations in Honduras as primary sources with existing literature as secondary sources. The interviews were conducted remotely. The findings include accounts from cooperatives and producer organizations, which focus primarily on coffee production, in addition to reports from a privately owned coffee production enterprise and a cooperative member. The Vulnerability Context and Asset Pentagon, components of the Sustainable Rural Livelihoods Framework as described by the Department for International Development, were used to analyze the data, along with variables to assess organizational resilience. The study finds that investments to organizations’ human and social capital were prioritized and heavily relied upon during this crisis and the more established organizations had a larger range of resources from which to draw upon. Nevertheless, by continuing to develop and expand on human and social capital, cooperative organizations can increase their capacity for resilience.

Conversatorio de estudiantes, docentes y egresados de la Carrera de Comunicación e Imagen Empresarial de la UPC como parte del #ImagenWiiik: Inspira, Innova, Imagina.

Boletín que incluye información científica sobre el COVID-19, incluye artículos científicos y artículos preprint actualizados al 27 de Mayo de 2020.

This thesis explores boosting to improve decision-making in the context of the COVID-19 pandemic using a structured introspection. Structured introspection is an intervention where individuals are prompted with and are asked to estimate the importance of a set of attributes relevant to the decision in order to limit the prevalence of potential cognitive biases. To test the intervention, 281 participants divided into an intervention and control group answered an online survey with a dilemma about COVID-19. The dilemma was whether Sweden should shut down the economy or keep it open during the COVID-19 pandemic. The intervention group was asked to rate how important the attributes “saving lives”, “saving the economy”, “concern for the health of the elderly and risk groups”, and “concern for the quality of life and well-being of all citizens” should be for their decision. The control group was only prompted with the question and asked to think carefully. All participants were asked a set of control variables such as risk perception for self and others and emotions when thinking about COVID-19. The results did not show a significant influence on choice on decisions based on the intervention. They did however show a significant correlation with choice on risk perception as well as a correlation between choice on the dependent variable and the attributes in the intervention group.             The conclusion of the thesis is that structured introspection may not be suitable on a contemporary issue affecting participants directly, as they may already have strong opinions about the issue. Further and broader research needs to be conducted to determine in which circumstances this boost can be effective.

Covid-19 has had a major impact on the spring of 2020. Many countries around the world are fighting to suppress the spread of the virus through various means. One major way is to restrict people form traveling and meeting. This has had a large impact on certain aspects of society. One of those is the closure of events big and small. Every big event in Sweden has been closed and almost every small event also. This has a big impact on business that depend on events to stay successful. This thesis explores the effect the closure of all events, big and small, has on Wargamingshops that usually organise many small events every week. The thesis also seeks to catalogue the geographical spread different kinds of Wargaming shops have in Sweden and to understand the reasoning behind the owner’s choice of location. The study finds that Wargamingshops currently have not felt a major economic impact from the Covid-19 situation and that the shops are evenly distributed in Sweden’s cities and towns except for a few clusters, mainly in the south part, Skåne. The study also finds an interesting connection between the shop owners and customers wanting to support the shops during hard times.

När regeringen och Folkhälsomyndigheten, den 17 mars 2020, beslutade att gymnasieskolor, universitet och motsvarande lärosäten skulle ställas om från närstudier till distansutbildning väcktes en nyfikenhet hos oss. Vi blev intresserade då denna omställning dels påverkade vår egen studiesituation och även då vi ville se hur andra studenter upplevde denna hastiga förändring.  I denna uppsats undersöker vi hur studenters arbetssituation har förändrats till följd av Covid-19. För att få svar på detta valde vi att utgå från följande frågeställningar: “Vilken roll spelar medieanvändningen, för studiesituationen och den sociala kontakten, i omläggningen till distansstudier för studenter?”, “Hur upplever studenter att den sociala aspekten har påverkats till följd av distansstudier?” och “Hur uppfattar studenter att deras prestation och koncentration har påverkats av distansstudier?”.   Till vår hjälp har vi valt att utföra fyra intervjuer, samt en pilotstudie med ytterligare två intervjuer. Vi har valt att intervjua studenter inom Medie- och kommunikationsvetenskap samt inom Journalistik, då vi ville använda oss av studenter som har både teoretiska- och praktiska moment i sina studier. Dessutom studerar vi själva inom detta ämne, vilket innebär att vi är insatta i vilken betydelse den kreativa processen i grupp har för vissa moment i utbildningen.  Med hjälp av forskning inom pedagogik, social närvaro och Medie- och kommunikationsvetenskap där vi inriktade oss på hur medierna använts som ett hjälpmedel i utbildningssyfte och ur ett socialt perspektiv, har vi sedan undersökt och analyserat vår empiri. Studien har resulterat i att vi har fått ta del av studenters individuella reflektioner och perspektiv på hur distansstudier har fungerat, hur den sociala närvaron har påverkats och hur medieanvändningen ser ut.  Vi kan se att intervjupersonerna betonade betydelsen av att ha en bra kontakt med lärare och handledare. När kontakten fungerade bra upplevde studenterna även att arbetssituationen och den sociala aspekten fungerade bättre. Denna aspekt har varit väldigt intressant.

Titel: Konsten att leda i kris- En studie om hur företag inom livsmedelsbranschen har arbetat med krishantering under Covid-19 Författare: Tobias Pettersson, Eric Andersson & John Seiborg Handledare: Anders Hytter Examinator: Erik Rosell Inledning: Corona-pandemins framfart har satt sina spår runt om i världen. Företag har tvingats lägga ner sina produktioner eller gått i konkurs. Livsmedelsbranschen är en av många branscher som har påverkats av denna pandemi. För att kunna motverka en kris behöver ett företag ha någon form av plan och ledning som ska tillämpas när det kommer till framtida och eventuella kriser. Syfte och frågeställning: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur butiksledningen inom livsmedelsbranschen arbetar med krishantering under Covid-19. • Hur har butiksledningen använt sig av krisplaner för att hantera Covid-19? • Vilka åtgärder har butiksledningen tagit för att hantera Covid-19? • Vilka lärdomar har butiksledningen tagit i samband med Covid-19? Teori: Studiens teoretiska referensram omfattar krishantering som presenteras i de tre olika stadierna före, under och efter en kris. Inledningsvis redogörs det för hur en krisförberedelse kan utformas för att sedan övergå till hur en kris kan uppmärksammas och hur företag bör agera under en kris. Avslutningsvis framgår det hur en krisutvärdering bör genomföras i förhållande till de lärdomar och uppföljningar som kan göras efter krisen. Metod: Studien har en deduktiv ansats och bygger på ett kvalitativt tillvägagångsätt. Den empiriska insamlingen har skett genom telefonintervjuer och semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat har påvisat att livsmedelsbutikerna har till viss mån haft utarbetade krisplaner, men som inte har kunnat applicerats till en pandemi då dess omfattning är så pass stor. Däremot har samtliga respondenter successivt anpassat och utvecklat sina befintliga krisplaner i takt med krisens gång.

Syfte Syftet med detta arbete är att få en djupgående och skarpsinnig bild på hur livebranschen påverkats av COVID-19. Vi vill skaffa oss en vishet om hur företag och artister marknadsför sig, för att handskas med den nuvarande pandemin och hur de har hanterat tidigare kriser. Därefter är vår avsikt att bearbeta vårt arbete och empiri vi samlat in som tillsluteligen kan ge oss mer kunskap. Utifrån vårt syfte har vi ställt samman följande forskningsfrågor. Forskningfrågor Hur skapar livebranschen värde trots pandemi? Hur kan livebranschen tillämpa sinnena genom digitalisering? Metod I detta arbete har vi använt oss utav en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Datainsamlingen erhålls från elva semistrukturerade intervjuer. Urvalet av intervjupersoner har baserats på deras kompetens inom forkningsområdet. Med hjälp av deras tolkningar har vi kunnat bemöta studiens syfte. Slutsats Vi kan härmed konstatera efter ett avslutat arbete att livebranschen skapar värde genom att hålla sig relevanta och kommunicera med sina anhängare. Vi har även kommit fram till att aktörer inom livebranschen använder sig av syn- och hörsel sinnet, både medvetet och omedvetet, för att nå ut till sin målgrupp. Vi ser artister och band öppet kommunicera med sina fans, via digitaliserade livesändningar. Det har lett till att fler personer engagerat sig, vilket medfört till lyckad marknadsföring. Trots att det är svårt att skapa värde inom livebranschen och nå ut till människor digitalt, har det ändå gett gynnande resultat för olika verksamheter när dem marknadsfört sig.

Sammanfattning Studien undersökte idrotts- och yogaledares upplevelser av utmaningarna med social distansering/fysiskt avstånd under Covid-19 krisen.  Deltagarna i studien var fyra kvinnor och en man som var engagerade som ledare inom idrott eller yoga. Tematisk analys användes och ledde till tre teman oro, rädsla och ovisshet kontra lugn, styrka och beslutsamhet, det andra var mentala och praktiska utmaningar - kommunikation i kristid och det tredje temat var en förenande framtid - globalt och lokalt.               Slutsatserna i studien var att det är svårt att ha en god förberedelse för en helt oväntad kris samtidigt som många av de lärdomar ledarna tagit med sig under den första delen av den pågående krisen kan använda även i tider då det inte är kris. Något gott har kommit ur en dramatisk förändring vilket kommer påverka framtida verksamhet ifråga om digital teknik, utbud men framförallt samarbeten. Vidare studier bör fokusera på hur det engagemang och den kraft som finns i föreningsvärlden kan användas ytterligare för att öka individers välmående och hur kommuner och stat kan säkra överlevnad för de här viktiga föreningarna   Nyckelord: Idrotts- och yogaföreningar, utmaningar, Covid-19, pandemi.

El Relator Especial del Consejo de Derechos Humanos de Naciones Unidas, el jurista argentino Fabián Salvioli, dictará una charla en UPC para abordar un tema de enorme impacto en el actual contexto internacional: "La pandemia del COVID-19 y los nuevos escenarios de derechos humanos en el plano internacional: el papel de las Naciones Unidas". Esta actividad corresponde a la séptima charla internacional que lleva adelante la Facultad de Derecho durante el presente ciclo académico. En esta ocasión, profesores y alumnos de las diferentes Carreras de la UPC podrán tener información sobre la situación de la defensa y protección de los derechos humanos en medio de uno de los más complejos escenarios internacionales provocados por la pandemia del COVID-19.