Background and purpose - Digitisation is connecting various business actors to create interconnected ecosystems through digital platforms. Meanwhile entrepreneurial ecosystems are offering various benefits for start-ups e.g. through support organisations that offer services for them. Currently, these start-up support organisations face the challenge of leveraging digital services to create value for their member start-ups. The purpose of this study is to investigate how the digital services offered in start-up support organisations create value for start-ups. Approach - From a theoretical perspective, the sociology of value and service dominant logic concepts such as value co-creation and service ecosystems are considered. Qualitative methods were used to conduct a pre-study and an in-depth case study with a start-up hub in Stockholm's entrepreneurial ecosystem. Data was collected using 18 semi-structured interviews with start-ups and other actors in the ecosystem and participant observations of 17 events. Findings - Needs and challenges for start-ups were identified and mapped against the digital services used by the start-ups. These services facilitate interaction between various actors in the start-up hub. Seven interconnected value types for the start-ups were identified emerging from the use of digital and non-digital services in the start-up hub. Moreover, many of the digital services are not provided by the start-up hub alone but in collaboration with other actors, connecting the start-up hub to other actors in the start-up ecosystem. Research limitations and implications - The findings contribute to the understanding of how start-up support organisations leverage digital services to support their member start-ups. The connection of digital service usage to the creation of various value types provides a theoretical concept to research about service ecosystem. As the study has been conducted with a limited number of respondents and events in Stockholm, further research in other ecosystems and using different methods is suggested to ensure generalisability of the findings of this study. Practical implications - A number of practical suggestions for start-up support organisations can be derived from the findings, including that start-up support organisations can benefit from establishing and moderating a digital community, involving several actors from the ecosystem and continuously adapting digital services to the changing environment and needs of start-ups. Originality - To the best knowledge of the authors, this is the first study to investigate digital services in entrepreneurial ecosystems from the perspective of value in service ecosystems. / Bakgrund och syfte - Digitalisering förbinder olika affärsaktörer för att skapa sammankopplade ekosystem genom digitala plattformar. Samtidigt erbjuder start-up ekosystem olika fördelar för start-ups, till exempel genom stödorganisationer som erbjuder tjänster för start-ups. För tillfället möter dessa start-up stödorganisationer utmaningen att utnyttja digitala tjänster för att skapa värde för sina medlems start-ups. Syftet med denna studie är att undersöka hur de digitala tjänster som erbjuds av stödorganisationerna skapar värde för start-ups. Tillvägagångssätt - Från ett teoretiskt perspektiv beaktas sociologin av värde och service dominerande logik begrepp som värde medskapande och serviceekosystem. Kvalitativa metoder användes för att genomföra en förstudie och en fördjupad fallstudie med ett start-up hub i Stockholms entreprenörsekosystem. Data samlades in med 18 halvstrukturerade intervjuer med start-ups och andra aktörer i ekosystemet och deltagarobservationer av 17 evenemang. Fynd - Behov och utmaningar för start-ups identifierades och mappades mot de digitala tjänster som start-ups använde. Dessa tjänster underlättar interaktion mellan olika aktörer i start-up hubben. Sju sammankopplade värdetyper för start-ups identifierades som en följd av användningen av digitala och icke-digitala tjänster i start-up hubben. Dessutom är många av de digitala tjänsterna inte tillhandahållen av start-uperna ensam men i samarbete med andra aktörer, som kopplar ihop start-up hubben till andra aktörer i start-up ekosystemet. Forskningsbegränsningar och konsekvenser - Fynden bidrar till att förstå hur start-up stödorganisationer utnyttjar digitala tjänster för att stöda sina medlemmar. Anslutningen av digital serviceanvändning till skapandet av olika värdetyper ger ett teoretiskt koncept för att undersöka serviceekosystemet. Eftersom studien har genomförts med ett begränsat antal respondenter och evenemang i Stockholm, föreslås ytterligare forskning i andra ekosystem och användande av olika metoder för att säkerställa generaliserbarhet av resultaten i denna studie. Praktiska konsekvenser - Ett antal praktiska förslag till start-up stödorganisationer kan härledas från resultaten, bland annat att de start-up stödorganisationerna kan dra nytta av att etablera och moderera ett digitalt samhälle, involvera flera aktörer från ekosystemet och kontinuerligt anpassa digitala tjänster till förändringen av miljön och behovet av start-ups. Originalitet – Till bästa kunskapen av författarna, är detta den första studien för att undersöka digitala tjänster i entreprenörsekosystem från perspektivet av värdet i service ekosystemen.

L’objectif de cette thèse est d’apporter une réponse à la problématique d’adaptation automatique et dynamique des services numériques au sein des réseaux du futur (NGN). Pour cela, notre contribution s’articule autour d’un intergiciel qui prend en charge les fonctions de gestion du contexte pour les services numériques ; ceci pour permettre l’émergence de services numériques sensibles au contexte dans les réseaux du futur. L’originalité de ces travaux dans les NGN se situe dans le modèle de conception pour des services numériques sensibles au contexte où l’on découple la logique métier du service numérique de la logique de gestion du contexte. Plus spécifiquement nous définissons la notion de signature de contexte, propre à chaque service numérique, qui permet d’identifier les situations d’usage du service numérique et accompagne l’intergiciel dans le choix de la modalité d’exécution la plus performante. Elle est liée au service numérique sensible au contexte dès sa conception. Lors du déploiement du service dans le serveur d’applications, la signature de contexte est désolidarisée de la logique métier et se voit insérée dans la base de connaissance de l’intergiciel. La signature fait ainsi le lien entre l’intergiciel et le service numérique. Elle permet d’activer l’ensemble des fonctions de traitement du contexte que nous avons modélisées sous la forme d’une chaîne de traitement du contexte. Cette approche assure une séparation des deux logiques qui composent un service numérique sensible au contexte. Les concepteurs de tels services peuvent alors se concentrer sur le développement de la logique métier sans se soucier des fonctions de gestion du contexte / The era of fixed-mobile convergence is imminent, thanks to the Next Generation Network (NGN) paradigm. Such approaches encompass converged networks where users can use any kind of terminals and network access technologies.An utmost issue for NGN is to provide multimodal digital services, since the user’s terminal or network access are expected to change over time during his own session. This means services must be able to shift from one form of service delivery to another according to context updates. We propose to implement context awareness for digital services in NGNs by providing context-awareness to application servers hosted in a NGN. These services running on applications servers (AS) are consumed through a network using the client-server paradigm. In this situation, the context is composed of information about the network and features of the end-user terminal. We explain and implemente a novel architecture that makes AS taking into account the context-awareness of the digital service they host. The architecture employs application ontology in order to monitor the applications’ context. Moreover, when a new context-aware application is deployed on the application server, its context-logic (a set of SWRL rules which rely the domain ontology called context signature) is extracted from the application bundle. Each SWRL rule encodes a context-aware threshold for the application. When a rule is triggered at runtime, the application server notifies the application, so that the application change its service delivery modality, as the current context favors another service delivery modality different than the current one

Denna studie undersöker utvecklingen av digitala tjänster och integrationen av innovativ teknik hos försäkringsförmedlingsföretaget Portfolio Försäkra. Under de inledande diskussionerna med VD, Andreas Adolfsson, noterades att företaget hade vissa luckor i sitt digitala tjänsteutbud och saknade användning av innovativ teknik. Bristerna är inte unika för Portfolio Försäkra utan potentiellt förekommande inom hela försäkringssektorn, vilket innebär en stor inverkan på marknadens konkurrens.  I dagens digitala era är expertis inom teknik och innovativa metoder avgörande för försäkringssektorns framgång. Förbättrad digital tjänsteinnovation är nödvändig för att kunderna ska kunna använda information mer effektivt, vilket i slutändan leder till ökad kundlojalitet och kundnöjdhet. Därför är behovet av att förbättra de digitala tjänsterna inom försäkringssektorn absolut nödvändigt.  Syftet med denna undersökning är att fördjupa oss i de digitala möjligheter som finns tillgängliga för Portfolio Försäkra och andra försäkringsbolag som för närvarande saknar de senaste tekniska lösningarna. Vi antar rollen som forskare, genomför intervjuer och kommunicerar med anställda på Portfolio Försäkra. Vår dataanalys och våra intervjuer kommer att hjälpa oss att identifiera problemområden som kan hindra företagets utveckling och kundnöjdhet.  Resultaten tyder på att integrationen av innovation och digital teknik måste bli en integrerad del av Portfolio Försäkra företagskultur för att säkerställa en hållbar och långsiktig tillväxt. Resultaten av denna studie erbjuder värdefulla insikter för andra organisationer inom försäkringssektorn som vill förbättra sina digitaltjänsteinnovation och kundnöjdhet. / This study explores the digital service development and innovative technology integration of Portfolio Försäkra, an insurance brokerage firm. During the initial discussions with the CEO, Andreas Adolfsson, it was noted that the company faced gaps in its digital service offerings and lacked the adoption of innovative technologies. The observed shortcomings are not unique to Portfolio Försäkra but potentially prevalent across the insurance sector, signifying a major impact on market competition.  In today's digital age, expertise in technology and innovative practices is crucial to the success of the insurance sector. Improved digital service innovation is essential for the customers to utilize information more efficiently, ultimately leading to increased customer loyalty and satisfaction. Therefore, the need for digital service improvement in the insurance sector is imperative.  The aim of this research is to delve deeper into the digital opportunities available to Portfolio Försäkra and other insurance companies that currently lack the necessary technological advancements. We adopt the role of researcher, conducting interviews and communicating with Portfolio Försäkra's employees. Our data analysis and interviews will help identify problematic areas that could hinder the company's development and customer satisfaction.  The findings suggest that the integration of innovation and digital technology must become an integral part of Portfolio Försäkra's company culture to ensure sustainable and long-term growth. The results of this study offer valuable insights for other organizations in the insurance sector seeking to enhance their digital service offerings and customer satisfaction.

For a person who has been diagnosed with a disability at some point in their life, their ability to be an active democratic citizen in our information society changes. This thesis examines what kind of challenges the Swedish public libraries and librarians faces in their day-to-day work connected to the specific group of users with vision-related disabilities and discusses and analyze public librarians' perception of what digital skills means to them.  In the combination of people with visual impairments and their digital needs and competence development and on the actual conditions and challenges existing at the Swedish public libraries regarding digital services for people with visual impairments, the study identifies several challenges for both parties. The study results present an insecurity among librarians regarding the expectations to adjust and help with digital guidance, when they still are feeling insecure about what kind of digital competence expects of them.  During the qualitative interviews, a shared experience of anxiety, uncertainty, and an uneven level among the library staff regarding basic digital competences and where the "boundary" is revealed. The uneven level of digital competence is highlighted as problematic, as the patrons are assumed to be treated differently on repeated visits to the public library. The study identifies several challenges that would further encourage both the individual, the profession, the institution as well as society and research to study further. New knowledge in a library context has been identified and needs to be studied in a broader and more comprehensive research study.

Providing context behind customer feedback remains a challenge for company’s who rely on approaching Customer Experience (CX) through standardized Customer Satisfaction (CS) metrics like Net Promoter Score (NPS), Customer Satisfaction Score (CSAT), and Customer Effort Score (CES). Practical guidelines for monitoring CS throughout the customer journey are limited, creating a gap in academic research. This study addresses this gap by offering practical guidelines for CS, actionable insights, and alternative survey design strategies within the context of invoicing. Utilizing a Research-through-Design (RtD) approach guided by the Double Diamond design model, the study consists of four phases: Discover, Define, Develop, and Deliver. From a service design perspective using qualitative methods, the study acquires and analyzes both organizational and customer insights. Synthesized empirical findings emphasize the need for a more comprehensive approach that targets specific phases of the customer journey utilizing a more customer- centric approach, paving the way for alternative methods that reaches beyond just simply measuring CS. Introducing the concept of a personal companion, the study presents a dialogical approach where surveys are experienced as ongoing interactions rather mere tasks. By highlighting the importance of contextualization, alternative survey approaches, and a dialogical approach, this research aims to guide company’s in managing customer feedback strategies.