No description available.

Abstract In my ambition to improve my writing and reflect upon the way I express myself I am, in this paper, going to study the purport of the term pathetic. I do this by inquiring what lexicon and dictionaries say about the term and by studying how the word can be used in present time. I apply the contemporary usage of the term pathetic to my own text and then adapt my text from how the term is used in our time. By doing this I clarify to myself how I look at my own literary style, what I want my writing to be like and how the progress in my composing is developing. According to the interpretations I have done, I find meanings like “ridiculous” and meanings which have to do with strong emotions as well. It is between these meanings the importance of the term pathetic can be seen – the aspiration of being emotional without crossing the line to the ridiculous becomes a part of my further texts. This paper also elucidates the way memories make us emotional, which has given me new ideas about writing, both stylistically and from the point of view of content. Furthermore, my conclusions can be used to analyze my prospective writing. In summary it is all about being able to balance on the pathetic tightrope.

Syftet med detta arbete var att med hjälp av litteratur och intervjuer undersöka om lärare är medvetna om det vidgade textbegreppet samt hur de använder sig av det i klassrummet. Jag använde mig av två frågeställningar: Är lärare medvetna om det vidgade textbegreppet i klassrummet? Hur används det vidgade textbegreppet avseende drama/teater, bilder och IT i klassrummet? Mitt tillvägagångssätt var att intervjua sju lärare i olika årskurser och därefter sammanställa resultatet. Det framkom att endast en av de sju respondenterna var medveten om det vidgade textbegreppet men att samliga använde undervisningsmetoden i klassrummet, mer eller mindre. Med hjälp av utvald facklitteratur som beskriver det vidgade textbegreppet samt skolans läroplaners definition av begreppet analyserades och jämfördes resultatet av intervjuerna. Till hjälp att finna relevant litteratur användes sökord som bild, bildtolkning, det vidgande textbegreppet, drama och IT i skolan. Det visade sig att alla lärarna, trots okunskap om begreppet, använde sig mer av arbetssättet än vad de själva trodde. De ansåg alla att det var viktigt att använda sig av alternativa former i utbildningssituationen och skulle gärna göra det mer om inte tidsbrist, kunskapsbrist och resursbrist hindrade dem. Slutsatsen blir att vi som lärare har ett stort ansvar att leva upp till det vidgade textbegreppet och med ett nyfiket, kritiskt förhållningsätt försöka skapa en bra balans mellan nya mediers intåg i skolan och traditionella undervisningsformer.

I have been inspired by the Do It Yourself movement. DIY builds on the creativity of the individual, one’s capacity for initiative and one’s desire to realise one’s ideas. I have been inspired by sheets of pattern paper used in the manufacture of clothing, and my line of furniture is based on two-dimensional patterns of furniture. The sections of the pieces of furniture are printed on and relate to a standard sheet of plywood. In my project I provide tools for luring forth people’s ability to create and take their own initiatives. The project is aimed at those who are experienced in making furniture themselves and also those who have no experience at all. My intention is to encourage individual creativity and to communicate the idea that it is easy to create furniture. / Mitt möbelprojekt grundar sig i att försöka locka till att bygga själv. Jag vill förmedla ett redskap och en ingång till att på egen hand skapa möbler. Jag har alltid fascinerats av autodidakt design. Under min uppväxt var större delen av möblerna hemmasnickrade eller omgjorda av mina släktingar. Ett gammalt bord ifrån Dalarna, en tung furusäng snickrat av regelvirke, köksbord av spånskiva täckt med vitt kakel. Soffa ombyggd och omklädd med mönstrade tyger. Mitt kandidatarbete tar sig uttryck i mönsterark tryckta på plywoodskivor, anpassat efter plywoodskivornas standardmått 2440x1220mm. Det ger köparen inblick i processen att skapa en möbel. Att anpassa delarna efter skivans standardmått ger också minimalt med resursslöseri. Det påminner om den industriella tillverkningen av en möbel. Möbelns delar kommer att screentryckas i färger och skivans uttryck går mot det textila, både arbetssättet och förhållningssättet kommer mönsterkonstruktion av kläder. / Kandidatexamen 2010

I denna uppsats analyseras och jämförs fyra olika gymnasieläroböcker inom historieämnets A-kurs. En väsentlig avgränsning som görs är att endast det kapitel som specifikt behandlar det kalla krigets tid studeras. Det övergripande syftet med uppsatsen är att belysa skillnader och likheter läromedlen emellan, med avseende på presentation och historiesyn. En målsättning med studien är vidare att den ska kunna ha en praktisk användning genom att underlätta valet av läroböcker för gymnasielärare. Metoden som använts är kvalitativ vilken tar sig uttryck via en omarbetad version av Sture Långströms läroboksanalys, hämtad ur hans avhandling Författarröst och lärobokstradition – en historiedidaktisk studie. Resultatet av vår studie visar främst på skillnader beträffande läroböckernas sätt att framställa deras flödestexter med avseende på problematisering kontra deskription. Detta samt att vissa böcker bättre och framför allt mer konkret än andra förhåller sig till uppsatta kursmål. Vad gäller historiesyn kunde vi utifrån våra analyser urskilja en övergripande positivistisk grundsyn men med både eklektiska drag samt tydligt uttalad historiematerialism.

Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaden mellan förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning. Forskningsfrågorna var; Vilka skillnader och likheter finns i förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning? Hur arbetas det praktiskt med läs- och skrivinlärning i verksamheten? Hur påverkar arbetslagets synsätt och överlämningsprocessen mellan olika skolformer barnens läs- och skrivinlärning? Insamlingsmetoderna som användes var enkäter och observationer. Undersökningen genomfördes i förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 eftersom det är där läs- och skrivinlärningen oftast sker. Resultatet visade att förskollärarna, förskoleklasslärarna och lärarna i årskurs 1-3 hade liknade synsätt som kännetecknandes av att fånga, utveckla och väcka barnens/elevernas intressen. Skolan arbetar med att väcka elevernas intressen och förskolan arbetar med att fånga och utveckla barnens intressen.  Resultatet visade att arbetslagets synsätt och övergången mellan olika skolformer har betydelse för barnens läs- och skrivinlärning. Metoderna som lärarna använder ser olika ut, men syftet är detsamma, att utveckla, fånga och väcka barnens intressen.

No description available.

Syftet med denna uppsats handlar om att undersöka och jämföra hur tre svensklärare beskriver sitt arbete med film i svenskämnet och hur de ser på filmens roll i svenskämnet. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur ser de på film i relation till styrdokumenten och som ett eget textbegrepp? Hur ser de på film i relation till litteratur? Hur ser de på film i relation till ungdomar? Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer som gjorts med tre svensklärare på gymnasiet. Intervjuerna har spelats in med diktafon, transkriberats, analyserats och jämförts.      Resultatet visar på att film används för att illustrera en epok eller ett litterärt verk eller som en jämförelse i samband med tematiska arbeten. Två av de tre lärarna beskriver filmens roll i relation till styrdokumenten. En av lärarna ger tydliga exempel på hur filmen kan används i relation till kursplanerna. Det handlar om att: ge eleverna redskap att bli aktiva tittar, analysera film narratologiskt och se film som en berättande text i relation till det vidgade textbegreppet.        När det gäller filmens relation till litteraturen finns en lärare i studien som betonar undervisning av skönlitterära texter framför studiet av film. För de andra två lärarna har de skönlitterära texterna ingen högre status, även om de vet att det inte alltid är så i praktiken, men i deras svenskundervisning är de skönlitterära texterna och filmen som text likvärdiga.    En av lärarna i uppsatsen belyser att hon använder sig av film för att relatera till ungdomarna. Hon använder sig av den kunskap som de redan har från film och TV-tittande, för att ge dem redskap för att analysera film och även för vidare studier av litteratur. / Vet inte om jag satt rätt uppsatsnivå. Det är en c-uppsats inom svenska på avancerad nivå. Inom svenska 91-120 hp.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ”praktiskt-estetiskt” ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning. / The purpose of this study is to investigate the contact areas between the school subjects Swedish and Art and to highlight aspects of the school subjects that will strengthen and complement each other. I started from the hypothesis that one regard the school subject Swedish as a "practical-aesthetic" subject and the school subject Art as a communicative language subject. How can one work subject integrated with the subjects of Swedish and Art? And how can that kind of education be understood in relation to aesthetic learning? Six teachers, three Swedish teachers and three Art teachers, are interviewed about their thoughts on these concepts and aspects of the subjects and they may tell you how they work with them in their teaching.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet. Det är en observationsstudie som vilar på en barndomssociologisk ansats. Studien baseras på videoobservationer och fältanteckningar där jag var med som deltagande observatör av barnens undersökande. Resultatet visar att barnen i undersökningen kommunicerar genom imitation där kroppsspråk, ögonkontakt, miner, röst och kroppsrörelser används i samspelen och kommunikationen mellan barnen. Barnen visade förmåga till intentionella handlingar där de visade handlingar om den andres väl och förmåga till att lära andra. Upprepning, observation och uthållighet var utmärkande drag i deras handlingar i undersökandet där utemiljön erbjöd material till fortsatt undersökande och gav inbjudan till handling utifrån miljön.