Thesis (Ph. D.)--Oregon State University, 2007. / Printout. Includes bibliographical references (leaves 509-537). Also available on the World Wide Web.

No description available.

My thesis gives a Central-Eastern European reading of the development of Dunn's poetic representations of Scotland, with special emphasis on the uses of landscape and nature poetry, including versions of the pastoral. Pragmatically, my reading of Dunn's work moves in the dual paradigm of nationality and internationalism, as I aim to illustrate in what ways these parallel affinities may enrich our readings by supplementing or on occasion complicating each other. This binary context is also essential to my procedure, in that national identity forms a part of my subject matter and my point of view as a Hungarian reader involves an international perspective. My hypothesis is that Dunn's poetry, inasmuch as it speaks for the autonomy of imagination, is paradigmatic for the (re)formulation of an authentic but internationally minded Scottish literature. As understanding the motives behind its images abroad may inform a nation that wants to reshape its cultural position, I seek to offer feedback by reading Dunn's representations of Scotland from a Continental angle, as distinguished from habitual British or Scottish readings. I address myself to the problems of literary provincialism, regionalism and inner emigration as potential sources of lyrical self-emancipation. I also investigate Dunn's transgression of secular apprehensions of landscape and chronology, which enables both the identity construction of the place in the present tense and the constant deferral of this identity to an indefinite future. I assume that in the course of this deferral nationality evolves into the subject of an open-ended semantic negotiation. In general terms, I aim to challenge conventional beliefs about the relationship between the public and private responsibilities of poetry by considering the ways in which history, place and nationality converge in the voice of an essentially lyrical poet.

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Den här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk. Dessa hör till de fysiologiska elementen i Dunns lärstilsmodell. Utifrån dessa har jag gjort ett kvasi-experiment, som innebär att experimentet är en hypotesprövning, samt att experimentet inte är riktigt tillförlitligt, eftersom urvalet inte är slumpmässigt fördelat och inte signifikanstestat. Halva klassen har deltagit i en lektion med ordinarie lärarens material och den andra gruppen har deltagit i en lektion med lärstilsanpassade innehåll. Jag har först gjort en elevanalys utifrån färdigt material som bygger på lärstilsmodellen, samt efter genomgången lektion låtit eleverna svara på en enkät som bygger på innehållet i lektionen. Jag har även gjort en kvalitativ intervju med pedagoger på skolan för att se hur de förhåller sig till lärstilar. Anledningen därtill är att ta reda på om lärstilsanpassad planerad undervisning har betydelse för elevernas lärande. Efter undersökningen visade min studie att man inte kan dra någon slutsats om att en undervisning med lärstilar skulle ge bättre resultat än ordinarie undervisning. Vad man dock måste beakta är flera aspekter som kan ha påverkat resultatet.</p>

<p>Learning styles have been the subject of educational discussion since 1967. The Dunn and Dunn model has been world leading ever since. The Dunn and Dunn theory states that each individual learns differently and that school can help the students’ results by adapting the teaching to each student’s learning style and perceptual preference. This study focuses on learning styles and especially its connection to reading. When, where and why a student chooses to read is of importance and can affect the reading outcome. To get insight into how students read, this study looks at what type of setting students choose to read in when they do not read in school. It also examines students’ attitudes. The study also discusses how learning style-based learning can help teachers in their work.</p>

Abstract Den här studien handlar om lärstilar. Lärstilar är en pedagogisk teori om hur en individ tar till sig nytt och svårt material. Varje individ har sitt unika sätt att ta in, bearbeta och minnas det de lär sig. Lärstilar bygger på individens starka sidor, på vad de kan och vad de är bra på. Jag har utgått från Dunns lärstilsmodell och fokuserat på de fyra sinnespreferenserna; auditiv, visuell, taktil och kinestetisk. Dessa hör till de fysiologiska elementen i Dunns lärstilsmodell. Utifrån dessa har jag gjort ett kvasi-experiment, som innebär att experimentet är en hypotesprövning, samt att experimentet inte är riktigt tillförlitligt, eftersom urvalet inte är slumpmässigt fördelat och inte signifikanstestat. Halva klassen har deltagit i en lektion med ordinarie lärarens material och den andra gruppen har deltagit i en lektion med lärstilsanpassade innehåll. Jag har först gjort en elevanalys utifrån färdigt material som bygger på lärstilsmodellen, samt efter genomgången lektion låtit eleverna svara på en enkät som bygger på innehållet i lektionen. Jag har även gjort en kvalitativ intervju med pedagoger på skolan för att se hur de förhåller sig till lärstilar. Anledningen därtill är att ta reda på om lärstilsanpassad planerad undervisning har betydelse för elevernas lärande. Efter undersökningen visade min studie att man inte kan dra någon slutsats om att en undervisning med lärstilar skulle ge bättre resultat än ordinarie undervisning. Vad man dock måste beakta är flera aspekter som kan ha påverkat resultatet.

Learning styles have been the subject of educational discussion since 1967. The Dunn and Dunn model has been world leading ever since. The Dunn and Dunn theory states that each individual learns differently and that school can help the students’ results by adapting the teaching to each student’s learning style and perceptual preference. This study focuses on learning styles and especially its connection to reading. When, where and why a student chooses to read is of importance and can affect the reading outcome. To get insight into how students read, this study looks at what type of setting students choose to read in when they do not read in school. It also examines students’ attitudes. The study also discusses how learning style-based learning can help teachers in their work.

Thesis (Ph. D.)--Oregon State University, 2007. / Includes bibliographical references (leaves 509-537). Also available on the World Wide Web.

Syftet med denna studie är att belysa likheter och skillnader i hur läromedel för svenskämnet årskurs 4-6 utformar uppgifter med hänsyn till olika lärstilar och studieteknik. För att göra detta valdes två läromedel ut, läroboken Prima Svenska 6 och det digitala läromedlet Clio. Valet av dessa baserades på ett intresse att jämföra ett analogt läromedel med ett digitalt. Utifrån syftet formulerades sedan tre frågeställningar; Vilka lärstilar förekommer i läromedlens uppgifter och i vilken grad? Hur stor del av uppgifterna innefattar 3–4 lärstilar respektive 1–2 lärstilar? Hur erbjuder läromedlen kunskap om studieteknik? Analysverktyget som används för att besvara frågorna är The Dunn &amp; Dunn Learning Styles Model som är en modell vilken syftar till att identifiera påverkansfaktorer för en individs lärande. Det finns 21 faktorer i modellen som påverkar en individs lärstil, denna studie har avgränsats till att undersöka en av dessa faktorer, de perceptuella preferenserna. Dessa är det visuella, det auditiva, det taktila samt det kinestetiska och avser sinnena. Analysen utgår även från den metakognitiva teorin för att undersöka hur läromedlen bidrar till att utveckla studieteknik då metakognition handlar om att få kontroll över sitt lärande. De teoretiska utgångspunkterna grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv på lärande då läromedel och dess instruktioner ses som en stödstruktur och kan därmed få ett liknande utfall som när lärande sker mellan individer. Genomförandet av analysen består av både en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys av ett jämförbart antal uppgifter i de båda läromedlen. Uppgifterna kategoriseras in efter de olika perceptuella preferenserna och sammanställs för att få fram ett resultat om de olika lärstilarnas representation. Utefter nyckelord ur den metakognitiva teorin tas sedan exempel på studieteknik ut i respektive läromedel för en närmare analys i den kvalitativa delen av studien. Resultatet som presenteras är att majoriteten av uppgifter i båda läromedlen är av visuell karaktär. En skillnad gällande det auditiva visar att Clio har en högre andel auditiva uppgifter än Prima vilket kan förklaras av att många av Clios visuella uppgifter även erbjuds auditivt. Båda läromedlen har en underrepresentation av taktila och kinestetiska uppgifter vilket kan försumma elever som lär sig bäst på de sätten. Prima har en betydligt högre andel uppgifter som representerar 3–4 lärstilar än Clio, vilket kan underlätta i syfte att få uppgifterna att tilltala fler elever. Båda läromedlen har ett separat område som explicit lär ut studieteknik. Dock så synliggjorde den kvalitativa analysen att Clio erbjuder en bättre genomgående struktur av studieteknik än Prima, då reflektion över sitt lärande, strategier som presenteras och förklaras samt möjligheten till olika lösningar ges kontinuerligt. Slutsatsen av detta blev att en underrepresentation av uppgifter som innefattar fler lärstilar möjligen kan kompenseras av en stark genomgående struktur av studieteknik. De sammantagna resultaten visar på skilda strukturer i hur lärstilar och studieteknik kan behandlas i läromedel, och att olika tillvägagångssätt är möjliga. Båda de analyserade läromedlen har fördelar och utvecklingsmöjligheter på de områden som studiens frågeställningar berör.

<p>Denna studie hade som syfte att undersöka och analysera hur pedagoger arbetar med inlärningsstilar utifrån Dunn & Dunns modell. Data samlades in genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med tre pedagoger, samt observationer i klassrumssituationer för att få kunskap om hur olika lärstilar fungerar i praktiken. Undersökningen visade att de observerade eleverna jobbade med alla sina sinnen i större eller mindre omfattning. Informanternas definition av inlärningsstilen var att individanpassa undervisningen, att ge eleverna möjlighet att testa sina multisensoriska sinnen, att undervisa från helheten till detaljerna, samt att skapa stimulans genom informell möblering. Informanterna jobbade i enlighet med sin egen definition av modellen, som däremot skiljde sig i förhållande till Dunn & Dunns teorier, genom att inte diagnostisera eleverna och att använda mindre andel av studiematerial. Inlärningsmodellen är ingen fulländad metod för undervisning, utan snarare ett verktyg att använda utifrån varje elevs individuella sätt att lära, i kombination med annan metodik, för att skapa motivation, självkänsla och arbetsglädje.</p>