Le coworking est un phénomène émergent du 21e siècle. L’ouverture du premier espace de coworking à Paris remonte à 2008. Ce travail de recherche a été mené entre 2015 et 2018 à partir d’une autoethnographie. Le chercheur a pris les rôles de manager de communauté tout en cultivant des perspectives à la fois critiques et phénoménologiques. Il s’agissait de comprendre le phénomène « de l’intérieur ». A partir de deux terrains et d’une exploration plus large de l’écosystème parisien du coworking, la thèse identifie douze pratiques de légitimation du coworking qui ont peu à peu contribué à l’émergence d’un véritable champ du coworking. Parallèlement, ces pratiques de légitimation ont remis en question la place de l’individu dans la communauté et dans la société. En complément de la théorie institutionnelle et de la phénoménologie, nous analysons cette évolution à partir la tradition anarchiste humaniste. / Coworking is an emerging phenomenon of the 21st century. The first coworking space in Paris opened in 2008. This research work has been conducted between 2015 and 2018 through an autoethnographic research design. I used to work as a community manager while cultivating both critical and phenomenological perspectives. This work aims at understanding the phenomenon "from the inside". Based on two fieldworks and a broader exploration of the Parisian ecosystem of coworking, the thesis identifies twelve practices of legitimation of coworking that have gradually contributed to the emergence of the field of coworking. At the same time, these legitimizing practices have challenged the position of the individual in the community and in society. In addition to institutional theory and phenomenology, I analyze this phenomenon from the anarchist humanist tradition.

Under det senaste årtiondet har ett antal aktörer som erbjuder gemensamma arbetsytor sett en kraftig global tillväxt. Denna tillväxt beror till stor del på att dessa aktörer erbjuder sina hyresgäster vissa aspekter som inte erbjuds inom traditionella hyreskontrakt. Ett exempel på detta är kortare avtalstid på uthyrbara ytor. En fråga som dyker upp i samband med detta är vad aktörens roll som förmedlare kan tillföra till hyresgäster som traditionella fastighetsägare inte kan göra själva. Majoriteten av tidigare forskning inom området illustrerar att gemenskap är det som ligger till grund för flexible office och coworking konceptets uppkomst, samt efterfrågas detta av hyresgäster. Denna studie lyfter fram faktorer utöver gemenskap som kan anses öka hyresgästernas värde. Hyresgäster till flexible office och coworking-aktörer är företag med personal, entreprenörer och enskilda individer. Denna studie har således i avsikt att undersöka vilka faktorer inom konceptet flexible office och coworking som bidrar till ett ökat värde för hyresgäster. Detta för att erhålla en djupare förståelse för vilka värden en förmedlare av kontor kan bidra till med flexible office och coworking koncept utöver vad traditionella hyreskontrakt kan. Vidare presenteras tidigare forskning inom områdena kundvärde, coworking och flexible office. En enkel analysmodell presenteras för att klargöra relationen mellan kundvärde och vilka värdeskapande faktorer som bidrar till en ökning av detta. De framtagna faktorerna är pris, anpassningsbarhet, kvalité, utrustning, gemenskap samt miljö. Datainsamlingen för studien har skett i form av semi-strukturerade intervjuer med en flexible office aktör där sju respondenter med olika roller har intervjuats. Utifrån den teoretiska referensramen skapades en intervjuguide för att utforska hur en flexible office-aktör anser att de bidrar till sina hyresgästers ökade kundvärde. Vidare erhölls sekundärdata från enkäter, vilket hade skickats ut till den undersökta aktörens hyresgäster under föregående år. Datan har analyserats med hjälp av en innehållsanalys samt öppen kodning av återkommande begrepp. Resultaten av studien tyder på att samtliga faktorer inom analysmodellen ökar kundvärdet för hyresgästerna. Dock synliggörs det tecken på att olika faktorer ökar kundvärdet olika mycket. Tolkningen har gjorts att anpassningsbarhet genomsyrar samtliga faktorer och därav anses anpassningsbarhet som den faktor vilket ökar kundvärdet mest inom ramen av denna studie. Genom att vara anpassningsbar inom alla faktorer ökar kvalitén på tjänsten som erbjuds, vilket i sin tur leder till högre kundvärde. / A new way of working that has been found to be sought after is work within shared workspaces. This study examines different factors that are considered to increase customer value within a quickly emerging phenomenon labelled flexible office and coworking. These factors are price, quality, adaptability, community, environment and equipment. The purpose of this study is to get a deeper understanding of what a flexible office organization can offer to their tenants that a traditional office lease cannot. While most of the prior studies within this field focused on the growth and the community aspect of the phenomenon, this paper studies why the growth occurred by examining how customer value is created with the concept. This is done by analysing the factors that provide value to the customer and to identify if these factors are present within a flexible office organization.

As working arrangements become more flexible and many people work remotely, the risk of social isolation rises. Coworking spaces try to prevent this by offering not only a workplace, but also a community. Adopting a person-environment fit perspective, we examined how the congruence between workers’ needs and supplies by coworking spaces relate to job satisfaction and intent to leave. We identified five needs (i.e., community, collaboration, amenities, location, and cost), of which community was expected to be the central need. An online questionnaire was distributed among coworkers in Germany and Austria, resulting in a sample of 181 coworkers. Results showed that needs-supplies fit regarding community was related to job satisfaction and intent to leave in coworking spaces. Findings for the other needs, however, did not show that congruence is associated with outcomes. Overall, the findings highlight the importance of community fit in coworking and offer insights for workers and entrepreneurs in this area.

Det allt mer digitaliserade, globala och ständigt uppkopplade samhället har gjort att branscher ocharbetsplatser förändras. Inom fastighetsbranschen har coworking blivit ett allt mer känt fenomen ochtar över allt större andel av den totala kontorsmarknaden. Genom coworking ersätts traditionellakontorshyreskontrakt med medlemskap och företag får tillgång till flexibla kontorslösningar medmöjlighet till nätverkande och tjänster i form av allt från skrivare och konferensrum till öltapp ochsociala events. Coworking innebär korta medlemskap istället för långa fasta hyreskontrakt förmedlemmar vilket har fått stor genomslagskraft bland stora som små företag runt om i världen.Tidigare studier i USA tyder på att coworking över en viss andel av en fastighet innebär en högredirektavkastning. Studiens syfte är att identifiera detta samband och undersöka om och i så fall vilkenpåverkan coworking har vid värdering av kommersiella fastigheter i praktiken i Sverige. Utöver dettasyftar studien till att undersöka vad värderare behöver ta hänsyn till vid en värdering av en fastighetsom innefattar coworking. Studien grundas på teori som behandlar värderingsmodeller, osäkerhet ochrisk i samband med värdering samt marknadsanalys. För att besvara studiens frågeställningar harfastighetsvärderare från fem olika väletablerade fastighetsrådgivningsföretag i Stockholms CBDområdevalts ut och intervjuats.Resultatet indikerar på att det finns ett liknande samband mellan andelen coworking i en fastighet ochdirektavkastningen även i Sverige. Ett exakt samband går dock inte att påvisa på grund av avsaknad avrenodlade coworkingfastigheter på den svenska marknaden. Beroende på hur marknaden förcoworking kommer att utvecklas kommer fastighetsvärderare i allt större utsträckning behöva tahänsyn till den risk som coworking över en viss andel av en fastighet medför vid värdering avkommersiella fastigheter. / The increasingly digitized, global and ever-connected society has made an impact on industries andworkplaces. In the real estate industry, coworking has become an increasingly well-knownphenomenon and is taking over an increasing share of the total office space. Coworking as a businessmodel replaces traditional leasing contracts with memberships. Companies gain access to flexibleoffice solutions with the possibility of networking and services, including everything from printers andconference rooms to beer taps and social events. Coworking offers short memberships instead of long,fixed leases, which has had a great impact among large and small companies around the world.Previous studies conducted in the US indicate that coworking over a certain proportion of a property’srentable area leads to a higher cap rate. The purpose of the study is to identify this relationship and toinvestigate whether coworking has an impact on the valuation of commercial properties in practice inSweden, and if so, what kind of impact. In addition, the study aims to investigate what real estateappraisers need to take into account when valuing property that includes coworking. The study isbased on theory regarding valuation models, uncertainty and risk connected to valuation as well asmarket analysis. In order to answer the study's questions, real estate appraisers from five differentwell-established real estate advisory companies in the Stockholm CBD-area have been selected andinterviewed.The result of this study indicates that there is a similar relationship between the proportion ofcoworking in a property and the cap rate in Sweden. However, an exact connection cannot beconfirmed due to lack of properties consisting of 100% coworking on the Swedish market. Dependingon how the market for coworking will develop, real estate appraisers will increasingly have to takeinto account the risk that coworking over a certain proportion of a property entails when valuingcommercial properties.

The office market has traditionally been observed to be too inflexible to satisfy dynamic workspace demands. Market forces have continuously compressed lengths of commercial leases and new office solutions have evolved. As a result, the coworking sector, associated with a shared workspace environment, has become a multibillion-dollar industry. The aim of this study is to provide insights into the demand for flexible office solutions and the factors that make the coworking sector successful. A theoretical framework based on previously published research and literature is provided in order to examine and analyse the research question. The study is founded on empirical data based on a qualitative research methodology. The results are mainly based on a case study in London where the largest coworking operator WeWork has been studied. To support the case and increase the validity of the study, three supporting sources have been interviewed. The results show that there is a strong connection between the overall development of the business landscape and the growth of the coworking sector. Three factors were established to influence the demand for flexible office solutions: the volatile dynamics of today’s businesses, globalisation and its effects on migration, and the office market’s ridged lease structure. Furthermore, several factors were found to impact the success of the sector, including the natural development of clusters. The study implies that it is possible that the effects of the coworking sector will change the dynamics of the existing structures within the office market. / Historiskt sett har kontorsmarknaden upplevts som för rigid för att kunna tillgodose flexibla kontorskrav. Marknadskrafter har kontinuerligt komprimerat längderna av kommersiella hyresavtal och nya kontorslösningar har vuxit fram. Som en följd av detta har coworking-sektorn och dess delade kontorsmiljö vuxit till en miljardindustri. Syftet med denna studien är att bidra med insikter till efterfrågan bakom flexibla kontorslösningar och de faktorer som gör coworking-sektorn framgångsrik. Ett teoretiskt ramverk som är baserat på tidigare publicerad forskning och litteratur har utformats för att kunna undersöka och analysera forskningsfrågan. Studien bygger på det teoretiska ramverket tillsammans med en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet baseras i huvudsak på en fallstudie i London där den största coworking-operatören WeWork har studerats. För att stödja fallstudien och öka studiens validitet har ytterligare tre aktörer intervjuats. Resultaten visar att det finns en stark koppling mellan den övergripande utvecklingen av näringslivet och coworking-sektorn. Tre faktorer har fastställts påverka efterfrågan på flexibla på flexibla kontorslösningar: den volatila dynamiken bland dagens företag, globalisering och dess effekter på migration samt kontorsmarkandes rigida kontraktsstruktur. Vidare har flera faktorer visat sig påverka sektorns framgång, inklusive den naturliga förekomsten av klusterbildning. Det är möjligt att coworking-sektorn kommer förändra de befintliga strukturerna på kontorsmarknaden.

This thesis explores the potential use and implementation of a revenuemanagement model for coworking operators. With a critical realism philosophyand abductive approach, a quantitative study using primary data from a coworkingoperator has been conducted. Based on a comprehensive literature review, wehave found that much research is done on revenue management in the airline andhotel industries. However, we found no research on revenue management modelsthat intend to optimize revenue for coworking operations. Hence, this thesis aimsto fill this gap in existing academic research. Features from revenue managementmodels used in the hotel and airline industries are identified and analyzed with theobjective of implementing these in the coworking industry to efficiently maximizerevenue. The paper proposes the use of multinomial logit (MNL) model in theprocess of market segmentation; this method allows one to determine whichfactors influence the different segments. Moreover, the MNL model is used todefine the demand function from which a probability (probable?) distributionof total demand can be separated into demands representing each product class.Furthermore, the demand is used to calculate protection limits according to theExpected Marginal Seat Revenue (EMSR) model, with the objective of allocatingcapacity to the highest-yielding customers.Results indicate that the MNL regression is an effective tool to analyze themarket segmentation and demand allocation for coworking operators. Afterour successful analysis, we are prepared to argue with confidence that revenuemanagement models are applicable to coworking operations. / I denna uppsats undersöker vi den potentiella användningen och genomförandetav intäktsoptimeringsmodeller för coworking operatörer. En kvantitativ studiemed primär data från en coworking operatör har genomförts med en kritiskrealismfilosofi och ett abduktivt tillvägagångssätt. Det finns mycket forskningkring intäktsoptimering, framför allt inom flyg- och hotellbranschen, men ingensom behandlar intäktsoptimeringsmodeller med avseendepå coworking operatörer. Denna masteruppsats syftar till att bidra med kunskapför att fylla gapet kring revenue management för coworkingkontor, som saknas ibefintlig, svensk akademisk forskning idag.Vitala funktioner som utgör intäktoptimeringsmodeller ämnade för hotellochflygindustrin har identifierats och analyserats med målet att utforskamöjlig implementering för coworkingoperatörer. I uppsatsen genomförsen marknadssegmentering med hjälp av en multinomial regressionsanalys.Vidare görs en multinomial regressionsanalys med samtliga produktklasser somberoende variabler, för att få ut sannolikhetsfördelningen för vilka produkter somefterfrågas av den totala efterfrågan. Resultatet kan användas för att optimeratotala intäkterna genom att beräkna hur många platser som bör reserveras åthögt avkastande kunder, och hur många som kan hyras ut i tidigt skede. Förändamålet har vi tillämpat den så kallade Expected Marginal Seat Revenuemetoden, EMSR.Resultatet indikerar att multinomial logistisk regression är ett effektivt sätt attanalysera marknadssegment och styra efterfrågan till önskad produktklass. Samtatt användandet av rekommenderad revenue management modell är applicerbarpå coworking verksamheter. Alternativt: Resultatet indikerar att: i. multinomiallogistisk regression är ett effektivt sätt att analysera marknadssegment och styraefterfrågan till önskad produktklass. ii. användandet av rekommenderad revenuemanagement modell är applicerbar på coworking verksamheter.

Distansarbete har blivit allt vanligare och många väljer att nyttja ett coworkingspace som arbetsplatslösning i stället för att arbeta från hemmet. Coworking-spacesskiljer sig markant från traditionella arbetsplatser eftersom de delas av flera olikaorganisationer och individerna som nyttjar arbetsplatsen arbetar tillsammans medmänniskor som inte är organisatoriska kollegor. Syftet med studien var att undersökahur tillhörighet upplevs vid arbete på ett coworking-space. En induktiv tematisk analysav kvalitativa data visade att begreppet tillhörighet kan beskrivas som ett brett spektrumav ingående ämnen. Fyra huvudteman av begreppet tillhörighet utkristalliserade sig idatamaterialet; social tillhörighet, tillhörighet till omgivning, professionell tillhörighetoch delade oskrivna sociala koder. Behovet av tillhörighet visade sig vara olika förinformanterna, några söker en mer social tillhörighet medan andra är mer intresseradeav tillhörighet kopplat till profession. Ett coworking-space fungerar således som ettkomplement till de tillhörighetsbehov som respektive individ har svårt att uppfyllaunder distansarbete.

With the advancements that have taken place in technology the recent decades, it is nowpossible to work anywhere and at any time. Coworking space is the type of flexible workplacethat is currently growing the fastest and comprises a workplace shared between severalcompanies and individuals with emphasis on collaboration and knowledge sharing. Withbenefits such as cost efficiency for members, it is now questioned how the companies that offercoworking make it work financially. This thesis investigates the profitability of coworkingcompanies and whether they are persevering enough to survive an economic downturn orrecession.By examining the Stockholm market’s nine largest coworking companies' annual reports,interviewing them and experts from different areas on the market, these questions have beenanswered. In order to further assess the potential of the new market segment, the currenteconomic climate has been compared with the IT-bubble in 2001. Further, the financial positionof the coworking companies has been set against the business model of hotels. Through a datacollection that is both qualitative and quantitative, the results have been discussed thematically.From the study it was concluded that coworking operators are economically weak with low orno profitability. By developing their business model in accordance with the one of hotels,companies are expected to improve their financial position. This is done by overbookingflexible workplaces and in detail work with profit per workplace to increase the total return.The coworking companies' rental cost to their property owners one of the largest expenses andthus also decisive. For companies to be able to operate in the long run, revenue sharing rent isrecommended. Experience, strong ownership, central location and diversification of membersare recognized as success factors. Regarding the coworking companies' sustainability ineconomic downturns, they are also considered weak. Given their deficient financial statementsand balance sheets, they lack the margins and qualifications to endure an economic downturnor recession. A consolidation is expected to take place where survival of each coworkingoperator depend on new customers to leave conventional leases and prioritize flexibility.  Furthermore, the study has shown the economic climate today to resemble with what led to theIT-bubble in 2001, which in turn signals for a coworking bubble. A pattern of increased demandfor service in the office market has also been discovered. What we are seeing today is thebeginning of a change on the office market - a servicification that requires a fundamental changein the office sector's business model. / Med de framgångar som skett inom teknik de senaste decennierna är det idag möjligt att arbetavar och när som helst. Coworking space är den typ av flexibel arbetsplats som just nu växersnabbast och innebär att arbetsplatsen delas mellan flera företag och individer samtunderstryker samarbete och kunskapsdelning. Med fördelar såsom kostnadseffektivisering förmedlemmar ifrågasätts nu hur företagen som erbjuder coworking får det att gå ihop ekonomiskt.I den här uppsatsen belyses coworkingföretagens lönsamhet och om de är uthålliga nog attöverleva en ekonomisk nedgång eller lågkonjunktur.Genom att för Stockholmsmarknaden undersöka de nio största coworkingföretagensårsrapporter, intervjua dem och experter från olika områden av marknaden har dessa frågorutvisats. För att ytterligare kunna bedöma potentialen för det nya marknadssegmentet hardagens ekonomiska klimat jämförts med vad som ledde upp till IT-krisen 2001 samtcoworkingföretagens ekonomiska ställning ställts mot den affärsmodell som hotell använder.Genom en datainsamling som både är kvalitativ och kvantitativ har resultaten diskuteratstematiskt.Studien har mynnat ut i en slutsats om att coworkingoperatörer är ekonomiskt svaga företagmed låg eller ingen lönsamhet. Genom att utveckla sin affärsmodell efter den som hotellanvänder förväntas företagen kunna förbättra sin ekonomiska ställning. Detta görs genom attöverboka flexibla arbetsplatser och på detaljnivå arbeta med vinst per arbetsplats för att ökaden totala avkastningen. Coworkingföretagens hyreskostnad till sina fastighetsägare är en avde största utgifterna och därmed också avgörande. För att företagen ska kunna verka i längdenrekommenderas omsättningsbaserad hyra. Erfarenhet, starkt ägandeskap, central lokaliseringoch diversifiering av medlemmar ses som framgångsfaktorer. Gällande coworkingföretagensuthållighet i konjunkturnedgångar, bedöms dem också svaga. Med hänsyn till bristanderesultat- och balansräkningar har de inte marginaler eller förutsättningar nog att utstå enekonomisk nedgång eller lågkonjunktur. En konsolidering väntas ske där coworkingoperatörernasöverlevnad hänger på tillskott av nya kunder som väljer att lämna konventionellahyresavtal och prioritera flexibilitet.  Ytterligare har studien visat på att det ekonomiska klimatet idag också liknar det som leddefram till IT-krisen 2001, vilket i sin tur signalerar för en coworkingbubbla. Det har ocksåuppdagats ett mönster av ökad efterfrågan på service på kontorsmarknaden. Vad vi nu ser börjanpå är en förändring i kontorsmarknaden - en tjänstefiering som kräver en fundamentalförändring av kontorssektorns affärsmodell.

Thesis (MBA)--Stellenbosch University, 2015. / ENGLISH ABSTRACT: Why are other industries successfully using coworking spaces while the advertising industry in South Africa does not, or only partially? Can coworking spaces specifically tailored for the advertising industry invigorate the industry or will client confidentiality be the death of coworking in this industry? The purpose of this research study was to determine the viability of coworking spaces in the advertising industry in South Africa, as well as the barriers to entry and the concerns that the typical advertising person would have related to coworking spaces. This research employed a qualitative approach by means of four structured open-ended face-to-face interviews to obtain primary data about coworking spaces in Cape Town. The participants were randomly selected from advertising staff who had left the corporate environment to work for themselves from a home office, some who were using shared office space or entrepreneurs availing themselves of the advertising space. The researcher asked respondents questions about their experiences and what would be important considerations for making use of a coworking space. The key findings were that there was a need for affordable office space. Financial considerations were one of the main reasons preventing start-up entrepreneurs or self-employed individuals from moving from their home office. The location of the coworking space was of the utmost importance, because individuals did not wish to be stuck in traffic and preferred to work close to their homes. Confidentiality was a major concern for all the respondents taking part in the survey. The principle of knowledge sharing in a coworking environment is valuable, but it could have limitations in the advertising industry since most of the work is deemed confidential. Moreover, the concept of coworking was still largely unknown and had to be explained during each interview. The way we work has changed, but not the working environment.

This practicum project explores the intersection of sexual identity and contemporary workplace by means of a proposed gay coworking office in Winnipeg, Manitoba. As a result of increased closures of gay bars and other gay-identified places for developing community, there is a void in the gay community. Drawing from Edward Soja’s theory of thirdspace, this practicum proposes the creation of a new gay community by reimagining workspaces through the lens of gay identity and safe space. The intention of this proposal is to challenge traditional ways of thinking about the office as a predominantly heterosexual domain and to create safe work spaces that celebrate difference. The space focuses on supporting the social and collaborative aspects of coworking while interrogating space that is both work and home, between work and home and neither work or home with the objective of creating a new gay typology. / February 2017