År 2020 kommer gå till historien som året då en pandemi härjade i världen och gymnasieskolorna rekommenderades att ställa om till distansundervisning. Denna studie undersöker lärares tankar, åsikter och erfarenheter kring distansundervisningen som bedrevs till följd av covid-19 pandemin vårterminen 2020 samt hur det kan användas i framtida undervisning. Studien genomfördes som enkätstudie där enkäten bestod av sju öppna frågor som besvarades av 14 lärare från två olika skolor. Dessa enkätsvar sammanställdes genom att en fenomenologisk analys genomfördes och presenteras i följande nio teman: tidsaspekten, oinspirerande arbetssätt, nya digitala verktyg, fusk, kommunikation, det sociala, strategier för undervisning, utvecklingsmöjligheter och möjligheter för framtiden. Resultatet visar en mångfald av svar från 14 medverkande lärare som beskriver lärarnas syn på möjligheterna och problemen som distansundervisning medför och hur dessa problem kan lösas. Lärarnas tankar, åsikter och erfarenheter av distansundervisning visar på svårigheter att få alla elever delaktiga i undervisningen samt att göra rättvisa bedömningar. En liknande undersökning i större skala, gärna i kombination med elevers tankar och erfarenheter, skulle vara en intressant fortsättning för att belysa de samlade erfarenheterna av distansundervisning.

During the Covid-19-pandemic, many organizations have reorganized into teleworking to reduce the spread of the virus. The work is moved to the home, which requires the individual to carry out the same work remotely. The purpose of this qualitative study is to investigate whether, and if so how, a transition to full-time teleworking can affect the traditional managerial role based on managers and employees’ experiences. Central questions that are asked are whether the managers control and support of employees change during telework. This study is based on responses from six interviewees in white-collar work in the technology, banking, finance and insurance industries. The study's theoretical framework consists of Allvin's concept of flexibility through empowerment and Snell's theory of control systems. The results of the study indicate that teleworking does not have to lead to major changes in the managerial role. On the other hand, relationship-oriented leadership becomes of great importance in teleworking, as employees become isolated and experience feelings of not belonging to the workgroup. The flexibility that can arise in teleworking means that employees have increased control and independence over the work which means that they make their own decisions to a greater extent. Finally, it emerges that the managers play a more supportive role in teleworking and that communication between managers and employees becomes more open. / Under Covid-19-pandemin har många organisationer varit tvungna att göra en omorganisering till distansarbete för att minska smittspridningen. Arbetet har förflyttats till hemmet vilket ställt krav på individen att fortfarande genomföra samma arbete, men nu på distans. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om, och i så fall hur, en övergång till distansarbete på heltid har påverkat den traditionella chefsrollen utifrån chefers och anställdas upplevelser. Centrala frågor som ställts är om chefers kontroll och stöttning av anställda förändras vid distansarbete. Studien baseras på svar från sex intervjupersoner inom tjänstemannayrken i teknik-, bank-, finans- och försäkringsbranschen. Studiens teoretiska ramverk består av Allvins begrepp flexibilitet genom förtroende samt Snells teori om kontrollsystem. Studiens resultat har visat att distansarbete inte behöver leda till större förändringar av chefsrollen. Däremot har det visat sig att relationsorienterat ledarskap är av stor betydelse vid distansarbete, när de anställda blir isolerade och upplever känslor av bristande samhörighet till arbetsgruppen. Det har också framkommit att flexibiliteten som kommer av distansarbetet gör att anställda får en större kontroll över arbetsuppgifterna och upplever en högre grad av eget beslutsfattande än tidigare. Slutligen visar studien att cheferna intar en mer stöttande roll vid distansarbete och att kommunikationen mellan chefer och anställda därmed blir öppnare.

In the individual employment relationship, the employer has a management right and the employee an obligation to work. This balance of interest become difficult in relation to infection. Employers, on the one hand have the interest in having the work performed and a work environment responsibility to take all necessary measures to ensure that the employee is not exposed to ill health. While on the other hand the employee has a duty to work but may feel anxious about performing work that may involve danger for the workers own life and health. In this essay you will be reading about what legal obligations both from an international and national level an employer has in conjunction with infection, and what legal obligations in combination with the right to refuseto perform dangerous work an employee has. This is to enable an analysis of whether the different interest should and can be weighed between and against each other when it comes to infection. The essay will also draw parallels to covid-19 as it is relevant in connection with infection. This essay is namely written during the current pandemic of corona and the disease covid-19.

The purpose of this study was to investigate how caregivers in elderly care perceive their work situation because it is a professional group that will become more important over time and which was not highlighted in previous research. The method used is qualitative with a hermeneutic approach where the empirical data was collected from eight semi-structured interviews with caregivers who work in elderly care. The results that emerged were that the caregivers experienced a lack of time, stress, and staff shortages in their profession as caregivers in elderly care. Furthermore, the results show that the caregivers would like to have some form of shorter theoretical training before the work begins. The most important factors that were pointed out for a good work environment were associated with the manager and colleagues. It also emerged that there is a problem associated with the introduction to the work where the caregivers are expected to have a deeper knowledge and understanding than they have. The questions concerning covid-19 showed that there has been no major staff shortage during the pandemic. The main negative impact of the pandemic was that there were too many guidelines that did not always reach all employees, which in turn created insecurity in the workplace. Overall, there was much that the caregivers felt could be improved in the profession, but that they were generally satisfied with their work and workplace.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om och i så fall hur relationen mellan kommuner och medier har förändrats under coronapandemin. Uppsatsens frågeställningar behandlar kommunikatörers och journalisters syn på mediernas bevakning av pandemin, kommuners hantering av begäran från journalister att ta del av allmänna handlingar samt hur händelserna har påverkat journalistiken. Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju (7) journalister och nio (9) kommunikatörer och därefter analyserats genom kvalitativ textanalys. I studien resultat uppger både journalister och kommunikatörer att relationen dem emellan överlag är bra, men att den stundtals har varit ansträngd i samband med coronapandemin. I studiens resultat framkommer även en intressekonflikt mellan kommunikatörernas strävan efter att skydda sina medborgares personliga integritet och journalisternas strävan efter att offentliggöra information. Resultatet av studien indikerar även på att offentlighetsprincipen kan tolkas olika beroende av kontext, och flera kommunikatörer uppger att de inte alltid har vetat hur de ska agera utifrån olika lagstiftningar. Samtidigt uppger både kommunikatörer och journalister i studien att det varit en särskilt ansträngd situation som gjort det svårt för båda aktörerna att veta hur de ska agera. Både journalister och kommunikatörer, i den här studien, tror att deras relation kommer stärkas på sikt.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad som främjar respektive hindrar fysisk aktivitet hos studenter i Uppsala på näridrottsplatser samt hur studenter upplever att deras användande av näridrottsplatser är sedan Covid-19 bröt ut i Sverige. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ enkätstudie och totalt svarade 84 respondenter. Resultatet visar att flera olika faktorer är avgörande för att studenter ska utöva fysisk aktivitet vid näridrottsplatser. Generellt var användandet lågt bland respondenterna. Till största del anger studenterna att faktorer i den bebyggda miljön som bra belysning, välutrustade näridrottsplatser och bra tillgång till näridrottsplatser ökar användandet. Användandet ser även olika ut beroende på upplevd säkerhet, där fler kvinnor känner sig otrygga och därför inte nyttjar näridrottsplatser under vissa tidpunkter. Undersökningen visar en skillnad i användningen av näridrottsplatser utifrån kön vilket innebär att inre faktorer som studenter själv har även påverkar användningen. Dessutom påverkar väder och tidpunkt hur studenterna använder näridrottsplatser där främst kyla och nederbörd upplevs som hinder men även mörker. Majoriteten av respondenterna upplever att deras användande av näridrottsplatser har förändrats sedan Covid-19 bröt ut på grund av rekommendationer som finns.

No description available.

No description available.

I slutet av 2019 började en pandemi spridas kallad covid-19 vilket oftast gav förkylningsliknande symtom men som också kunde ge allvarlig sjukdom eller leda till döden. Tidigare forskning har visat att en pandemi kan orsaka ökad belastning på hälso- och sjukvården. Få studier har dock undersökt hur telefonrådgivningen påverkas och fungerar under en pågående pandemi. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på hälsocentral under pandemin covid-19. Metod: I denna studie användes kvalitativ ansats med induktivt tillvägagångssätt. Tio sjuksköterskor rekryterades med ändamålsenligt urval. Datainsamling gjordes med telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema framkom “Att få nya erfarenheter som kräver flexibilitet i arbetet” som innehöll kategorierna “Att arbetsbördan varierat under pandemins gång”, “Att rådgivningen och informationen ändrades baserat på pandemins utveckling”, “Att möta patienters oro och frustration i telefon är utmanande”, “Att känna sig otillräcklig men behövd”, ”Att hitta andra sätt för att arbeta effektivt och säkert” samt “Att återgå till som det var tidigare”. Slutsats: Den varierande arbetsbördan gav nya utmaningar och patienters reaktioner relaterat till covid-19 satte högre krav på sjuksköterskans förmåga att lyssna. Sjuksköterskorna kände en otillräcklighet men också att arbetet var givande och viktigt.

Abstract Objectives: To identify a simple and effective means for public health professionals in rural communities to identify excess mortality using publicly available data. Methods: Online data from four rural funeral homes, and obituary data from the most widely circulated newspaper in the same region were collected from January 2017 through December 2020. A three-year monthly average of death listings was created for 2017-2019 and compared, month-by-month with the amount of 2020 death listings. Results: The four funeral homes reported a total of 3,957 deaths, and there were 7,623 newspaper obituaries published between January 2017 and December 2020. In the five-month period following the first COVID-19 death in the region on July 28, 2020, funeral home reports and newspaper obituaries reported a 20.2% and a 14.5% increase in deaths, respectively, for 2020 compared to the prior three-year average. Conclusion: During the five months following the first death attributed to COVID-19, funeral home reports and newspaper obituaries both identified a significant increase in deaths over the monthly average death listings of the three years prior. Policy Implications: Local public health officials may be able to use a multi-year, month-by-month summary of deaths, as reported by funeral homes and/or newspaper obituaries, to provide an “early indicator” of excess mortality in rural areas.