Denna uppsats undersöker besökare i gotländska kyrkomiljöer. Syftet har varit att bidra till förståelsen för besökarna och att försöka utröna om det finns några skillnader eller likheter mellan olika besöksgrupper med målet att kunna möta besökarnas förväntningar, för att lång- siktigt kunna förvalta och utveckla kyrkorna. Visby Stift utförde en enkätinsamling i 16 kyr- kor under sommaren 2019 och de 330 svar som samlades in har i detta arbete granskats. Uti- från hur ofta de besökte kyrkomiljön delades de in i grupperna regelbundna besökare, årliga besökare och förstagångsbesökare. Resultaten har givit en insikt i hur besökare upplever de gotländska kyrkomiljöerna och vad de önskar både i form av anledningen till besöket men också förslag till förbättringar. De regelbundna besökarna använder i högre utsträckning kyrkan för aktiviteter tradition- ellt kopplat till kyrkomiljöerna vilket bidrar till att det immateriella kyrkliga kulturarvet be- varas genom att bruka kyrkan. Då de besöker kyrkomiljöerna ofta bidrar de till att det materi- ella kulturarvet används och utvecklas. Utifrån resultaten i denna undersökning finns möj- ligtvis ett hinder/hot mot bevarandet genom denna grupps högre krav på kyrkomiljön utifrån ett användarperspektiv samt ett mindre önskemål om bevarande. De årliga besökarna och förstagångsbesökarna har ett högt intresse av historia/arkitektur och upplever kyrkomiljöerna som ett kulturarv samt önskar att miljöerna ska bevaras i hög grad. Samtliga besökare bidrar till att intresset för det kyrkliga kulturarvet upprätthålls vilket är en förutsättning för framtida ekonomiska bidrag till bevarandet. För att tillgodose första- gångsbesökarnas behov av tillgänglighet till kulturarvet är det viktigt att kyrkorna fortsatt hålls öppna samt att lättillgänglig information finns att tillgå. Genom att informera om kul- turvärden och ge viktig historisk information växer också intresset för och bevarandet av vär- dena. Genom att allmänheten kan besöka kyrkomiljöer, bibehålls intresset och förståelsen för vikten av att bevara detta rikstäckande sammanhållna kulturarv som tillhör oss alla. Allmän- hetens intresse ger förutsättningar för fortsätta skatteintäkter som Svenska kyrkan kommer behöva i framtiden när medlemstalen kontinuerligt minskar.

A phenomenon of microbreweries starting their business in clusters have been seen in several countries all around the world. This study investigates this phenomenon with a case study in Bengaluru, South India. The study focuses on examining how neighbouring microbreweries affect each other's businesses and if they can be seen as a cluster. This is done by drawing conclusions on how the different microbreweries work with and are influenced by the following categories; location, innovation, collaboration, competition and customers. It is an explorative study where seven microbreweries were interviewed. The study concludes that the categories correlate and that the microbreweries' close location affect their strategic choices. It can be seen that they in some ways do not work together as a cluster. The competition can be seen without any collaboration.

The purpose of this study is to investigate the potential contrariety between the concepts of art and music, and in the case of its existence what social factors can be seen as its root causes. Specifically, the concepts of artistic quality and musical quality are in this attempt defined respectively using the Swedish cultural policy objectives and Friedrich Nietzsche's The Birth of Tragedy, ultimately to be compared in the form of an ideal type analysis. The conclusion reached in the study is that there is a certain conflict between the concepts of art and music, primarily in their relation to individualism and complexity, and that this can be related to the dominance of vision as a means of gaining access to the world – the so-called ocularcentrism – in Western culture, as well as commercial ideas such as marketing and ownership. A model is constructed out of the ideal types musical quality and artistic quality, which is intended for practical use in connection to assessment of the quality of an artwork for potential government funding.

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommuner hanterar klimatrisker i sin detaljplanering. Eftersom globala klimatförändringar är en realitet idag och innebär påverkan på vårt samhälle och vår byggda miljö blir dessa aspekter något som Sverige och svenska kommuner behöver förhålla sig till. I Sverige är det kommunerna som har ansvar för hur mark- och vattenområden planeras vilket innebär att den fysiska planeringen på kommunal nivå får stor inverkan på vårt samhälle. Därför är den kommunala detaljplaneringen relevant att undersöka för att se hur dessa klimatrisker hanteras. I studiens bakgrund beskrivs kommunernas roll i samhällsplaneringen och en förklaring till vad klimatanpassning och klimatrisker innebär ges. Även de myndigheter och den lagtext som är viktig för klimatanpassning på kommunal nivå redogörs för.  Metoderna som använts för att undersöka det material som studien innebär är både kvantitativa och kvalitativa för att fånga in så mycket relevant information som möjligt. Metoderna har således varit en kvantitativ textanalys för att räkna förekomsten av klimatrelaterade ord i detaljplaner och en kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys samt WPR-analys för att undersöka detaljplanernas språkliga aspekter och hur detta kan påverka förståelsen av dem. Studiens teoretiska perspektiv grundar sig på den ekologiska moderniseringen och synen på miljö- och klimatrelaterad problematik vilket kompletteras av tidigare forskning inom klimatanpassning och markanvändningsplanering.  Resultatet av studiens undersökningar visar att förekomsten av klimatrelaterad retorik i detaljplaner varierar mycket kraftigt mellan de undersökta detaljplanerna. Resultatet visar även att de klimatrisker och anpassningar som framför allt nämns är vattenrelaterade och att andra klimatrisker nämns i mycket mindre utsträckning eller inte alls. En slutsats av vår undersökning är att de allmänna diskurserna och den allmänna förståelsen för dessa klimatrelaterade aspekter påverkas av hur och hur mycket aspekterna nämns. De aspekter som beskrivs med detaljerad retorik och vid fler tillfällen får större utrymme i den allmänna diskursen kring klimatrisker och klimatanpassning vilket således leder till en bättre förståelse för dessa aspekter. Förståelsen av de aspekter som utelämnas blir därför sämre vilket påverkar acceptansen av de åtgärder som anses nödvändiga för klimatanpassning. Det kan även påverka synen på hur angelägna klimatrelaterade problem faktiskt är.

Before World War II, many Jewish communities began to worry for their children's safety. As a result, families and Jewish communities in Britain and Nazi- Occupied countries worked together to send their children to safety. Around 10,000 Jewish refugee children went to Great Britain on the Kindertransport transportations from Czechoslovakia, Austria, and Germany. These children came from many different nationalities and economic backgrounds and went to many different types of foster homes. Some of these children ended up with Jewish foster families while many ended up with Christian foster families. Same came from religious backgrounds and some came from non-religious backgrounds. While researchers in the past examined the impact of their religion on their adjustment as refugees, not many researched how life as a refugee and a foster child impacted their relationship with religion. To understand the lives of these children fully, historians must examine all parts, including their religious and cultural identities. Considering Nazis persecuted these children and their families for their religious and cultural identities, researchers must examine this to when studying these children and their experiences. When telling their stories, historians must include everything, especially the parts Nazis determined to end. How did they develop their religious and cultural identities considering everything happening in the world around them? How did British Christian culture affect their identity transformation? How did Nazi persecution influence their ideas about their Jewish identity, religion, and culture? The study examined this using a content analysis of 15 oral histories, a memoir, and the documentary film Into the Arms of Strangers. Each child's different life experiences impacted their different identities. This study was not meant to be generalized to the larger public and only meant to be the beginning of a larger study of other Kindertransport children. This particular study only focused on the specific experiences of those studied.

The thesis consists of a philosophical normative analysis of legislation on prostitution. The thesis aims to add on to the existing discussion regarding prostitution through an angle that has not been discussed earlier. During the thesis, three major models of legislation are analyzed through the theoretical framework of Martha Nussbaum’s capabilities approach. The three major models of legislation are criminalization, the Nordic model, and legalization. The result entails that criminalization is the least supported model of legislation regarding prostitution, and the Nordic model is the most supported by the theoretical framework. Although, it is stated that the answer could perhaps be found outside the three major models of legislation.

This master’s thesis in the realm of cultural heritage deals with the changes in identity, memory and interactions with heritage and culture among the Estonian Seto community in relation to the control line, wishing to evaluate what sort of everyday changes have taken place, as well as changes in cultural celebrations and traditions. It also seeks to analyse how the Setos on the Estonian side perceive the Seto culture across the border, and how they view their own situation in a changing landscape. In addition to this, the participants’ views on how they wish to see the situation with the control line mitigated are investigated. All these changes are framed by theories on cultural memory and border-making. The thesis uses qualitative interviews to gather the necessary data. The results reveal that many changes the Seto community face are connected to loss and restricted access, affecting the cultural memory of the community. The restrictive border is also a tool used in identity creation, using "lost ancestral lands" to create a view of the past that supports the existence of a strong and unified Seto community mitigating a loss.

Considering current urban challenges within the United States, the stewardship of massive, unsustainable living and consumption, collaborative cohousing communities appear to hold substantial potential as agents of change delivering sustainable-oriented lifestyles. This research examines the internal drives that intervene in adopting environmentally friendly habits and explores how they are facilitated inside this type of residence. In order to observe the benefits and limitations of this type of degrowth-oriented housing, this study covers the transformative learning experiences within cohousing residents through the conduction of semi-structured interviews as the primary method. For this research, two cohousing communities have been selected in the states of Vermont and Iowa.  Throughout the study, different drives associated with the attainment of sustainable environments have been identified. Among them, we find drives connected to the built space and the social organisation of the communities. Emphasis is also given to the internal strategies by which these drives intervene in the materialisation of environmentally friendly lifestyles. The study points out those drives that deem cohousing a beneficial tool to challenge existing economic norms and social paradigms. This study can serve as the basis for further research exploring the possibilities of considering the depicted drives as guiding models for sustainable living among more traditional forms of housing.

As a result of the increase of digitalisation in today’s society over the recent years, the Swedish school system requires a certain degree of digital competence amongst teachers. The COVID-19 pandemic has not only accelerated the digitalisation of schools it even forced teaching to become digital for some time. Therefore, this study aims to investigate how Swedish ESL/EFL teachers in secondary school utilise digital tools to support pupils with writing and reading difficulties and their awareness of these difficulties. In order to meet the formulated aim of this paper, the research questions have been separated into three sections. The first area involves writing and reading difficulties in English courses. The second aspect of this research will examine which digital tools English teachers use to support students that struggle with reading and writing in the classroom, and the third aspect is how they apply these tools to their teaching. In this qualitative study, four English teachers participated. The empirical data was collected through semi-structured interviews. The results show that the interviewees experienced that the use of digital tools supported and developed students in their reading skills. Moreover, previous research concludes that digital tools have a profitable effect on students’ motivation and learning. However, the interviewees’ struggled to present digital teaching strategies to support struggling writers and did not present an effective digital tool for students with writing difficulties. Additionally, we discovered that the teachers in this study lacked the knowledge to some extent regarding digital tools to support these students; hence, the importance of providing further education to teachers regarding our research topic to offer an equivalent and inclusive school environment for all students. Further, research on digital tools and how to support students were limited. Therefore, we suggest future research on the topic with a focus on digital teaching strategies.

Uppsatsens syfte är att undersöka varför människor i Sverige praktiserar tantra, hur dessa personer förhåller sig till tantra som livsfilosofi och världsåskådning samt till sitt eget praktiserande utav det. Genom att analytiskt ställa frågan Varför sysslar folk i Sverige med tantra? till två olika podcaster, Instagramkonton och en självbiografi som berör just tantrautövande i Sverige så har en längtan efter esoterisk (ny)andlighet och tantra som självförverkligande identitetsmarkör identifierats i den diskurs som dominerar materialet. I uppsatsen urskiljs ett antal diskurser som beskriver hur personerna i det empiriska materialet resonerar kring sitt tantrautövande och hur de hittade till tantran från första början. Vidare identifieras avsaknaden av en given vardagsandlighet i det moderna, sekulariserade samhället samt värdet av att en sådan andlig praktik kan integreras i ens sexualitet, sexuella praktiker samt andra kroppsliga behov och lustar vilket, för västerlänningar, är utmärkande för tantra. Detta diskuteras i termer av banal exotifiering och som självförverkligande praktik i relation till bell hooks teori om konsumtion av andraskap, något som för flera av dem som uttalar sig i det undersökta materialet möjliggjort en karriär inom tantra eller med tantra som karriärmässigt verktyg.