Submitted by Rafael Santana (rafael.silvasantana@ufpe.br) on 2017-04-18T18:55:07Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Dissertação-Coworking Articulando Significados Culturais do Trabalho no Engajamento de Indivíduos para a Ação Coletiva_Ra~1.pdf: 2398036 bytes, checksum: d004c8a2811fb69497213d480fcfcc54 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-04-18T18:55:07Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Dissertação-Coworking Articulando Significados Culturais do Trabalho no Engajamento de Indivíduos para a Ação Coletiva_Ra~1.pdf: 2398036 bytes, checksum: d004c8a2811fb69497213d480fcfcc54 (MD5) Previous issue date: 2016-05-31 / CAPES. CNPQ / O complexo cenário social contemporâneo tem provocado diversas mudanças tanto no caráter do trabalho quanto na sua organização. Nesse contexto, o coworking, espaço de trabalho compartilhado, parece antever essas transformações, propondo um novo modelo de trabalho orientado às demandas contemporâneas. Diante disso, o presente estudo assume os espaços de coworking como campo investigativo e adota o Impact Hub São Paulo como exemplo empírico para compreender como ocorre o processo de construção identitária dessa coletividade. Para tanto, assumimos a perspectiva teórico-metodológica proposta pelo Circuito da Cultura, por compreender a dimensão cultural como central à vida contemporânea. Tendo em vista acessar o campo das subjetividades do processo de identificação coletiva do coworker do Impact Hub São Paulo, projetamos, a partir de materiais coletados por meio de entrevistas individuais e observações assistemáticas, um corpus linguístico capaz de maximizar as variedades de sentidos em torno do referido coworking. A análise dos dados foi realizada por meio da Análise de Discurso (GILL, 2002), que nos permitiu acessar os sentidos que sustentam os discursos nos diferentes momentos do circuito. Os resultados apontam para um construto identitário ordenado por uma filosofia comunitária resultante de uma gestão que ocorre por meio da ideologia, articulando sentidos e hegemonizando discursos em torno de uma produção colaborativa capaz de conferir prazer e gerar sentido para quem realiza o trabalho, suscitando o consumo de um tipo de trabalho flexível, causa e consequência de uma identidade coletiva auto reguladora, marcada pela ideia de empreendedor de impacto sustentável que busca no coworking a representação de trabalho formal. / The complex contemporary social scenario has caused many changes in both the nature of labor and in its organization. In this context, coworking, or shared workspace, seems to foresee these changes, proposing a new work model oriented to contemporary demands. Therefore, this study assumes the coworking spaces as an investigative field and adopts Impact Hub São Paulo as an empirical example to understand the identity construction process of this group. Thereby, we take on the theoretical and methodological approach proposed by the Culture Circuit, by understanding the cultural dimension as central to contemporary life. In order to access the variety of subjectivities of Impact Hub São Paulo coworker’s collective identification process, a linguistic corpus able to maximize the variety of meanings around the said coworking was designed from materials collected through individual interviews and unsystematic observations. Data analysis was realized by Discourse’s Analysis (GILL, 2002), that allowed us access to the ways to support the discourse at different moments of the circuit. The results refer to an identity construct ordered by a Community philosophy resulting from a management that occurs through ideology, articulating senses and establishing hegemonic discourses around a collaborative production, capable of giving pleasure and create meaning for those who perform the work, raising consumption of a type of flexible working, cause and consequence of a selfregulatory collective identity, marked by the idea of sustainable impact enterprising, that seeks the coworking formal labor representation.

The theoretical part of the thesis outlines the entire topic from the broad perspective created namely by foreign publications. Then the thesis presents the theories of two American sociologists whose conclusions represent the anticipation of the subject analysed here. This is followed by the definition of coworking and its brief history, the perspectives on it that management has adopted by comparing coworking to clusters as defined by Michael Porter. The purpose of the practical part of the thesis is to describe the functioning of coworking in real life situations, this from the perspective of the managers (or owners) of coworking centres, and their users. The data was obtained by quality and quantitative research, namely by multicase analysis and questionnaires data analysis. Individual chapters of the thesis describe conclusions reached from this research. The conclusion of the thesis summarizes the most important facts and results obtained by the research, it also confirms the hypothesis which was the basis of the thesis.

Effekterna av covid-19 pandemin har ytterligare accelererat den utveckling som skett i samhället under en längre tid. Allt mer av den privata och yrkesmässiga vardagen sker numera digitalt, där distansarbete blivit normen för många. Arbetslivet är möjligen det område som har påverkats allra mest av pandemin och medfört att en stor del av företagen tvingats ställa om sin verksamhet. Den ökade digitaliseringen har gjort att människor kan arbeta från i stort sett var som helst i världen och att en fysisk arbetsplats inte längre är fullkomligt nödvändig. När många företag skär ned på sina kontorslokaler och uppmanar till ökad flexibilitet, så kvarstår dock fortfarande behovet av att ha en fast punkt och en plats där socialt utbyte sker. Coworking spaces är en kontorsform som växt sig allt starkare i takt med detta eftersom det möjliggör både flexibilitet och social interaktion i ett paket. Flera undersökningar pekar nu mot att efterfrågan och tillväxten på coworking spaces kommer att vara hög framöver. Samtidigt är detta ett relativt outforskat fenomen och det saknas studier om vad som gör dessa framgångsrika. Syftet med denna studie är därför att öka förståelsen för hur coworking spaces kan stärka sitt värdeerbjudande, och därigenom attrahera fler användare. Mer specifikt är studien avgränsad till att studera coworking spaces i Västerbotten, vilket bidrar till att nytt geografiskt område undersöks. Genom kvalitativa intervjuer med såväl användare som värdar, ämnar studien bidra med stöd och vägledning för coworkingföretagen. Resultatet visar att företagens nuvarande värdeerbjudande till viss del skiljer sig från användarnas preferenser, vilket kan vara både intressant och insiktsfullt för företagen. Vidare visar resultatet att flertalet aspekter värdesätts annorlunda i jämförelse med tidigare studier, vilket tyder på att användarnas preferenser kan skilja sig världen över. För coworkingföretagen blir det därför viktigt att fortsätta studera användarnas preferenser i den miljön de verkar i, för att på så sätt utveckla sitt värdeerbjudande än mer framöver. En del i utvecklingen bör vara att sprida konceptet coworking och medvetengöra fler personer om dess värde och aktualitet i den allt mer flexibla verkligheten. Genom att göra detta finns det goda möjligheter till att fler personer väljer att gå den vägen och göra coworking spaces till sin arbetsplats i framtiden.

De senaste åren har den globala coworkingtrenden nått Sverige och flertal aktörer har etablerat sig på kontorsmarknaden. Efterfrågan på coworking har vuxit i takt med att allt fler företag önskar flexibilitet i sina avtal och att yngre generationer vill arbeta i en innovativ och kreativ miljö. Det faktum att coworking är ett nytt fenomen har lett till osäkerhet i hur det bör behandlas juridiskt. Den 12 november 2019 publicerade skatterättsnämnden ett förhandsbesked där de beslutar att tillhandahållande av aktivitetsbaserade arbetsplatser ska vara undantagna från skatteplikt. Detta påverkar coworkingbolagen i och med att de inte längre har avdragsrätt för ingående moms hänförlig till de aktivitetsbaserade ytorna. Månaderna efter förhandsbeskedet publicerades, kritiserades det av både coworking- och fastighetsbolag och det är i dagsläget överklagat. Syftet med studien är att utreda vilka effekter förhandsbeskedet kan komma att ha på coworkingbranschen förutsatt att det bifalls.  För att uppfylla studiens syfte har inledningsvis en litteraturstudie genomförts för att samla informationsunderlag gällande coworking, svensk momslagstiftning samt förhandsbeskedet. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med coworking- och fastighetsbolag för att få en inblick i de olika parternas tankar och strategier för coworking och förhandsbeskedet. Med resultatet från litteratur- samt intervjustudien som grund har en modell tagits fram för att utreda de ekonomiska effekterna av förhandsbeskedet i olika verksamhetsmodeller för ett coworkingbolag. Resultatet från studien visar på att förhandsbeskedet ökar coworkingbolagens kostnader i samtliga utfall. Detta då all moms som är hänförlig de ytor som upplåts med icke exklusiv rätt blir en kostnad. För att motverka denna kostnadsökning kommer coworkingbolagen behöva omstrukturera sin verksamhet till att upplåta mer yta med exklusiv rätt vilket gör att de rör sig mer mot kontorshotellsliknande koncept. Denna utveckling medför att den del av coworkingbolagens verksamhet som syftar till att skapa samverkan och nätverkande mellan företag blir mindre gångbar att bedriva. / During the last couple of years, the global coworking trend has reached Sweden and several operators has established offices on the real estate market. The demand for coworking has grown following an increase in businesses wanting more flexibility in their leases and the younger generation wanting their work environment to be innovative and creative. The fact that coworking is a new phenomenon has led to difficulties regarding how it should be treated legally. The 12th of November 2019 the Swedish Council for Advance Tax Rulings published a preliminary ruling stating that the providing of activity-based workplaces is to be relived of taxability. This affects coworking businesses since they can no longer deduct VAT on investments related to the activity-based workplaces. The months following the publication the ruling was criticized by both coworking and real estate businesses and it has since been appealed. The purpose of the study is to examine the possible effects of the ruling on the Swedish coworking market, provided that it is approved. To fulfil the purpose of this study a literary study was initially performed to gather information regarding coworking, the Swedish VAT legislation and the preliminary ruling. Following this a series of semi structured interviews was conducted with coworking and real estate businesses to get an insight regarding the thoughts and strategies of the different parties regarding coworking and the preliminary ruling. With the results from the interviews and the literary study a model has been developed to investigate the economic effects of the preliminary ruling in different business models for a coworking business. The result of the study shows that the preliminary ruling will lead to an increase in costs for coworking businesses in all cases. This is because all VAT related to the surfaces that is provided without exclusive right of use becomes a cost. To prevent this increase in costs the coworking businesses will have to restructure their business models to provide more office space with exclusive right. This leads to Swedish coworking businesses moving more towards an office hotel business model. This development results in that the part of the coworking businesses that aim to provide cooperation and networking between members becomes less viable.

Arbetsmarknaden och arbetsmiljön har genomgått stora förändringar. Förändringarna har möjliggjorts genom den tekniska utvecklingen och digitaliseringen i samhället.Arbetsmarknaden har blivit rörligare än någonsin och det har ställt krav på ökad flexibilitet inom många branscher. Kontorsmarknaden är inget undantag och nya flexibla lösningar har visat sig vara av stort intresse. Coworking är en lösning som haft en stark tillväxt i Stockholm sedan det introducerades på marknaden. Utbudet av coworking-aktörer blir allt större och den senaste tiden har även fastighetsbolag visat intresse för att driva egna coworking-koncept i egen regi. Studien syftar till att undersöka vilka konkurrensfördelar som fastighetsägare har gentemot coworking-aktörer och varför vissa fastighetsägare väljer att starta och driva egna koncept.Studien har sin grund i Porters teori om konkurrens och frågeställningen är framtagen med utgångspunkt i hans teori. Intervjuer med fastighetsägare och befintliga coworking-aktörer har gjorts för att få en inblick i hur de ser på marknaden och vilka utmaningar som finns. Koncentrerat går det att säga att fastighetsägarnas största fördel är att de äger den underliggande tillgången. De kan skriva hyreskontrakt med sig själva och nyckelmärka lukrativa ytor för deras coworking-koncept. I den enklaste formen av coworking finns det förutsättningar för att konkurrera, då fastighetsbolag kan erbjuda en annan prisbild än coworking-aktörer. Utmaningarna blir att profilera konceptet för att passa målgrupper som redan är kunder hos befintliga coworking-aktörer med olika typer av premiumtjänster. Det ställs andra krav när det kommer till att väva in en serviceverksamhet i fastighetsbolagens ursprungliga kärnverksamhet och därtill tillkommer en rad utmaningar. / The working place and working environment has changed. Technical development and digitalisation have enabled these changes throughout society. The labour market has become more mobile than ever and that has increased the demand for flexibility in many industries.The office market is no exception and new flexible solutions have been of great interest. Coworking is a solution with high growth in Stockholm, since it was introduced on the market. The range of different coworking companies have grown and lately, real estate companies have shown interest in starting and running their own coworking concepts. The study aims to examine which competitive advantages real estate companies have towards coworking companies and why some real estate owners choose to start and run their own concepts. The study is founded upon Porter's theory of competition and the main questions are developed and based on the theory. Interviews with real estate companies and coworking companies have been conducted to gain insight how they view the market and existing challenges. In its entirety, it can be said that real estate companies main competitive advantages are that they own the underlying asset and can create leasing contracts with themselves and they can assign lucrative spaces for their own concepts. In the simplest form of coworking, there are conditions for competition, as real estate companies can offer different prices than coworking companies. The challenges will be to profile the concepts to suit groups who already are customers of coworking companies with different types of premium services. A number of other challenges arise when weaving in a service business with the original core business.

Under senare år har efterfrågan på flexibla avtal ökat på den svenska kontorsmarknaden, vilket har banat väg för ett nytt kontorskoncept - coworking. Konceptet, som är snarlikt kontorshotell, bygger på filosofin om att kapitalvaror och tjänster ska delas mellan parter. I och med konceptets relativt korta historia på svensk kontorsmarknad finns en avsaknad av studier baserade på hyresgästens perspektiv. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ forskningsmetod, där sju semistrukturerade har genomförts för att besvara den huvudsakliga frågeställningen: När är det mer fördelaktigt för hyresgästen att välja coworking?En uthyrning av ett traditionellt kontor regleras av hyreslagen, det vill säga kapitel 12 Jordabalken. Dessa typer av hyresavtal är ofta inte tillräckligt flexibla för vissa företag, då dessa kontrakt oftast har en kontraktslängd på minst tre år, samt en viss uppsägningstid. Coworking är ett koncept som försöker finna en lösning för de företag som inte kan skriva så länga kontrakt.Uppsatsen visar att det kan vara fördelaktigt för mindre företag som befinner sig i en expansiv fas att välja coworking framför traditionellt kontor. Det beror främst på flexibiliteten som efterfrågas när expansiva företag har svårigheter att förutse framtida lokalbehov. Konceptet kan också vara attraktivt när allt fler branscher går mot en konsultliknande verksamhet, där mindre tid spenderas på kontoret. Det kan vara hållbart både ekonomiskt och ekologiskt för mindre företag att välja coworking då konceptet bygger på filosofin om att kapitalvaror och tjänster ska delas mellan parter och kapitalsvaga företag kan därför reducera sina utgifter bundet till detta. Vidare finns det vissa utmaningar med coworking, exempelvis är flera juridiska frågor i en gråzon eller att vissa verksamheter som arbetar med strikt sekretess inte kan använda sig av coworking. / During the past years the demand for flexible office spaces on the Swedish office market has increased, which has cleared a path for a new concept – coworking. The concept, which shares some similarities with office hotels, is based on the philosophy that capital goods and services should be shared amongst parties. Due to the concept’s recent development on the Swedish market, there is a lack of studies from the tenant’s perspective. Throughout this essay we have used a qualitative research approach, where seven semi structured interviews have been carried out in order to answer the main question: When is it beneficial for the tenant to choose coworking?When renting a traditional office space, the contracts are regulated by 12th chapter in Jordabalken. However, these rental agreements are often written over three years and includes a specific period of notice when the contract is terminated. Coworking is a concept which tries to find the golden path for companies that do not have the possibility to sign long contracts.The conclusion states that it can be more profitable for smaller expanding companies to choose coworking over traditional office space. This is primarily due to expanding company’s requirement of flexibility, following difficulties regarding their ability to predict future office needs. Furthermore, the concept can be more suitable for companies with a lot of consultants, because the time spent in the office is decreasing. For smaller companies, coworking can also be sustainable both economically and ecologically. However, some companies that are working under legal secrecy might not be suitable to sit in coworking areas. The study has generated questions regarding whether coworking-agreement should be classified as a rental agreement or a membership, which should be researched further.

Marknaden för delade arbetsplatser har fått se en snabb tillväxt under senare år. Delvis kan detta förklaras med den ansenliga tillväxten av informationsteknologier. Dessa har till viss del förändrat hur vi lever, men fundamentalt förändrat hur och var vi önskar arbeta. För kontorsmarknaden har detta kommit att ge upphov till en efterfrågan på ökad flexibilitet.Syftet var att undersöka vilka aktörer som erbjuder delade arbetsytor inom kontors-hotell, var de valt att lokalisera sina kontorshotell och vilka kunder de har. Sekundärt har arbetet undersökt marknadssegmenteringen av verksamheter på olika kontorshotell, samt korrelationen mellan verksamhetsområde och digital representation. Dessutom har diskussion förts kring vilka typer av företag som skulle gynnas av lokalisering i kontorsho-tell framför traditionellt kontor. Eftersökning visade att det finns flertalet aktörer inom kontorshotell i Stockholm. Bland annat är dessa aktörerna A-E som studerades närma-re. Dessa har lokaliserat majoriteten av sina kontorshotell centralt och har en mängd olika hyresgäster. Undersökningen av marknadssegmentering och digital representation gjordes genom analys av dataset med information kring 500 av dessa hyresgäster.Resultatet visade på en marknadssegmentering där liknande verksamheter bildat kluster inom vissa kontorshotell e.g. inom finans, kommunikation media, etc. Detta kan förklaras av att respektive kontorshotell tilltalar olika kundsegment, men också av att liknande verksamheter bildar kluster genom agglomerationsfördelar. Den digital representationen visar tydligt på att vissa verksamheter är överrepresenterade. Främst gäller detta ak-törer som framhåller en tydlig profil, exempelvis inom digital innovation eller kreativt skapande. Digital representation tenderar också att vara viktigare för verksamheter med en större kundkrets. Mindre verksamheter som arbetar i enskilda kunders intresse har en lägre representation, vilket kan förklaras med att dessa drar nytta av social infrastruktur och agglomerationsfördelar som uppkommer i och med klusterbildning. Av dessa resultat framgår det att företag som är i behov av att nätverka med andra företag inom samma verksamhetsområde kan gynnas av lokalisering i kontorshotell. / The market for shared workplaces has seen a rapid growth in recent years. This can partly be explained due to the considerable growth of information technologies. These have in some ways changed how we live, but fundamentally changed how and where we wish to work. For the oÿce market this has resulted in a demand for increased flexibility.The purpose was to investigate which operators o˙er shared oÿce spaces through oÿce hotels, where they have chosen to locate their oÿce hotels and what tenants they have. Secondly, this project has investigated the market segmentation at various oÿce hotels, as well as the correlation between business area and digital representation. In addition, discussions have been held around what types of companies that would benefit from localization in oÿce hotels in favor of traditional oÿces. Research has shown that there are many operators within the market for oÿce hotels in Stockholm. Five of which were chosen to be studied in more detail. These operators have located the vast majority of their oÿce hotels within Stockholm CBD and have a great variety of tenants. The research of market segmentation and digital representation was done by analyzing a dataset with information from about 500 of these tenants.Results showed a market segmentation in which similar businesses formed clusters in some of the oÿce hotels e.g clusters in finance, public relations, media, etc. This can be explained by the fact that each oÿce hotel addresses di˙erent market segments, but also because similar businesses form clusters thru agglomerative benefits. In the case of digital representation, the result clearly shows that certain businesses are overrepresented. This is primarily the case with those who emphasize a clear profile, such as companies in digital innovation, media or communication. Digital representation also tends to be more important for activities with a larger clientele and thus take a more prominent role in clusters. Smaller activities that work in the interests of individual clients have a lower representation, which can be explained by the benefits of social infrastructure and agglomeration. These results show that companies in need of networking with other companies in the same area of business can benefit from localization in oÿce hotels.

The  real  estate  market  is  constantly  changing  due  to  shifts  in  demand  and  the  rise  of  new technologies. Innovations emerge at a relentless pace, and the timeframe for exploiting already established  value  is  reduced.  Commercial  real  estate  firms  must  therefore  be  able  to  exploit established  products  while,  at  the  same  time,  exploring  innovations.  The  ability  to  manage these opposing forces is called ambidexterity. Organisational ambidexterity is a well-explored area  in  the  academic  literature,  withnumerous  theories  regarding  how  to  achieve  it  most suitably. Wofford, Wyman and Starr (2020) present the paradox map that allegedly provides a practical visual focus for teams considering the short and long-term targets and change for the business. This paradox map has not been tested empirically. Thus, this master’s thesis explores the paradox management approach and thereby contributes to the gap in the academic literature. The  study  has  been  conducted  with  a  qualitative  research  approach.  The  collected  data consisted  of  semi-structured  interviews  and a document  analysis. Theinterviews  were  held with  respondents  from  five  different  commercial  real  estate  owners  and  a  total  of  nine interviews  were  conducted.  The  document  analysis  was  performed  by  studying  all firms’annual  reports  and  one  firm's  website  to  complement  the  respondent's  answers.The  results from the empirical study were analysed thematically with a deductive approach based on the theoretical framework on the paradox map. The  study concludes  that  the  six  sub-paradoxes  in  the  paradox  map  are  most  relevant  when organisations make decisions since they evidently influence decisions regarding innovations. It is also concluded that the commercial real estate owners are ambidextrous according to the innovation   paradox   of   exploit   and   explore.   Thus,   since   the   allegedly   ambidextrous organisations  proved  to  be  ambidextrous  according  to  the  innovation  paradox,  it  is  also concluded that the framework is applicable in practice.

With an increase in alternative forms of work, people are no longer limited to traditional office spaces. The aim for a healthier integration of private and work comes with the advantages of experimenting with new technologies. As a result, coworking spaces are spreading through the urban centers. But our way of dealing with work is still marked by our corporate-focused past. This project aims to explore how can co-working spaces occupy a more meaningful role by connecting people with their interests. My interest is to unveil the social rules of the space and turn interactions between coworkers more pleasant and easy. The result is a reflection about the future of collaborative workplaces. The success of the experiments reflect the openness of most co-workers and hosts. On a higher level the project gave me a better understanding of how AI could help to improve the social aspect of our workplaces.

Ingeniero Civil Industrial / En los últimos años, en Chile se ha desarrollado intensamente la industria de apoyo a los emprendimiento en sus distintas necesidades. A modo de ejemplo, sólo durante el 2010 se crearon 3 incubadoras de negocio asociadas a empresas privadas; y CORFO entregó a distintos emprendedores más de USD $ 2.500 millones sólo en el 2011. Basado en su intuición, el alumno de este trabajo, más tres compañeros de la Universidad fundaron Club el Origen en Diciembre de 2010, con un servicio de espacios de trabajo colaborativo o de Coworking. Sin embargo, hasta la fecha la empresa no ha sido capaz de diseñar un modelo de negocios sustentable y escalable, razón por la cual se realizó este trabajo de título. Dado lo anterior, el estudio validó la oportunidad de negocios que representa el Coworking, a través de un análisis estratégico, encontrando un foco de negocios en la industria y diseñando posteriormente una oferta de valor, basada en potenciar las habilidades del emprendedor por sobre la idea de negocios, al ofrecer espacios de trabajo que incentiven la productividad y ser el lugar donde los emprendedores puedan crear su propia red de apoyo para su negocio; todo lo cual fue el foco comercial definido. La investigación de mercado validó que la motivación, la capacidad para mantener el foco, la relación con sus pares, la utilización sus redes de contacto, la obtención de feedback y el diseño funcional de los espacios son temas clave que afectan la productividad y el éxito de los emprendimientos, por lo que deben ser parte de la oferta de valor. En consecuencia, dado estos resultados y la experiencia de los socios de la empresa, se diseñó un modelo de negocios para tres segmentos de clientes: emprendedores enfocados, emprendedores sin foco y centros de innovación y emprendimiento. De acuerdo al flujo de caja operacional, elaborado a tres años, el Coworking en una casa de 500Mts2 ofrece un VAN(12%) aproximado a $ 95 millones, el capital inicial requerido es de $ 54 millones, el 97% de la estructura de costos es fija y se requiere un total de 64 personas y 5 meses para alcanzar el punto de equilibrio. Por lo tanto, se concluyó que la instalación de un Coworking sería un negocio atractivo y rentable; pero dado el requerimiento financiero planteado, resulta necesario asociarse idealmente- con una Universidad para obtener la inversión inicial y hacer más factible el proyecto. Otro tipo de asociación exigiría a la empresa un resultado financiero rápido que podría ser riesgoso comprometer. Dado que la empresa no cuenta con otras líneas de negocio que sustenten las operaciones, aun si se llegase a conseguir el capital inicial, una evolución por debajo de lo esperado en las tasas de incorporación de nuevos clientes, es un factor importante de riesgo que influiría fuertemente en los resultados del proyecto.