As a result of the increase of digitalisation in today’s society over the recent years, the Swedish school system requires a certain degree of digital competence amongst teachers. The COVID-19 pandemic has not only accelerated the digitalisation of schools it even forced teaching to become digital for some time. Therefore, this study aims to investigate how Swedish ESL/EFL teachers in secondary school utilise digital tools to support pupils with writing and reading difficulties and their awareness of these difficulties. In order to meet the formulated aim of this paper, the research questions have been separated into three sections. The first area involves writing and reading difficulties in English courses. The second aspect of this research will examine which digital tools English teachers use to support students that struggle with reading and writing in the classroom, and the third aspect is how they apply these tools to their teaching. In this qualitative study, four English teachers participated. The empirical data was collected through semi-structured interviews. The results show that the interviewees experienced that the use of digital tools supported and developed students in their reading skills. Moreover, previous research concludes that digital tools have a profitable effect on students’ motivation and learning. However, the interviewees’ struggled to present digital teaching strategies to support struggling writers and did not present an effective digital tool for students with writing difficulties. Additionally, we discovered that the teachers in this study lacked the knowledge to some extent regarding digital tools to support these students; hence, the importance of providing further education to teachers regarding our research topic to offer an equivalent and inclusive school environment for all students. Further, research on digital tools and how to support students were limited. Therefore, we suggest future research on the topic with a focus on digital teaching strategies.

The purpose of my examination is contributing with knowledge about the relation between language- stimulation in preschool and read- and writes developing and teachers thought about that. In order to meet the purpose I read literature that deals with my matter and is based previous research. I also made qualitative interviews with three elementary school teachers and three preschool teachers who work within preschools that concentrate on development of language in a town in the middle of Sweden.  In this way I find out about their thoughts about what they think is important to work with about language in preschool and how the preschool teachers can work with the development of language to make it easier for the children in their read- and writes developing. The result shows that it is important to work with children’s development of language in preschool. Children need some part of language awareness when they start at the public school. The result also shows that it is not just one way that’s good for training children’s language development. You need to work with de language in many different ways with the children so that they can learn about all the parts of the language.  I can not see any big difference between the teachers that I interviewed concerning their thoughts in my result. / Syftet med mitt examensarbete är att bidra med kunskap om relationen mellan språkstimulering i förskolan och läs- och skrivutveckling och lärares tankar kring det. För att uppfylla mitt syfte har jag läst litteratur och tidigare forskning som behandlar mitt ämne. Jag har även genomfört kvalitativa intervjuer med tre grundskollärare och tre förskollärare på förskolor med språkinriktning i en stad i Mellansverige. Jag tog på så sätt reda på deras tankar kring vad som är viktigt att arbeta med språkmässigt i förskolan och hur förskolan kan arbeta med barns språkutveckling för att underlätta barnens läs- och skrivinlärning. Resultatet visar att det är viktigt att arbeta med barnens språkutveckling i förskolan. Barnen behöver en viss språklig medvetenhet när de senare börjar grundskolan. Resultatet visar även att det inte bara finns ett sätt som är bra att arbeta på för att språkstimulera barnen utan att man behöver arbeta med språket på flera olika sätt för att barnet ska lära språkets alla delar. Jag ser ingen större skillnad mellan förskollärarnas och grundskollärarnas tankar i mitt resultat.

The subject of reading and writing difficulties has been a research object sin- ce the 40's and it ́s come a long way in what should happen and how to act however, it is still children who do not get the help that is needed in pre- school and pre-school classes. This study has sought to identify the difficulty of educators and teachers to detect early-stage problems. Children with reading and writing difficulties do not only have difficulty in school, but the other social interaction with other children / adults can be af- fected. This topic can create exclusion and bullying if it is not handled properly. When will these problems be discovered and by whom, this study shows how the preschool can / should work with reading and writing difficulties and what problems it is for the educators to do this. The study of this study has been conducted through a questionnaire and per- sonal dissociations with special educators, pre-school teachers and pre-school educators. A total of seven people were interviewed and they worked with children between three to six years, interviews were conducted in an area where the educators felt safe and comfortable.The study includes privacy and confiden- tiality and all names are fictive. Interviews were played in and then written clean and all the answers in the study were categorized and you could see that the special educators, pre- school teachers and pre-school educators worked in accordance with the Bornholm Model, Karlstadsmodellen and Fonomix. It has emerged from the study that it is communication with images and signs that is the strategy that the preschoolers primarily use to include, develop and communicate with the children. Educators highlight some problems in preschool to handle these issues. The lack of tools is often mentioned, but they work with what they can and it me- ans work with dumbbells, rhymes, frames and songs. Knowledge about this subject is substandard according to the survey with the educators, even time is part of the problems. Some have discovered shortcomings in reading and writing in children wit- hout taking any action. A problem that is becoming increasingly current is how to detect reading and writing difficulties-in children whose parents do not speak the Swedish lan- guage, and here the special educators, pre-school teachers and pre-school educators must rely on the parents. The survey shows that there are shortcomings in education, the lack of tools and the time to deal with the problems is often mentioned in this study. / Ämnet läs och skrivsvårigheter har varit ett forskningsobjekt sedan 40-50- talet och man har kommit långt i vad som bör ske och hur man ska agera, men ändå så är det barn som inte får den hjälp som behövs i förskolan och förskoleklass. Denna studie har strävat efter att få fram vad som är svårigheten bland peda- goger och lärare för att upptäcka problemen i tidigt stadie. Barn som har läs och skrivsvårigheter får inte bara svårigheter i skolan utan det övriga sociala samverkan med andra barn/vuxna kan påverkas. Detta ämne kan skapa utanförskap och mobbing om det inte hanteras på rätt sätt. När ska dessa problem upptäckas och av vem, denna studie visar på hur förskolan kan/ska jobba med läs och skrivsvårigheter och vilka problem det är för pedagogerna att utföra detta. Undersökningen till denna studie har utförts genom ett frågeformulär och personliga diskussioner med specialpedagoger, förskollärare och pedagoger i förskoleklass Sammanlagt intervjuades sju personer och de jobbade med barn mellan tre till sex år , intervjuerna genomfördes i ett område där pedagogerna kände sig trygga och bekväma. Studien innefattas av sekretess och tystnadsplikt och alla namn är fiktiva. Intervjuerna spelades in och skrevs sedan rent och alla svaren i studien kate- goriserades upp och man kunde se att de jobbade i enlighet med Born- holmsmodellen, Karlstadsmodellen. Det har framkommit av undersökningen att det är kommunikation med bilder och tecken som är strategin som förskollärarna främst använder sig av för att inkludera, utveckla och kommunicera med barnen. Pedagoger belyser problem inom förskolan för att kunna hantera dessa frågor. Avsaknad av hjälpmedel nämns ofta, men de jobbar med det kan och det in- nebär arbete med munövningar, rim, ramsor och sång . Några har upptäckt brister i läs och skriv hos barn utan att vidtaga några åtgärder. Ett problem som aktualiseras mer och mer är hur man upptäcker läs och skriv svårigheter hos barn som ej har svenska talade föräldrar, och här måste man förlita sig till barnets föräldrar i hög utsträckning. Undersökningen visar att det finns brister i utbildningen och avsaknaden av verktyg/hjälpmedel och tiden för att hantera problemen nämns ofta i denna studie.

Syftet med denna studie är att undersöka några elevers uppfattningar angående det stöd de fått under sin skoltid med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. De intervjuade eleverna i studien går i årskurs tre och årskurs fyra. Alla de intervjuade eleverna uppvisar läs- och skrivsvårigheter alternativt dyslexi. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är de tre specialpedagogiska perspektiven: det kompensatoriska, det kritiska och dilemmaperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån de specialpedagogiska perspektiven genom att försöka hitta ett mönster och tema i de intervjuade elevernas svar. I resultatet framkommer det att stödinsatserna som utformats för eleverna mestadels utgår ifrån det kompensatoriska perspektivet. Det framkommer även att elevernas uppfattningar av stöd i skolan ser olika ut. En gemensam uppfattning som de intervjuade eleverna har är att de får stöd både enskilt och i klass med anledning av deras läs- och skrivsvårigheter. Det visar sig dock i resultatet att det stöd som eleverna får inte alltid är välplanerat mellan specialläraren och läraren. Något som kommer fram i resultatet är att eleverna vill vara delaktiga i hur stödet ska se ut och var de ska få stödet. Det visar sig också i studien att stödet som ges till eleverna måste utgå ifrån varje enskild individ för att stödet ska gynna elevernas kunskapsutveckling. / The aim of this study is to examine how pupils in grades three and four perceive the support they receive with regards to their reading and writing difficulties. The theoretical framework for this study is based on the three perspectives connected to special education, namely the compensatory perspective, the critical perspective and the dilemma perspective. In order to collect data, interviews are used and the results are then categorized and analyzed by using the three perspectives connected to special education, as mentioned above. To begin with, the results indicate that the compensatory perspective was the predominant measure used when supporting pupils but it also becomes clear that pupils perceive the support they get in different ways. Moreover, all of the pupils state that they receive help connected to their reading and writing difficulties, both individually and in class. At the same time, though, it becomes clear that the collaboration between the special education teacher and the class teacher is sometimes lacking. Finally, this study shows that pupils wish to be more involved in the process of deciding the frames for the support they need. Another conclusion is that the support given has to focus on the demands and needs of each individual in order for the support to be beneficial to each pupil’s learning process.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elever i svårigheter, inom området läs- och skrivutveckling, beskriver de stödinsatser som ges under grundskolans årskurser fyra till sex.  Mitt val blev då att samtala med barnen och ge utrymme för deras tankar och funderingar genom intervjuer. Studien har en grund i det sociokulturella perspektivet.   Sammanfattningsvis visar resultatet att elever i läs- och skrivsvårigheter beskriver en stress och oro i sin vardag. De anser att undervisningen går för fort fram och deras problematik gör att de inte lyckas hänga med i undervisningen på ett effektivt sätt. Eleverna beskriver att de företrädesvis använder Ipad som hjälpmedel i undervisningen och att detta kan vara ett stöd som de upplever som positivt. I skolarbetet beskriver också elever att de har möjlighet att få stöd av speciallärare utanför klassrummet. Detta stöd upplevs till stor del som positivt men det finns också elever som beskriver det som särbehandlande och negativt. I de fall där det finns fler än en lärare i klassrummet så beskrivs detta enbart positivt och givande. Eleverna känner att de får ett bra stöd och det hjälper till i deras strävan att följa den ordinarie undervisningen. Eleverna upplever att de inte är delaktiga i utformandet eller utvärderingen av de stödinsatser som finns i skolan.   I relation till andra studier som finns redovisade i mitt arbete så visar dessa på liknade resultat. Eleverna känner en stress i vardagen och denna stress finns med under hela skoldagen. Mina intervjuer visar på ett större användande av Ipad men de problem som beskrivs omkring dessa är liknande. Elevernas tankar och beskrivningar omkring undervisning utanför klassrummet är liknande och fler lärare i undervisningen är överlag mycket positivt. Eleverna beskriver inte heller att de är delaktiga i utformandet av stödinsatser. / The purpose of this study is to investigate how pupils in difficulty in the field of reading and writing development, describes the support measures given at elementary school in the forth to sixth grade. My choice was then to talk with the children and give room for their thoughts in interviews. In summary, the result shows that pupils in reading and writing difficulties worry and experience distress in their everyday lives. They feel that teaching is going too fast and their problems make them unable to keep up with the school work in an effective way. The pupils describe that they prefer to use an iPad as a tool in teaching and that this may be a support they feel positive about. In school work, the pupils also describe that they are able to receive support from special education teachers outside the classroom. This support is largely perceived as positive, but there are also pupils who describe it as negative and being treated differently. In cases where there are more than one teacher in the classroom, this is described only positively and rewardingly. Moreover, the pupils feel that they get good support and it helps in their quest to follow the regular teaching. Pupils feel that they are not involved in the design or evaluation of the support efforts in the school. In relation to other studies that are reported in my work, they show similar results. The pupils feel stress in everyday life and this stress is present throughout the school day. My interviews show a greater use of iPad, but the problems described around these are similar to other studies. The experiences of teaching outside the classroom are similar and more teachers in teaching are overall very positive. The pupils also do not describe that they are involved in the design of support efforts.

De nationella proven i svenska omfattar olika riktlinjer om vilka anpassningar som är tillåtna. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka lärares uppfattningar om Skolverkets riktlinjer som finns gällande anpassningar för elever i läs- och skrivsvårigheter inför de nationella proven i svenska för årskurs 3. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med fem lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna utfördes på tre olika skolor och i två olika kommuner. Ramfaktorteorin hjälper oss att förstå villkoren bakom de intervjuade lärarnas beslut om anpassningar för elever inför de nationella proven. Studiens resultat påvisar att majoriteten av respondenterna har svårigheter att tolka de nuvarande riktlinjerna. Respondenterna efterfrågar förändringar som kan ha en positiv inverkan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Samtliga respondenter uttrycker att det finns andra omständigheter, till exempel lokaler, ekonomi, tillgång till specialpedagog, kollegial samverkan och Skolverkets riktlinjer som påverkar arbetet inför de nationella proven. Samtliga respondenter befarar att genomförandet av de nationella proven medför negativa konsekvenser för de elever som inte tillåts att använda sina vanliga hjälpmedel. / The national tests in Swedish comprise different guidelines on specifically allowed adaptations. The purpose of this qualitative study is to examine teachers' perceptions regarding the guidelines of the Swedish National Agency for Education (Skolverket) that apply to adaptations for pupils in reading and writing difficulties in preparation for the national exams in Swedish in year 3. The empirical material been obtained through interviews with five teachers from compulsory school early years. The interviews were accomplished at three different schools and in two different municipalities. The frame factor theory helps us understand the conditions behind the interviewed teachers' decision on adaptations pupils for the national exams. The results of the study demonstrate that the majority of the respondents has difficulties interpreting the existing guidelines. All respondents express that there are other circumstances, such as premises, finances, access to special education, collegial cooperation and the guidelines of the Swedish National Agency for Education that affect the work for the national exams. All respondents fear that the implementation of the national exams will have negative consequences for the pupils who are not allowed to use their ordinary tools.