Uppsatsen består av en kvantitativ studie med sociala medier i fokus. Studien handlar om hur redaktionerna; Aftonbladet, Dagens Nyheter samt SVT nyheter, använder sig av sociala medier som en redaktion. Genom att studera sättet redaktionerna publicerar sitt innehåll och hur det uppmanar till interaktion och reaktioner på sina sociala medier. Samt även om innehållet i inläggen är “marknadsföring” kontra “eget innehåll”.    För att kunna utföra studiens används en kvantitativ innehållsanalys för att kunna se hur samtliga redaktioner använder sig av sociala medier när det kommer till publicering av deras artiklar och material. Efter datainsamlingen, sammanställde vi studiens resultat i form av statistik och diagram som sammanfattar datainsamlingens resultat.    Resultatet visar att samtliga redaktioner använder sig av de social medierna men i olika utsträckningar. Något resultatet tydligt visade var hur redaktionerna uppmanade till interaktion på samtliga av deras sociala medier i väldigt låg utsträckning, det gällde alla redaktioner, inklusive då SVT Nyheter vilket förvånade oss mest. Datainsamlingen visade även följarna och läsarnas påverkan när det kommer till sociala medier och vad som får flest reaktioner och interaktioner, utan redaktionernas uppmaning eller agenda.

This essay sheds light on the protest events in connection with the Davis-Cup matches in Båstad in 1968 and 1975. They are relatively close in time, touch on the same sports competition, similar issues, engage largely the same group of protesters and were the subject of enormous media interest. When looking at the events in Båstad in a retrospective light, the event in 1968 is reflected much more strongly than the event in 1975, in this essay this imbalance will be examined in more detail. The main purpose of the essay is to, based on articles in Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter, comparatively investigate how these newspapers may have shaped the historical image of the events in connection with the Davis Cup matches in Båstad in 1968 and 1975. The theoretical framework is based on framing theory, which shows how media's representations of reality affect people's perceptions, how media, in some ways but not others, reproduces and disseminates different power centers’. The choice of the theoretical framework rests on the thesis that the newspapers' depiction of the events created a historical picture of them. The newspapers visualize the reality according to preferences that they find to be rewarding now. The essay's methodological starting point is both quantitative and qualitative as it consists of a conventional content analysis on the one hand and is inspired by a quantitative four-step model that is connected to the framing theory on the other. The results show that the framings of the newspapers can be linked to the different course of events of the protests, as well as the modernization of social institutions, in particular sports. In 1968, the white sport was still white, but the events in Båstad nullified the possibility of seriously claiming that sports and politics did not influence each other. The similar framings of the newspapers in 1975 also show how far the abolition of authority had come. Sport was opened to the world and to politics, modernized and democratized and is today more democratically governed than before.

This essay reviews the Swedish newspapers Dagens Nyheter portrayal of the two Swedish preachers David Petander and Erik Andersson who preached during the early 20th century in Sweden. To contextualize, the preachers’ influences, Tolstoy and liberal theology, were described and compared with contemporary belief systems, mainly the Swedish church. Content analasys is used to clarify how the newspaper represent and frame the preachers. The descriptions have been divided into five categories; appearance, personality, life style, belief and names used to describe them. The results show that Dagens Nyheter used specific words and narrative to frame Petander as a good-hearted, saintlike figure, a modern day Fransiscus and Andersson as a manipulative, cruel, religious madman with a power over women compared to that of Rasputin. These narratives were used even though Petander and Andersson were alike in a lot of aspects, and that Andersson were a follower of Petander’s.

1911 the Swedish MP Carl Lindhagen, introduced a bill to the second chamber in which he demanded an investigation into the question about the Swedish coffee abuse (kaffemissbruk). The issue was up for debate on several occasions and in 1929 the parliament demanded, for the second time, an investigation into feasible measures against the misuse of coffee. This essay investigates the coffee abuse debate in the Swedish daily press between 1910 and 1940 with the purpose to, through the coffee abuse issue, highlight the times values about health- and societal issues. The theoretical starting point of the essay is the discourse theory as it is described in Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes book Hegemony and Socialist Strategy. The main result of the investigation is that few voices questioned the existence of the Swedish coffee abuse, although the suggested solutions varied between the different positions. The debate was not absent in the sobriety movement and both proponents and sceptics concerning the involvement in the coffee abuse issue was represented. The sobriety movement also felt the need to defend itself from the accusation that it was them, that had spread the coffee abuse through their campaigns against the use of alcohol. Instead, they argued that it was the use of alcohol that also gave birth to an excessive coffee consumption. The injuries that the coffee abuse was described as causing were firstly stomach ailments and nerve damages. Secondly, coffee abuse was invoked as a fiscal problem where the import of coffee beans was viewed as damaging to the national economy, which I see as a mercantilistic viewpoint. Both the physical and fiscal worries were used in the advertisement for domestic produced coffee substitutes, especially in the defence issue 1914. I argue that the worries about coffee abuse can not only be seen as a critique of the evolving modern industrial society and the longing back to a premodern Gemeinschaft. The opposite standpoint was also present in the debate, that the resolution to the problem was to be find through the modern food industry and natural sciences. To conclude. The debate about the coffee abuse shows, in my opinion, how the health issue became all compassing where every passion that was deemed as unhealthy also was viewed as sinful. The Slovenian philosopher Slavoj Žižek has pointed out how this issue is prevalent in today’s western society where, for example, cigarette smokers are viewed with disdain.

Denna studie bygger på hypotesen att det finns en risk för att läsning av lättläst nyhetsrapportering kan leda till en förenklad bild av verkligheten. Syftet är att ta reda på vad som händer i nyhetsrapportering med nyanser i en komplex fråga vid en lättläst-anpassning. Den rapportering som analyseras rör debatten om huruvida munskydd bör bäras av den svenska allmänheten som en strategi mot coronaviruset eller inte. Studien jämför den lättläst-anpassade tidningen 8 Sidor med den ordinarie dagstidningen Dagens Nyheter. Inledningsvis undersöks de övergripande skillnader i alla artiklar som skrivits på ämnet under tre månader, och därefter sker en jämförelse av 6 artiklar från varje tidning som bildar artikelpar med motsvarande innehåll. För detta ändamål används en strukturell textanalys inriktad på innehållsliga aspekter där teman som aktörer, hållningar och skäl fokuseras. Skillnaderna analyseras sedan utifrån hur de påverkar bilden av munskyddsfrågan i stort. Resultatet visar att 8 Sidor främst lyfter beslutsfattarnas perspektiv, förmedlar innehållet mer sakligt och objektivt inriktad på information om förändringar i beslut snarare än de olika åsikter som finns representerade i debatten. Tidningen ger en mer bestämd och definitiv bild av frågan än Dagens Nyheter som har större fokus på debatten. DN ger mer info om aktörernas hållningar och skäl, lyfter kritikerna mer, redovisar fler aktörer, fler målande lägesbeskrivningar och citat som ger en större förståelse för argumenten från båda sidor. Här lyfts uttalanden som innehåller garderingar om när, var, hur munskydd bör eller inte bör användas och modererande formuleringar som kanske och inte säkert. Innehållet framstår i stort som mer nyanserat och med en lägre grad av bestämdhet i DN. Resultatet bekräftar risken som tidigare forskning lyfter nämligen att nyanser faller bort vid lättläst-anpassning och att anpassningen ger en förenklad och mer konkret bild av läget. Studien styrker behovet av medvetenhet kring bortfall av innehåll och nyanser i lättläst-anpassningar för så väl utförare och mottagare av sådana anpassningar som lärare som vill använda de anpassade versionerna i sin undervisning.

Judeförföljelserna i Tyskland eskalerade efter nazisternas maktövertagande i mars 1933, och en officiellt sanktionerad bojkott mot tyska judar anordnades i april. Under samma månad infördes även antisemitiska dekret som förbjöd majoriteten av statligt anställda judiska tjänstemän att utöva sina yrken och ämbeten. Denna mikrohistoriska uppsats undersöker hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet framställde och förklarade judeförföljelserna och den tyska antisemitismen under den avgränsade perioden. Syftet är även att avgöra huruvida antisemitiska föreställningar kom till uttryck i pressmaterialet. Antisemitismen tillhörde det vardagliga under mellankrigstiden, men en viss polarisering kan förväntas under 1930-talet i samband med de ständigt ökande våldsamma tyska judeförföljelserna. Uppsatsen utgår från att antisemitiska föreställningar varit hegemoniska i Sverige under mellankrigstiden, samt att en undermedveten antisemitism kunde komma till uttryck i det offentliga till följd av seglivade judefientligheter i västerländska ideal. Därmed undersöks med hjälp av en diskursanalys hur antisemitiska drag utmärks i pressmaterial om judeförföljelserna. Uppsatsen fann att sporadiska inslag av antisemitiska föreställningar återfanns i alla tidningar, men att samtliga uttrycktes tydligast i Aftonbladet. Tidningen framställde och förklarade även tyska judeförföljelser och delvis den tyska antisemitismen utifrån ett tyskt narrativ. Dagens Nyheter förhöll sig kritisk till det tyska narrativet och ansåg att den tyska antisemitismen huvudsakligen var ett resultat av den nazistiska politiken. Svenska Dagbladet framställde antisemitismen som inneboende det tyska folket, och det tyska narrativet om judeförföljelserna upprätthölls till viss del.

In October 2020 Peter Wolodarski, the editor-in-chief of the Swedish newspaper Dagens Nyheter (DN), announced that he wanted to improve the news coverage of the climate crisis. The aim of this study is to investigate whether DN has changed their way of reporting on the climate crisis through text and pictures within six months, and if so what those changes are. Framing theory is central in this study as it identifies the usage of generic and theme specific frames in DN’s articles. This is done by comparing all articles in September 2020 and March 2021 that contain the topic “climate crisis” published on their online service. The usage of pictures was also studied for additional context. In order to study this the methods qualitative text analysis and semiotic image analysis were used. To provide results the data then underwent a quantitative analysis as well as qualitative analysis.The findings of the study show that DN has shifted their usage of generic frames, meaning a change in which scale the climate crisis is portrayed, and an increased and widened usage of specific frames in their articles. However, the usage of pictures has not changed notably. In conclusion, does DN in fact seem to have changed their overall reporting on the climate crisis within the studied period. The study contribution is an added understanding of papers reporting on the clime crisis online as well as media’s usage of frames and how those can change in a relatively short period of time.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken omfattning hade, och vilken syn förmedlade, den svenska dagspressen på ransoneringsbrottsligheten under kristidsåren 1941–1945. Studien behandlade åren 1941–1945 då den illegala handeln pågick som mest. Källmaterialet i studien var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet från den 1 januari 1941 till och med 31 december 1945. Rapporteringen av ransoneringsbrottsligheten i de tre tidningarna var inte omfattande i jämförelse med tidigare forskning om ransoneringsbrottsligheten. Enligt de tre tidningarna dömdes fler män än kvinnor för ransoneringsbrott och det rapporterades främst om personer delaktiga i någon svartabörsliga. Det vanligaste brott som begicks under den undersökta perioden var grova ransoneringsbrott. Varubrott och kupongbrott förekom men enligt tidningarna i betydligt mindre skala. Påföljderna som rapporterades var, böter, straffarbete och fängelse. Böter var mest förekommande, men vanligt var personer som dömdes till en kombination av två straff. I tidningarnas rapportering av svartabörsligorna, skriver Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet om vilket brott mot ransoneringsbestämmelserna som begåtts, vilken typ av varor det rörde sig om och vilka följderna blev. Aftonbladet däremot rapporterar om hur livet kan se ut eller te sig för en person som försörjer sig på illegala affärer.

The aim of this bachelor study is to examine the extent of sensationalism on the front pages of the newspaper and tabloid press in Sweden. The study also examines the variety of news categories and how the news values have evolved over the last ten years. By using a quantitative content analysis one could examine and compare 531 main stories on the front pages of Dagens Nyheter and Aftonbladet – the biggest newspaper and tabloid press in Sweden. The study examines what news topics, main agents and type of sensationalism that was present in the main stories. The results show that a majority of the main stories in both papers included some kind of sensationalism, but that the extent of sensationalism has decreased during the ten year period examined. The main difference between the papers is that main stories from Aftonbladet were more often based on cheap editorial content and contained a higher extent of sensationalism compared to Dagens Nyheter. Politics was the most common news topic in Dagens Nyheter during all three years. Law and crime was the most common news topic in Aftonbladet during 2009 and 2014, while health and lifestyle was the most common news topic during 2019. The differences between Dagens Nyheter and Aftonbladet may have to do with the viral journalism-phenomenon that became huge in 2014. While Aftonbladet started to publish more simple, sensational and cheap editorial main stories, Dagens Nyheter focused on so called long-reads – profound stories on subjects that matters.

Syftet med den här studien är att analysera artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet som rör våld mot kvinnor. Mer specifikt att titta på om rapporteringen och gestaltningen har förändrats över tid, före och efter metoo. Samt om vi kan hitta några skillnader eller likheter mellan tidningarna och dess nyhetsartiklar och opinionsartiklar. Undersökningen består av en kvantitativ innehållsanalys där ett slumpmässigt urval av artiklar från tidsperioderna 2015 och 2020/2021 har gjorts.   Studien prövas mot tidigare forskning om mediernas rapportering om våld mot kvinnor. De teoretiska ramverk som har använts är dagordningsteorin, gestaltningsteori och teorin om det ideala offret. Resultatet visar att metoo har haft en måttlig påverkan på rapporteringen av våld mot kvinnor. Antalet artiklar som skrivs har ökat efter metoo men själva innehållet är relativt lika som före metoo. Resultatet visar dock att större skillnader finns mellan tidningarna och hur de väljer att rapportera om fenomenet våld mot kvinnor.