När Covid-19-pandemin bröt ut i Sverige förstärktes och förändrades hygienrutinerna inom ambulanssjukvården och heltäckande skyddsutrustning infördes. Tidigare forskning visar att skyddsutrustning är avgörande för att minska smittspridning vid utbrott av allvarliga luftvägsinfektioner. Dock kan skyddsutrustning påverka vårdsituationen och samspelet mellan människor negativt. Detta på grund av att den kan upplevas som skrämmande och orsaka såväl psykiskt som fysiskt obehag samt problem med att kommunicera. Kommunikation, vårdande möten och vårdande samtal anses avgörande för att mötet mellan livsvärldarna ska bli gott och en god vårdsituation uppstå. Syftet med studien var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever och hanterar vårdsituationen när heltäckande skyddsutrustning används under Covid-19- pandemin. Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats där tolv ambulanssjuksköterskor intervjuades. Resultatet visar att skyddsutrustningen påverkade ambulanssjuksköterskornas identitetsuppfattning, skrämde patienter och försvårade verbal och icke-verbal kommunikation. Den orsakade både psykiskt och fysiskt obehag samt gav upphov till etiska dilemman. Skyddsutrustningen utgjorde ett hinder i vårdsituationen som försvårade mötet mellan patientens och ambulanssjuksköterskans livsvärld. Humor, förvarning och information kunde till viss del motverka de negativa effekter skyddsutrustningen hade på vårdsituationen. Det fanns ett fåtal positiva aspekter med skyddsutrustningen. Dessa bestod i att lukt och smuts i mindre utsträckning störde vårdandet, möjlighet att dölja sina känslor och att ambulanssjuksköterskans förhållningssätt till hygienrutiner förändrades. Ny skyddsutrustning som inte skadar kommunikationen, är bekvämare, mer hållbar och bättre anpassad behöver utformas. Humor och information kan underlätta svåra vårdsituationer och generera delaktighet. Etisk träning och diskussion kan vara av vikt för att ambulanssjuksköterskan skall känna sig bättre förberedd på etiska dilemman.

Målet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av digitalisering och digitala alternativ i ljuset av den rådande pandemin. Syftet med vår undersökning är att utvärdera vikten av digitalisering av bygglovsprocessen som hjälpmedel för samhällsplanerare i sitt arbete och dess möjligheter samt hinder. Därtill sätta det i ett kontext med rådande pandemi och kraven på en digitaliserad kommunal förvaltning. Frågeställningen denna uppsats söker besvara är att: - Hur kan digitalisering av bygglovsprocessen assistera samhällsplanerare i sitt arbete?Och följande underfrågor kommer utforskas för att besvara frågeställningen: - Vilka fördelar finns det med digitalisering av bygglovsprocessen?- Vilka nackdelar finns det med digitalisering av bygglovsprocessen? - Har Covid-19 pandemin gjort digitalisering av kommunal verksamhet mer angelägen?Vi grundar vår undersökning i aktuell forskning kring digitalisering av samhällstjänster, digitalisering av bygglovsprocessen och Covid-19 pandemin.  Vi ser att man kan digitalisera många av bygglovsprocessens delar, men inte alla.

Denna uppsats är en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur arbetsplatsförändringar till följd av covid-19 pandemin påverkar en organisations kultur. De arbetsplatsförändringar som står i fokus är när vissa medarbetare fortsätter arbeta på plats och andra börjar arbeta hemifrån. Tillvägagångssättet var sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare i organisationen. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjälp av en tematisk analys där vi skapade två huvudteman med tre underteman till respektive huvudtema. Det insamlade materialet och tillhörande analys har i huvudsak diskuterats med bland annat strukturperspektivet, symbolperspektivet och Scheins kulturteori. Vi har dragit slutsatserna att organisationskulturen påverkas av förändrade arbetsplatsförhållanden, detta i form av infört distansarbete. Vi kunde exempelvis se förändringar som sociala band, stressnivåer och effektivitet. Att införa distansarbete kan ge många goda effekter på organisationskulturen, detta bland annat genom minskad stress och större produktivitet och vi kunde även se negativa effekter som mer uppdelad kultur och försämrad kommunikation. Organisationens ledning har däremot upprätthållit delar av organisationskulturen genom att arbeta med spridning av kommunikation, information och värdeord. Därmed blev riskerna som kan införas på grund av distansarbetet inte lika påtagliga.

Trots att Sverige har lagar och föreskrifter för att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö, så ökar den arbetsrelaterade stressen hos Sveriges befolkning. Tidigare forskning kring arbetsrelaterad stress har primärt fokuserat på krav, kontroll och stöd i arbetet, då dessa aspekter visat sig vara användbara inom forskning för att mäta den arbetsrelaterade stressen. Dock har forskning kring detta främst fokuserat på den fysiska arbetsplatsen och inte på distansarbete. Då Covid-19 spreds världen över var en strategi att fördela mer arbete på distans. Då det finns ett visst kunskapsglapp syftade denna studie till att undersöka om det fanns skillnader mellan distansarbetare och icke-distansarbetare gällande aspekterna krav, kontroll och stöd i arbetet. Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata från EWCS-15 användes. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan distansarbetare och icke-distansarbetare, där de som arbetar på distans upplever högre kontroll i arbetet. Dock kan liknande slutsatser inte dras kring aspekterna krav och stöd vilket implicerar att mer forskning kring detta behövs.

Vi lever i en pågående pandemi som har påverkat människor över hela världen. I Sverige har det tillkommit både restriktioner och rekommendationer för att minska smittspridningen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar de som har möjlighet att arbeta hemifrån, även kallat distansarbete. Regeringen beslutade även att samtliga lärosäten och gymnasieskolor skulle påbörja distansundervisning. Detta har inneburit distansarbete för skolpersonal och att samtlig kontakt med elever skett digitalt. Arbetsmiljön har därmed påverkats för skolpersonalen i denna omställning och således inneburit en förändring som aldrig tidigare funnits. Studien avser att kartlägga och analysera skolpersonals upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete inom en skolorganisation. Vidare är en central del är att bidra till ökad kunskap om vad skolpersonal ser som viktiga faktorer inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vid distansarbete. Särskild vikt läggs vid resurser, arbetstidens förläggning, ledarskapet och den sociala interaktionen. I studien används kvalitativa intervjuer och resultatet visar på att skolpersonalen upplevt en god introduktion till de digitala verktygen och att de besitter tillräcklig digital kompetens. Dock har det medfört högre arbetsbelastning, minskat samarbete mellan kollegor samt tillkomna arbetsuppgifter. Några positiva aspekter som distansarbete bidragit med är stöd och tillit från sin chef, anpassningar och valmöjligheter samt en promenadgrupp som är ett medarbetarinitiativ. Vidare visar resultatet att trots att resurser finns och erbjuds, tillgodoser det inte alltid medarbetarens behov. Därmed behövs både tydlighet i förväntningar och regelbunden dialog och återkoppling för att främja skolpersonalens organisatoriska och sociala arbetsmiljö.

No description available.

The World Health Organization declares on March 11, 2020 that Covid-19 is a pandemic. Covid-19 is spread to all parts of the world and affects all countries. The conditions for healthcare professionals around the world are changing at the same rate as the spread ofinfection increases. The purpose of the study is to shed light on nurses experiences of providing care during covid-19. Using a literature review to analyze both qualitative and quantitative scientific articles, look for similarities and differences in nurses experiences in providing care during the Covid-19 pandemic. Covid-19 was an invasive infectious disease that spread rapidly between individuals, causing fear among nurses and people around them. This had a negative effect on the nurses, their nursing measures and their privacy. A significantly increased workload and the enormous mortality due to Covid-19 caused stress and anxiety to nurses. Nurses experienced frustration and anxiety about the situation that threatened their own and their family's health. Despite the lack of faith in one's own competence the nurses found new supportive relationships that have been shown to strengthen mental health. The experience of working against Covid-19 was initially characterized by fear but the nurses found new strength salong the way and was enriched with experiences regarding care of critically ill patients. / Den 11 Mars 2020 fastslog Världshälsoorganisationen att Covid-19 var en pandemi. Enpandemi är när en smittsam infektion spridits till människor över hela världen. Vid utbrottet av Covid-19 krävdes stora och snabba förändringar i vården världen över, vilket resulterade i utmaningar för sjuksköterskorna. Denna studie vill belysa sjuksköterskors erfarenheter av attvårda under Covid-19 pandemin. Resultatet visade en ökad arbetsbelastning för sjuksköterskorna då mängden patienter ökade drastiskt som en följd av att virusets smittsamhet och att det spreds med hög hastighet. Till en början saknades information och kunskap i hurpatienter drabbade av Covid-19 skulle tas om hand, det saknades även rutiner i hur skyddskläderskulle användas för att förhindra vidare smitta. Covid-19 var ett hot för alla i samhället, rädslanför att bli smittad och föra smittan vidare påverkade sjuksköterskornas psykiska och fysiska hälsa. Sjuksköterskornas sociala liv påverkades då de i samband med vård av patienter med Covid-19 isolerades från familj och vänner, i vissa fall kunde det leda till att de uteslöts från sociala sammanhang. För att kunna hantera den nya arbetssituationen som sjuksköterskorna ställdes inför krävdes det stöd och engagemang från kollegor, familj och sjukhusledning. I en början upplevde sjuksköterskorna oro och frustration över situationen, de kände att de saknade kompetens att vårda utifrån de nya förutsättningarna, men utmed vägen fann de nya styrkor i kampen mot Covid-19 vilket berikade dem med erfarenheter i vården av patienter med Covid19. Metoden som valdes till studien var litteraturöversikt, vilket innebar att resultat ur kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades till studiens resultat. Styrkan med en litteraturöversikt är att resultatet grundas på en större mängd deltagare än vid en litteraturstudie. Vid litteratussökningen användes sökorden Covid-19, nurse, experience,mental health detta för att finna artiklar som visade sjuksköterskornas erfarenheter och upplevelsen i samband med vård av Covid-19 patienter.

Background: With the first green bond being issued in 2008 as a joint venture between World Bank Organization and the Swedish bank SEB the financial instrument has made an impact on the financial markets. With a high demand for sustainable investments in Sweden partly due to policies a premium for the green bonds is to be expected at least according to theory. The real estate market has adapted to the increased demand for green investments by moving more towards green bonds, and rightfully so as it is one of the largest polluters seen by sector. In result, it is also one of the largest issuers of bonds which creates an excellent opportunity to research the industry as there is plenty of data available. Purpose: This report will examine the premium of green bonds in the Swedish real estate market. Furthermore, it will also examine the effects of Covid-19 and to what extent this pandemic had an impact on green bonds. Method: The thesis examines the Option Adjusted Spread (OAS) of 166 bonds of 9 different companies from the start of 2016 to December 2020 within the Swedish real estate market. Control variables such as Company risk, Market risk and Macroeconomic variables were used in an OLS regression to estimate the premium. The effect of the Covid-19 pandemic was also examined. Conclusion: After analyzing 53 green and 113 conventional bonds no significant results were found on how premium differs between green and conventional bonds. However more general findings were found that suggest bonds become more sought during the Covid-19. It was further found that the green bond market is rapidly growing and may in a few years be in a better position to be examined.

As mental health is becoming increasingly prioritized, the disparity between the amount of undergraduate students who need mental health services and the amount of undergraduate students that actually receive this help is also becoming more noticeable. Over the past decade, there have been an increasing number of students seeking mental health services, with more students being diagnosed with mental health conditions. There have also been a rising number of students reporting heightened stress and anxiety due to COVID-19. With the increasing mental health diagnoses, especially during COVID-19, it is more important than ever to provide effective options for students to reduce their anxiety. To address this issue, we examined the effects of short easily accessible interventions including chair yoga, visual meditation and sound therapy to decrease anxiety in healthy college students. We report that a single session of five-minute chair yoga (p = 0.001) or visual meditation (p = 0.026) significantly reduced anxiety, as measured by the State-Trait Anxiety Inventory. We propose that results of this study be considered preliminary data in starting a self-help system for undergraduate students, especially during periods of exceptionally high stress, such as midterms or finals.

La nueva normalidad provocada frente a la aparición del Covid 19, ha ocasionado un gran impacto sobre las preferencias y desafíos de los lectores en todas partes del mundo, sean medios físicos o virtuales, lo cual significa una gran oportunidad de poder llegar cada vez a un público más exigente, competitivo y capaz de enfrentar diversos retos.