Denna forskning behandlar skrivande journalister och deras yrkesroll. Ändamålet med uppsatsen är att ge en klarare syn kring vad journalistrollen innebär och upplysa om att det inom denna roll finns mindre, men dock så viktiga, biroller. Fokus ligger på kvalitativa intervjuer med journalister från två lokaltidningar och en rikstäckande tidningen varvid diskussionerna kretsar kring journalisternas syn på sitt yrke, sin roll samt de möjligheter och begränsningar som finns i deras arbete. Det som kan konstateras är att journalistik är en komplicerad yrkesroll där gränserna för var rollen börjar och slutar är diffusa, men det gemensamma för samtliga journalister är det brinnande intresset för samhälle och politik, viljan att förändra och att ha möjligheten att förbättra.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 – talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988. Resultatet blev att båda tidningarna gav allmänheten en bild av attgranska makthavarna, ge de mindre grupperna i samhället en röst och att de lugnandeallmänheten i sin rapportering. När det gällde jämförelsen mellan åren blev resultatet att ge demindre grupperna i samhällen röst var mycket större 1988 än 1986 och det kan bero på attmånga fler vågade tala ut i massmedia om sjukdomen 1988. Det fanns även en till storskillnad och det var i innehållet i artiklarna som granskade makthavarna, där det 1986handlade mycket om smittspridningen och 1988 handlade det om behandlingen av de smittadei vården och i samhället. Den sista skillnaden som upptäcktes i min undersökning var att det fanns många fler varnande artiklar 1986 än 1988, det kan bero på att det inte fanns likamycket att varna om 1988 och att rapporteringen av HIV/AIDS började plana ut 1988.

Syfte: Undersöka om opinionsbildande språkanvändning som förekommer i tidningarnas ledare även tar plats i nyhetsartiklarna. Material: Åtta utvalda publikationer från www.flamman.se och www.dn.se Metod: Kritisk diskursanalys Slutsatser: Språkanvändning och åsikter som förekommer i ledare för att skapa opinion, återfinns i de nyhetsartiklar som har analyserats.

This survey's main purpose is to highlight how the two Swedish newspapers Aftonbladet and Dagens Nyheter writes and describes four different school shootings. We wanted to find out if there is a general pattern of how school shootings are reported by the media. Two of the shootings occured in USA, Columbine and Virginia Tech, and two in Finland, Kauhajoki and Jokela. The analysis aims at three areas: the whole event, the perpetrator and the victim.   We have used a qualitative content analysis with a semiotic model to examine the articles in the survey. The theories in the study is based upon views on social constructionism, media logic, stereotypization, representation, morale panic/media panic and media events. With the foundation of our chosen theories we have seen a certain amount of articles that is slightly perfunctory and you can tell a template have been layed upon many articles.   One of our conclusions from our survey is that Aftonbladet is a more frequent user of indecent and powerful metaphores and metonymies than Dagens Nyheter. For example is the term bloodbath used a couple of times by Aftonbladet but not by Dagens Nyheter. We have also found out that the perpetrator is generally described as a stereotype when his bad qualities are strenghten and his good qualities are ironed out.

Did the mass media report in a different way about the real estate tax before the Swedish national election 2006 than they did after the election? If there were differences, what could be the cause? This study aims to answer these questions by using a quantitative analysis of articles about the real estate tax published in the Dagens Nyheter (DN), the biggest morning daily.   The summer before the election, the ‘Alliance’, (the non-socialist coalition, launched an election promise to abolish the real estate tax. Instead they planned to introduce a low community charge.The Alliance won the election and formed a government to implement their election promise.   The analysis was made on all the published articles in DN that covered the real estate tax issue. In total there were 43 such articles. These where all published between the launch of the campaign promise until the electionday and a month before the proposal was launched 19/9 2007, until the proposal was implemented in 2008.   The study results in three interesting conclusions. After the election, when the election promise was about to become political reality, DN reported more negatively about this specific issue. The genre of the articles varied heavily before and after the election. Before the election more news articles where published than after the election and the letters-to-the-editor about the real estate tax were published almost only before the election. This study also treats the intresting phenomenon that the Alliance, before the election, had the power to define their election promise but after the election they seem to have lost this power and instead the real estate tax question was defined by the media. The Alliance claimed that they would  ”abolish the real estate tax and introduce a low community charge” and DN used this definition in their newspaper. After the election, DN reported about the election as a new real estate tax, which is a very different thing.

The aim of this thesis was to examine what expressions for objectivity there were to identify/find in newspaper journalism’s report about the FRA-law during the period 2008-06- 13 to 2009-10-14. We choose to analyze ten articles from the morning paper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, five from each one. The method we used was a qualitative text analysis. We then designed an own model for the objectivity ideal from without the old theories that were available and also came with own ideas. Then we used that model as starting-point and designed key points to identify objectivity in the articles. Our thesis showed that the articles often fail when it comes to two key points. Due to the usage of charged words and the journalist’s own opinions in a way that distracts the reader from the articles main information the neutral presentation fails. When it comes to the balance in the articles the reappearing problem is that some people don’t get the chance to reply due to that their standpoint is a part of the article but not them. Due to this the articles sources get to reply to the standpoint without the people behind it getting to defend themselves. To sum up our thesis showed that the analyzed articles from Dagens Nyheter were more objective than the ones from Svenska Dagbladet.

This essay is called Imaginary non-community, How Swedish press portrayed the fight for freedom in Tunisia and Hungary 1955 and 1956 and it describes how two similar struggles for freedom are portrayed through the eyes of the most popular Swedish news papers Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. In 1955-56 Sweden is a country where the focus lies within the nation itself with economic growth and the building of folkhemmet. The Swedish social program for a more improved living condition. Outside of Sweden the cold war is reigning and the Swedish international politics is careful and passive. The fear of communism makes Sweden side with the western powers and therefore they (Swedish politicians and news papers) do not object to the French military effort to strike down the rebellions by force in North Africa. Tunisia and Hungary are countries within the European hemisphere, Hungary as a former empire now as a satellite country for the Sovjetunion and Tunisia as a colony of France. Tunisia and Hungary may share similar assets, they both struggle to gain freedom from their dominant opponents and they are both part of the European hemisphere but is their similarities enough to make them portrayed the same in the Swedish news papers? European universalism and an imaginary community are definitions I have been trying to exemplify with my investigation of the Swedish news papers portrayment of Tunisia and Hungary 1955-56. And though it is easy to find literature about nationalism, post-colonialism and European universalism it has come to my conclusion that news papers and their impact in creating imaginary community and exclusion rarely has been investigated in Sweden. Tunisia and Hungary do have some similarities with each other but they are definitely not portrayed the same in the Swedish news papers. It was clear to me that the Swedish press sympathized with Hungary to a greater extent than with Tunisia in their struggle for freedom.

Syftet med uppsatsen är att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvärmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss på New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen är att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförändringarna är mänskligt skapade än den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt är januari till och med december år 2006 då filmen An Inconvenient Truth hade premiär och skapade debatt i frågan. Undersökningen är av kvantitativ natur. Den mest uppseendeväckande skillnaden är hur tidningarna gestaltar problemen. Vi hade förväntat oss större skillnader mellan tidningarna. Den största likheten är att ingen av tidningarna hade en enda artikel som ställde sig helt förnekande till att människliga handlingar är orsaken till global uppvärmning.

<p>Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar:<strong></strong></p><ul><li>Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? </li><li>I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna?</li></ul><p>Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar.</p><p>Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet.</p><p>Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.</p>

<p>Studiens syfte är att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsägare i Göteborg</p><p>och ett fackförbund framställdes på nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, Dagens</p><p>Nyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.</p><p>Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom ägaren inte</p><p>ville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmärksamhet i media och flera högt</p><p>uppsatta politiker uttalade sig om händelsen. Konflikten liknades vid flera tillfällen</p><p>vid den bibliska berättelsen om David och Goliat.</p><p>För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framställdes</p><p>gjorde vi en kvalitativ diskursanalys. Våra teoretiska utgångspunkter är till exempel</p><p>teorier om nyhetsframställning och språk.</p><p>Vi kom efter vår undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade om</p><p>konflikten på ett liknande sätt. I de flesta fall framställdes salladsbarens ägare Sofia</p><p>Appelgren som David och facket som Goliat. Alla tidningarna använder sig i flera fall</p><p>av medieforskaren Hvitfeldts kriterier för vinkling i media. De vanligaste vinklingarna</p><p>var personifiering, den enskilde mot myndigheten och konfliktvinkeln. Händelsen</p><p>beskrevs med ett språk som var rikt på metaforer. Vi hittade två typer av metaforer</p><p>som förekom frekvent i alla tidningarna. Det var krigsmetaforer och politiska</p><p>metaforer. Den största skillnaden vi kunde se mellan tidningarnas rapportering var att</p><p>Aftonbladet var de enda som i vissa fall vinklade konflikten till fackets fördel och</p><p>Sofia Appelgrens nackdel. Vi såg också att Aftonbladets artiklar i större utsträckning</p><p>var vinklade. En annan skillnad var att Dagens Nyheter fokuserade mer på de</p><p>politiska aktörerna.</p> / <p>The purpose of this study is to analyze how a conflict between a restaurant owner in</p><p>Gothenburg and a labor union is described in the newspapers Aftonbladet, Dagens</p><p>Nyheter and Göteborgs-Posten during the time from the 5th of December 2006 until</p><p>the 31st of March 2007. The labor union put the restaurant in a blockade on the 5th of</p><p>December 2006 because the owner did not comply with the collective labor</p><p>agreement.</p><p>The media paid a great deal of attention to the conflict and high ranking politicians</p><p>got involved. The conflict was frequently compared to the biblical David and Goliath</p><p>story. In order to discover how the three newspapers had portrayed the conflict we</p><p>made a qualitative discourse analysis. We used theories about news production and</p><p>language as starting-points.</p><p>Our conclusion was that the newspapers all reported news about the conflict in similar</p><p>ways. In most cases the restaurant owner Sofia Appelgren was described as David and</p><p>the labor union as Goliath. All three newspapers used media scientist Hvitfeld’s</p><p>criteria for view points in media on several occasions. The most common view points</p><p>were personification, the individual against the collective authority and the conflict</p><p>view point. The incident was described using many metaphors. We found two types of</p><p>metaphors used frequently in all three newspapers: metaphors of war and of politics.</p><p>The biggest difference that we discovered was that Aftonbladet was the only</p><p>publication that in some cases made the story reflects well upon the labor union and</p><p>badly upon the restaurant owner. Another difference was that Dagens Nyheter placed</p><p>more focus upon the political figures involved.</p>