In this thesis a discursive examination of backpacker attitudes towards and use of a New Zealand tourism website, based on their own accounts of their experiences of using the web for travel, offers a contribution to existing knowledge about human computer interaction. The study enhances current understandings of the processes through which backpackers interact with travel websites by including the social and personal context of their experience. Analysing interview data on user attitudes and behaviour, it argues the importance of taking into account the use-context of human computer interactions. Placing participants’ interaction with the newzealand.com website within themes of imagination, emotional engagement, and authenticity in experience allows an exploration of such context. It demonstrates that backpackers’ engagement with websites is shaped not only by their material circumstances but by their attitudes to travel in general, their assumptions and feelings about New Zealand as a place, and as a site for their own experiences. The research applies usability techniques and methods to observe and inquire into tourists’ experiential interaction with a destination website. The emotional, affective, reflective and behavioural aspects of tourists’ decision making processes are studied in order to show how websites, as a medium of communication, evoke users’ travel imaginings. In this way the study contributes to research into tourists’ web-related motivation and behaviour. In addition, by applying discursive, performative, and experiential lenses drawn from travel research to human-computer interaction, it augments current research techniques for studying the social effects of virtual technology and web related human behaviour. The thesis explores themes of representation of place and self in relation to backpacker experiences and frames them in terms of authenticity and trust. It argues that in navigating places, backpackers seek authentic experiences and that this notion of authenticity is mediated by their encounters with other travellers, locals, tourism providers, as well as books, television and the Internet. Websites as travel information sources shape how backpackers think about their tourist experiences; to do this effectively, what the site presents must resonate with the backpacker’s views on how they think those experiences should be.

A critical understanding of stakeholders' involvement in destination tourism planning and development, and the factors that influence their perceptions, opinions and involvement in the decision-making process and evaluation of the destination competitive strategies, is not only important for tourism destination planners and managers, but also for the host community's support for tourism development and the destination's competitiveness. It has been widely recognised that tourism destinations need to plan their development strategies to succeed internationally and gain a sustainable competitive advantage. However, there is scant empirical evidence that addresses approaches in which stakeholder participation in the planning process contributes to destination competitiveness. This study examines the interrelationships between various destination-specific situational factors, including economic, social, political, environmental, and cultural factors, community participation, community attachment, and impact on the development of the Sultanate of Oman's tourism resources and attractions, and in turn the support of its competitive strategies. Furthermore, it investigates potential effects of those interrelationships on the government's initiatives in formulating and implementing tourism development, management and marketing policies/strategies. The key objective is to develop and empirically test a conceptual framework of tourism destination competitiveness that focuses on a stakeholder's perspective of Oman, and investigates the interrelationships between its constructs. Such an approach echoes the stakeholder perspective of 'Third Way' tourism planning suggested by Burns (2004). This study utilises social exchange and stakeholder theory. Accordingly, the research problem is: How does the interrelationship between destination-specific situational factors, stakeholders' perceived power (community participation), and community attachment, impact on the development of Oman's tourism resources and attractions, and in turn the support of its competitive strategies? Furthermore, what effects may those interrelationships have on the government's approaches in formulating and implementing tourism development and marketing policies? A four-step methodological approach including qualitative and quantitative methods was applied. Following research refinement and pilot studies, a total of 987 usable questionnaires were collected from Omani stakeholders using a convenience and quota sampling method. The final empirical results were submitted to three focus groups in Oman for elucidation and confirmation of results, with a particular focus on the practical implications. The hypotheses testing indicated that tourism stakeholders' preferences about tourism resources and attractions development are a function of socio-cultural impacts, economic impacts, and community participation. Furthermore, the results highlighted a strong link between stakeholders' preferences about tourism resources and attractions and support for competitive destination strategies such as destination marketing efforts and activities, and sustainable destination management and practices. Additionally, empirical results supported the existence of a relationship between community participation and community attachment constructs; however this relationship was somewhat negative. The study also did not prove the existence of any relationship between community attachment and preferences about tourism resources and attractions development constructs. Furthermore, new findings that were not hypothesised indicated that tourism stakeholders who perceived socio-cultural and economic impacts were most likely to support further tourism development and competitive destination strategies. Additionally, stakeholders' attachment to their communities had a weak but positive effect on their perception about tourism's environmental impacts and sustainable destination management and practices. The focus group participants mostly confirmed the study's empirical findings with a few diverging opinions regarding some issues such as environmental impacts and mass tourism versus alternative tourism policies. Thus, the study's findings provided various theoretical and methodological contributions, closing the gap in the notions of destination competitiveness and stakeholders' active participation in tourism planning and development. As well, the practical implications of the study's findings could be adopted by Oman's tourism planning authorities to enhance the destination's competitiveness in the international tourism marketplace. This study is considered a personal effort. Thus, I used the first person 'I' throughout the study to express and reflect my personal work. The use of 'I' in research is not an unacceptable notion, however, it is recommended that the researcher not take cover behind using 'we' or the 'researcher' in his/her work (Gummesson, 2000, p.xi).

<p>In a world that gets more and more competitive as we speak, it is suggested that the future of marketing will be a battle of brands. Destinations are the travel industry’s biggest brands and the process of branding a place brings challenges different from those of traditional product-branding. This study investigates the challenges that the Swedish mountain destination Åre is facing as the village and the company responsible for destination marketing, Åreföretagarna AB, are working towards their vision – that Åre in 2020 will be Europe’s most attractive year-round destination. A qualitative study from the view of some of the stakeholders’ shows that the defiances are indeed there and that one of Åre’s biggest challenges in creating a strong destination brand will be to tackle both public and private interests in the branding process.</p> / <p>Det påstås att i en allt mer tävlingsinriktad värld så kommer framtidens marknadsföring vara en strid mellan olika varumärken där endast de starkaste överlever. Rese- och turistbranschens största varumärken är destinationerna och processen att skapa ett varumärke av en plats innebär andra utmaningar än traditionellt varumärkesskapande. I egenskap av en person med stark platsanknytning till den svenska fjälldestinationen Åre har jag funnit intresse i vilka problem som följer med försöken att varumärkesföra Åre och alltså i processen att gå från by till brand. Diskussionerna utmynnade i problemformuleringen,</p><p><em>Vilka utmaningar står destinationsvarumärket Åre främst inför idag?</em></p><p>Destinationsbolaget Åreföretagarna AB har fått ansvaret för destinationsmarknadsföringen och arbetar mot en vision att Åre år 2020 skall vara Europas mest attraktiva åretruntdestination. Kvantitativa intervjuer med utvalda intressenter i destinationsvarumärket har genomförts med syfte att skapa en bild av Åre ur ett varumärkesperspektiv och hur utmaningarna för detta varumärke ser ut. Målsättningen har varit att kunna presentera en aktuell bild av varumärkessituationen och på detta sätt inspirera destinationsbolaget till fortsatt utveckling inom problemområdena.</p><p>Genom att anta ett hermeneutiskt angreppssätt är det mina egna värderingar och tolkningar som ligger till grund för dels studiens sammanställande och dels de tolkningar som lett till det resultat jag presenterar. Studiens slutsats är att destinationen Åre, i arbetet med det platsspecifika varumärket, idag främst står inför följande tre utmaningar,</p><p>- <em>Att lösa begynnande intressekonflikter mellan destinationens och lokalbefolkningens intressen.</em></p><p>- <em>Att etablera starka, säsongsoberoende attribut och implementera dessa hos både stora och små intressenter.</em></p><p>- <em>Att definiera en tydlig målgrupp för åretruntdestinationens varumärke och att satsa på att skapa fördelar för den marknaden snarare än att maximera volymen. </em></p>

In a world that gets more and more competitive as we speak, it is suggested that the future of marketing will be a battle of brands. Destinations are the travel industry’s biggest brands and the process of branding a place brings challenges different from those of traditional product-branding. This study investigates the challenges that the Swedish mountain destination Åre is facing as the village and the company responsible for destination marketing, Åreföretagarna AB, are working towards their vision – that Åre in 2020 will be Europe’s most attractive year-round destination. A qualitative study from the view of some of the stakeholders’ shows that the defiances are indeed there and that one of Åre’s biggest challenges in creating a strong destination brand will be to tackle both public and private interests in the branding process. / Det påstås att i en allt mer tävlingsinriktad värld så kommer framtidens marknadsföring vara en strid mellan olika varumärken där endast de starkaste överlever. Rese- och turistbranschens största varumärken är destinationerna och processen att skapa ett varumärke av en plats innebär andra utmaningar än traditionellt varumärkesskapande. I egenskap av en person med stark platsanknytning till den svenska fjälldestinationen Åre har jag funnit intresse i vilka problem som följer med försöken att varumärkesföra Åre och alltså i processen att gå från by till brand. Diskussionerna utmynnade i problemformuleringen, Vilka utmaningar står destinationsvarumärket Åre främst inför idag? Destinationsbolaget Åreföretagarna AB har fått ansvaret för destinationsmarknadsföringen och arbetar mot en vision att Åre år 2020 skall vara Europas mest attraktiva åretruntdestination. Kvantitativa intervjuer med utvalda intressenter i destinationsvarumärket har genomförts med syfte att skapa en bild av Åre ur ett varumärkesperspektiv och hur utmaningarna för detta varumärke ser ut. Målsättningen har varit att kunna presentera en aktuell bild av varumärkessituationen och på detta sätt inspirera destinationsbolaget till fortsatt utveckling inom problemområdena. Genom att anta ett hermeneutiskt angreppssätt är det mina egna värderingar och tolkningar som ligger till grund för dels studiens sammanställande och dels de tolkningar som lett till det resultat jag presenterar. Studiens slutsats är att destinationen Åre, i arbetet med det platsspecifika varumärket, idag främst står inför följande tre utmaningar, - Att lösa begynnande intressekonflikter mellan destinationens och lokalbefolkningens intressen. - Att etablera starka, säsongsoberoende attribut och implementera dessa hos både stora och små intressenter. - Att definiera en tydlig målgrupp för åretruntdestinationens varumärke och att satsa på att skapa fördelar för den marknaden snarare än att maximera volymen.

Literature within the tourism discipline emphasized the importance of destination image due to its effect on both supply and demand sides of marketing. Gunn’s seven-stage model illustrated the process and evolution of image formation of a destination has been used as a guiding model in the study. The purpose of this study is to explore the coherence and the difference between pre-conceived images and post-images of China holding by the North American tourists. Purposive sampling was adapted to reach the target participants who fit the study criteria. Qualitative data were collected from eight interviews with participants from Canada and America. Semi-structured interviews with open-ended questions were conducted during October and November 2011. Essences were developed from the analysis of the interview data by conducting initial coding and focused coding. Findings of the study were concluded into three parts: before visiting China; actual travel experiences; and after visiting China. Consistent with Gunn (1972)’s seven-stage theory, findings of the study showed a clear change between pre-conceived images and post-images holding by participants. Images involved from simple, vague, mythical, and stereotypical to comprehensive, realistic, and holistic. Moreover, advantages and problems of the international tourism in China emerged with the progress of data analysis. The findings reflected the perceptions of China in the eyes of North American tourists; consequently, it could contribute to the future tourism practitioners who aim to promote China to be a desirable international tourism destination.

Today, the tourism sector is the fastest growing industry in the world and also includes one of the foremost for instance in the number of work and added tax. The sector entails a lot of positive factors but also negative consequences, such as overexploitation and wear on natural areas. However, even the visitor industry contributes to smaller localities boost by creating new jobs where depopulation occurs. This study focuses on the town Kisa in Kinda Municipality. The purpose of the study is to highlight the importance of tourism for migration to a town and to show the importance of developing sustainable destinations. In the results of this study it emerges that more job opportunities are requested by respondents for increasing Kisas attractiveness. Given that employment is increasing the most in the tourism sector today, the town should focus even more on tourism. Kisas profile should be clarified. Today there is a negative image of the destination, from the bank robbery and police murders in 1999. This image should be replaced and reinforce positive. Many respondents associate the town with the ski resort Tolvmannabacken and this could be the local brand. However, I believe that they need to diversify and offer year-round activities, rather than at present only winter activities if they are to become Kisas symbol outward. With a strong brand and a distinctive profile, Kisa will be able to attract more visitors and potential migrants in the long term. To become more sustainable as a destination, Kisa should invest more on ecotourism, reduce seasonality through better marketing of off-season and by working harder to achieve sustainability certifications. / I dag är turismsektorn den mest snabbväxande industrin i hela världen och hör även till en av de främsta inom bland annat antal arbeten och skatteintäkter. Sektorn för med sig mycket positivt men även negativa konsekvenser, såsom överexploatering och slitage på naturområden. Dock kan även besöksnäringen bidra till mindre orters uppsving genom att skapa nya arbetstillfällen där avfolkning sker. Denna studie fokuserar på orten Kisa i Kinda kommun. Syftet med förliggande studie är att belysa betydelsen av turism vid inflyttning till en ort, samt visa på vikten av att destinationer utvecklas hållbart. I resultatet av denna studie framkommer det att arbetstillfällen efterfrågas av respondenterna för att öka Kisas attraktionskraft. Med tanke på att sysselsättningen ökar mest inom turistsektorn i dag bör orten satsa ännu mer på turism. Kisas profil bör göras tydligare. I dag finns en negativ image av orten, från bankrånet och polismorden 1999. Denna image bör bytas ut och förstärkas av något positivt. Många respondenter förknippar orten med skidanläggningen Tolvmannabacken och denna skulle kunna bli ortens varumärke. Jag tror dock att de måste bredda sig och erbjuda året-runt aktiviteter, i stället för i dagens läge bara vinteraktiviteter om de ska bli Kisas symbol utåt sätt. Med ett starkt varumärke och en tydlig profil, kommer de att kunna attrahera fler besökare och potentiella inflyttare på sikt. För att bli mer hållbara bör Kisa satsa mer på ekoturism, minska säsongsvariationerna genom bättre marknadsföring av lågsäsonger och genom att arbeta hårdare för att erhålla hållbarhetscertifieringar.

Titel: Antarktis -utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörer Författare: Dominique Fügedi  Kurs: Turismvetenskap C  Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet  Handledare: Christer Foghagen Problem: Resmålet Antarktis är högst aktuellt idag inte minst då Antarktis har blivit ett allt vanligare dröm resmål för resenären. Antarktis är även en värdefull plats rent vetenskapligt och det finns regler hur man får vistas där . De mänskliga aktiviteterna som förekommer på Antarktis genom turismen dit kan även öka mängden koldioxid i atmosfären och havet, något som kan påverka havsmiljön och dess surhet men även djuren och växterna. Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utvecklings möjligheter och hinder det finns med resmål som Antarktis för researrangörerna rörande både kunden och researrangörerna utifrån researrangörernas perspektiv. Metod: Uppsatsen har utförts genom tre intervjuer av personal från olika researrangörer med Antarktis med i deras utbud av resor. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Studien visade att intresset Antarktis ser ut att växa och utvecklas som resmål samtidigt som det är en relativt liten marknad där man vill hålla turismen småskalig och reglerad för att inte exploatera Antarktis som destination. Det ökade intresset att resa dit har även medfört ett större tryck att bevara Antarktis. Det är hårt reglerat och väl informerat hur man ska bete sig och vad man får göra och inte göra under vistelsen som turist och den mänskliga aktiviteten påverkar inte djurlivet och miljön på Antarktis i större grad, men detta innebär att man fortsätter att följa reglementen och eventuellt hårdare restriktioner kommer att införas som kan bidra till en mer hållbar utveckling där fartygen t.ex. börjar använda sig av en miljö vänligare olja i framtiden. Resorna som researrangörerna har till Antarktis bygger till stor del på kunskap och insikt och tycks exkludera risk, och ses inte som något större hinder då researrangörerna använder sig av en standard risk behandlings alternativ med erfaren och utbildad personal ombord, evakueringsskydd och försäkringar och man identifierar eventuellt risk.

none

Turism har blivit ett globalt fenomen och det finns olika anledningar till varför människor väljeratt resa. Det är viktigt att kunna erbjuda olika aktiviteter för att locka olika målgrupper tilldestinationer. Evenemangsturismen är ett fenomen som har växt runt om i världen under desenaste åren och ett evenemangs största roll är att ge destinationen en möjlighet till att bli en platspå kartan genom turism. Inom evenemangsturism är sportevenemang och festivaler en centraldel. Denna uppsats behandlar evenemang med inriktning på marknadsföring ochdestinationsutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och varför evenemang användsi marknadsföringen av en mindre stad genom en fallstudie av Karlstad. Detta för att se hur detbidrar till destinationsutveckling. Genom att undersöka musikfestivalen Putte i Parken ochsportevenemanget Svenska Rallyt, som exempel, vill vi se om evenemang används i en mindrestads marknadsföring och i så fall bygga en djupare förståelse om hur det fungerar. Vi valdeKarlstad på grund av att det är en mindre stad och vi ville lyfta fenomenet marknadsföring viaevenemang i en mindre kontext. Varför vi har valt Putte i Parken och Svenska Rallyt är för att detär två av de större evenemangen i Karlstad. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form avsemi-strukturerade intervjuer med aktuella personer inom turism- och marknadsföringssektorn.Vidare har även en kvantitativ innehållsanalys gjorts för att se hur en mindre stad kan använda sigav evenemang för att marknadsföra sig och jämföra detta med intervjusvaren. Denvetenskapsteoretiska utgångspunkten som används i uppsatsen är socialkonstruktivism med enhermeneutisk inriktning och de teorier som använts för att besvara syftet är teorier kringmarknadsföring, evenemang och destinationsutveckling. Teorin är uppdelad i fyra kapitel därtidigare forskning förklaras för att sedan gå över på teorierna och en koppling mellan dessa.Empirin redogör för våra intervjuer med personer på Karlstad kommun, Great Event ofKarlstad, Putte i Parken och Svenska Rallyt och vi har intervjuat sju personer totalt. I empirinredogörs även den kvantitativa innehållsanalysen. I analyskapitlet har vi kopplat teorierna tillempirin för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt att vi har diskuterat hur vi självaser på likheter och skillnader på det empiriska materialet och teorierna, men också vadinnehållsanalysen gett för information. Slutsatsen knyter ihop arbetet och ger en kortfattadsammanfattning av uppsatsen. Vi besvarar frågeställningarna och ger förslag på vidare forskningsom uppkom under arbetets gång. / Tourism has become a global phenomenon and there are various reasons why people choose totravel. It is important to be able to offer various activities to attract different audiences todestinations. Event tourism is a phenomenon that has grown around the world in recent yearsand an events main role is to give the destination a chance to get a place on the map throughtourism. In the event tourism, sport events and festivals are a central part. This essay deals withevents with a focus on marketing and destination development. The purpose of this essay is toexamine how and why events are used in the marketing of a smaller town through a case study ofKarlstad. This is to see how it contributes to destination development and by examining themusic festival Putte i Parken and the sport event Rally Sweden, as examples, we want to see if theevents are used in the marketing of a smaller town and, if so, build a deeper understanding ofhow it works. We chose Karlstad because it is a smaller town and we wanted to highlight thephenomenon of event marketing in a smaller context. Why we have chosen Putte i Parken andRally Sweden is that they are two of the major events in Karlstad. We have used a qualitativemethod in the form of semi-structured interviews with relevant people within the tourism andmarketing sector. Moreover, a quantitative content analysis was used to see how a smaller towncan use events to promote itself and to compare this with the response from the interviews. Theepistemological starting point used in this essay is social constructivism with a hermeneuticapproach. The theories that are used to answer the purpose of the paper are marketing, eventsand destination development. The theory is divided into four parts, where previous research isexplained and then continues with the theories, and a link between them. The empirical datadescribe our interviews with people at the municipality of Karlstad, the Great Event of Karlstad,Putte i Parken and Rally Sweden and we interviewed seven people in total. The empirical dataalso presents the quantitative content analysis. In the analysis of the essay, we have linked thetheories to empirical data to answer the purpose and our questions. We also discussed how welooked at the similarities and differences of the empirical material and the theories, but also whatthe content analysis has brought to the essay. The conclusion brings together our work and givesa brief summary of the essay. We answer the head questions and provide suggestions for furtherresearch that emerged during our work with the essay.

Tourism destinations need to continuously improve in quality to succeed, if not to survive. To improve quality, current levels need to be measured to identify areas requiring improvement. However, no adequate technique for measuring the quality of a tourism destination has yet been developed. More importantly, tourists' understanding of the meaning of the term 'quality of a tourism destination' has not been investigated; a pre-requisite step for developing a technique for measuring the quality of a tourism destination. This thesis aims to ascertain the attributes and dimensions of quality of a tourism destination and to specify implications for the development of a technique for measuring its quality. To achieve this aim, a qualitative research approach is employed in the first stage of the thesis. The findings from this stage are used to inform the ensuing, mainly quantitative phase. The main results are summarised here. Firstly, seventy-five attributes and twelve dimensions of quality of a tourism destination were revealed in the qualitative phase of the study. Secondly, in the quantitative stage, an analysis of mean score values revealed that tourists strongly associated all seventy-five attributes and twelve dimensions with the quality of a tourism destination. Thirdly, it was established that the twelve dimensions of quality of a tourism destination differ in either breadth or scope from both service quality dimensions widely used in tourism and product quality dimensions from the quality management field. This thesis suggests that the quality of a tourism destination can best be defined as 'conformance to tourist requirements'. The main hypothesis; that there are significant differences in interpretations of the meaning of 'quality of a tourism destination' within groups oftourists, is rejected. Finally, the thesis ascertains that a tool for measuring the quality of a tourism destination can be developed based on the findings of the thesis. Such a tool, though predominantly quantitative, should include open-ended questions. This would allow changing tourist needs to be captured periodically and the results used to update the tool for measuring the quality of a tourism destination.