Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) är en term som innefattarsjukdomarna Ulcerös kolit och Crohns sjukdom samt ospecificerad kolit. För attkunna få en större förståelse av sjukdomen och dess påverkan på individer, är detviktigt att djupare undersöka personers upplevelser av att leva med IBD. Dennaförståelse ska användas för att kunna ge en bättre vård av drabbade personer.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelser av attleva med IBD.Metod: Metoden som har använts är litteraturstudie och innefattar n=10 artiklardär urvalet fokuserar på personer med IBD över 18 år och som alla berättar omupplevelser om att leva med IBD. Analysen gjordes genom syntetisering avresultat vilket resulterade i tre huvudteman och sju subteman, dessa teman varMiljö, Mat och Social påverkan. Resultat: Temat Miljö speglar kampen förpersonen att anpassa sig till den nya miljön där sjukdomen och symtomen styr.Temat Mat speglar verkligheten att behöva ändra sin diet kring sjukdomen för attundvika onödigt obehag. Sociala påverkan speglar personens egen syn på sig självmen även vänner och familjens stöd och påverkan på personens självkänsla.Resultatet visar också hur personer med IBD har upplevt hanteringen avsjukdomens symtom och på vilket sätt de har valt att hantera de olika hindernasom sjukdomen har skapat. Slutsats: Upplevelserna som personer med IBD ställsinför är olika och i många fall obehagliga. Eftersom IBD är en kronisk sjukdom såär det viktigt för sjuksköterskor inom vården att få en inblick i hur personer medIBD upplever sin sjukdom och hur dem hanterar den när sjukdomen är som värstför att kunna ge bättre stöd och information kring sjukdomen. / Background: Inflammatory bowel disease (IBD) is a term that includes thediseases Ulcerative colitis and Crohn's disease as well as unspecified colitis. Inorder to gain a greater understanding of the disease and its impact on individuals,it is important to more deeply examine people's experiences of living with IBD.This understanding should be used to be able to provide better care for affectedpeople.Aim: The aim of this literature review is to describe people's experiences of livingwith IBD.Method: The method that has been used is a literature review and includes n=10articles where the focus of the sample is on people over the age of 18 and who alltell about experiences of living with IBD. The analysis was made usingsynthesizing results which resulted in three main themes and seven sub-themes,these themes were Environment, Food and Social impact.Results: The theme Environment reflects the struggle for the person to adapt tothe new environment where the disease and symptoms rule. The theme Foodreflects the reality of having to change your diet around the disease to avoidunnecessary discomfort. Social impact reflects the person's own view of himselfbut also friends and family's support and influence on the person's self-esteem.The results also show how people with IBD have experienced the management ofthe disease's symptoms and in what way they have chosen to deal with the variousobstacles that the disease has created.Conclusion: The experiences that people with IBD are faced with are differentand in many cases unpleasant. Since IBD is a chronic disease, it is important forhealthcare professionals to get an insight into how people with IBD experiencetheir disease and how they handle it when the disease is at its worst in order toprovide better support and information about the disease.

Bakgrund: Ungdomar med ADHD löper en ökad risk för konsekvenser, såsom lägre livskvalitet, svårigheter med relationer och akademiska utmaningar. Det är viktigt att belysa ungdomarnas upplevelser som skolsköterskan kan utgå ifrån i de hälsofrämjande mötena. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomars upplevelser av hur diagnosen ADHD påverkar deras dagliga liv. Metod: Vald metod samt analysmetod var metasyntes. Studien baserades på analys av resultatet i 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i nio subteman som bildade fyra huvudteman: Påverkan från omgivningen, Känna sig annorlunda och utesluten, En fungerande skolgång är betydande samt Påverkan på det dagliga livet. Resultatet visade att ADHD påverkar ungdomens dagliga liv där ungdomarna efterfrågar stöd av omgivningen, samt en skolmiljö och undervisning som anpassats efter deras förutsättningar. Konklusion: ADHD påverkade ungdomarnas dagliga liv där skolsköterskan behöver arbeta ihop med elevhälsoteamet, lärare samt vårdnadshavare för att kunna ge ungdomarna det stöd de behöver. / Background: Adolescents with ADHD report lower quality of life, difficulties with relationships, and academic challenges. It is important to highlight the experiences of the adolescents’ daily life, which the school nurse can use as a basis in health-promoting encounters. Aim: The purpose of the present study was to illuminate adolescents’ experiences of how the diagnosis of ADHD affects their daily lives. Method: The chosen method and analysis method was a metasynthesis. The study was based on the analysis of the results of 12 qualitative articles Findings: The results showed that ADHD affects the adolescents’ daily lives. The adolescents sought support from their environment, as well as a school environment and education adapted to their conditions. Conclusion: ADHD affected the adolescents’ daily life where the school nurse needs to work together with the student health team, teachers, and guardians to provide adolescents the support they need.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som uppstår på grund av förhöjt blodsocker och insulin. Diabetes mellitus typ 2 ökar i världen och om den lämnas obehandlad så kan den leda till allvarliga komplikationer. Genom egenvård kan personen minska risken för komplikationer samt öka hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av egenvård i dagligt liv med diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt har använts för att belysa personers upplevelser av egenvård. Sökningar gjordes i Cinahl och PubMed där 15 kvalitativa artiklar valdes. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim &amp; Lundman användes för att analysera valda artiklar. Resultat: Resultatet visade att personer med diabetes mellitus typ 2 upplevde att de fick stöd från hälso- och sjukvårdpersonal samt närstående i egenvården och att det fanns hinder. Brist på kunskap, hantering, motivation, tid och rädsla för komplikationer är några av faktorerna som upplevdes påverka egenvården negativt. Diskussion: Många personer med diabetes mellitus typ 2 upplevde utmaningar i egenvården på grund av brist på kunskap men genom individuellt anpassade utbildningar kan en sjuksköterska uppmuntra och stödja dessa personer att utföra egenvård. Slutsats: vidare forskning behovs för att öka kunskapen bland hälso- och sjukvårdpersonal kring hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever sjuksköterskor interventioner i form av utbildning som handlar om blodsockerkontroll och betydelse av dess uppmätt värden. / <p>2024-03-22</p>

Bakgrund I Sverige lider uppskattningsvis 20 % av befolkningen av långvarig smärta som kan skattas måttlig till svår. Smärta är en subjektiv upplevelse som kan definieras som sensoriskt och känslomässigt obehag. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter upplever att långvarig smärta påverkar deras liv samt att beskriva de ingående studiernas datainsamlingsmetod. Metod Tolv kvalitativa artiklar som berörde patienters upplevelser av att leva med långvarig smärta inkluderades efter sökningar i databaserna PubMed och Cinahl och sammanställdes i en deskriptiv litteraturstudie. Huvudresultat Patienterna upplevde att långvarig smärta påverkade alla aspekter av deras liv. De beskrev smärtans oförutsägbarhet och hur kroppen kändes förändrad, icke tillförlitlig och icke funktionell. Många beskrev hur de påverkades både psykiskt och socialt samt att de drabbats av nedstämdhet, depressioner och minskad livskvalitet. Patienterna beskrev att det kunde vara svårt att acceptera smärtan som en del av livet, då acceptans först sågs som ett nederlag. Med tiden lärde sig många av patienterna att både hantera och acceptera smärtan, de omvärderade sin vardag och lärde sig att se livet ur andra perspektiv. Slutsats Att leva med långvarig smärta innebar att vardagen begränsades och hela livet påverkades, detta födde rädsla och oro som kunde leda till nedstämdhet och depression. Många patienter hade svårt att acceptera smärtan som en del av livet och behövde stöd i att lära sig hantera den. Därför behövs det mer forskning kring hur sjukvården ska kunna assistera patienterna i detta. / Background Twenty percent of the Swedish population is suffering from chronic pain that can be rated as medium to severe. Pain is a subjective experience that can be defined as a sensory or emotional discomfort.     Aim The aim of this literature review was to describe how patients experience that chronic pain are effecting their lives and to describe the data collection of the included studies.  Method Twelve articles with a qualitative design concerning patient experiences of living with chronic pain was included through searches of databases PubMed and Cinahl and compiled in a descriptive literature review. Main Results The patients experienced that chronic pain affected all aspects of their lives. They described the unpredictability of the pain and how the body felt changed, non-reliable and non-functional. Many patients described how they were affected both psychologically and socially. They were also suffering from low mood, depression and loss of quality of live. The patients described difficulties with accepting the pain as a part of life, acceptance was seen as a defeat at first. With time, many patients learned how to manage and accept the pain. They revalued their everyday life and learned to look at life in different perspectives.    Conclusion Living with chronic pain meant a restricted everyday life and there was a general impact on life. This lead to fear and anxiety that could lead to low mood and depression. A lot of patients found it difficult to accept the pain as a part of life and were in need of support with pain management. There is a need of more research concerning how the healthcare can aid patients in this matter.

Demens är en vanlig sjukdom i samhället. När en person drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskap om hur dagligt liv i en familj påverkas när en nära anhörig drabbas av demens i tidig ålder. Studien utfördes i form av en integrerad litteraturöversikt. 11 vetenskapliga studier valdes ut och ingick i analysen som resulterade i 12 kategorier. Resultatet visade att det dagliga livet påverkades genom att ovissheten ökade i familjen, sjukdomen medförde ekonomiska konsekvenser, och det skedde rollförändringar. Till följd av sjukdomen skedde en ökning av konflikter i familjen, relationer förändrades och familjen stigmatiserades. Det fanns en stor emotionell påverkan på familjemedlemmarna, och levnadssituationen påverkade hälsan negativt. För att hantera situationen använde familjemedlemmarna olika coping-strategier. De efterfrågade utbildning, stöd, samt god vård och omsorg om personen med demens i tidig ålder. Sjuksköterskan kan stödja närstående och möta deras behov genom interventioner i form av utbildning, stöd i olika former, och personcentrerad vård.

Bakgrund: Anorexia nervosa (AN) innebär en viljestyrd viktnedgång där en låg sjukdomsinsikt ofta förekommer. Bland de psykiska sjukdomarna har AN den högsta mortaliteten och antalet som vårdas för sjukdomen har sedan 1990-talet tredubblats. För att kunna förstå och på ett djupare plan kunna hjälpa unga kvinnor som lever med sjukdomen behövs kunskap och erfarenhet av deras upplevelser. Syfte: Att beskriva unga svenska kvinnors erfarenheter av att leva med Anorexia nervosa. Metod: Induktiv ansats där datamaterialet bestående av självbiografier analyseras med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; påverkan på självkänslan, svårigheter i relationen med familj och vänner och sjukdomen reglerar vardagen med sex underkategorier. Konklusion: Unga kvinnor med AN har ett kontrollbehov som orsakar en social hämning och ångest. Dessa kvinnor behöver bekräftelse från sin omgivning och hälso- och sjukvården på att de är sjuka och har rätt till att må bättre. / Background: Anorexia nervosa (AN) means a will-controlled weight loss and there is often a low disease insight. AN has the highest mortality rate among mental illnesses, and the number of people who are cared for because of the disease have tripled since the 1990s. Knowledge of young womens expirence of AN are needed to be able to in a deeper level understand and help young women living with the disease. Purpose: To describe young Swedish women's experiences of living with Anorexia nervosa. Method: The data were analysed using qualitative content analysis. The data material consists of five autobiographies. Results: The analysis revealed three categories; the influence on self- esteem, difficulties in the relationship with family and friends and the disease regulates everyday life with six subcategories. Conclusion: Young women with AN have a need of control that causes a social inhibition and anxiety. These women need confirmation from both their environment and health care that they have a disease.

<p>Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: <em>Reaktioner, förändringar i livet, bemötande och trygghet i eftervården,</em>vilka presenteras i resultatet. Slutsats: det sociala nätverkets betydelse, Resultatet visade att de som insjuknat i hjärtinfarkt mår emotionellt dåligt efter utskrivning till hemmet. Det visade även att det finns brister i hjärtrehabiliteringsprogrammen och att personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att den information de får om sin diagnos och om eftervården är bristfällig. Sjuksköterskans roll är att lindra lidande. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har ett holistiskt synsätt och uppmärksammar patientens hela situation och inte bara den medicinska diagnosen.</p> / <p>Background: Today myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden. When the heart is affected by a heart attack people experience a threat against life and against everything that feels important to be able to do in life. Such experience is emotionally charged, which in turn affects both the patient and his family for a long time. Aim: The aim of this study was to describe emotional experiences in persons who had been in hospital care because of a myocardial infarction. Method: A literature review has been made, where a scientific article on the subject has been analyzed and the result presented as four categories. Results: The four categories are: <em>reactions, changes in life, treatment and safety</em>witch is presented in the result. in aftercare, the meaning of the social network, Conclusion: The results show that the persons who had suffered a myocardial infarction felt emotionally ill after coming home from the hospital. There where also a lack of support in the heartrehabilitationprogrammes and the participants who had suffered an myocardial infarction felt that there was a need of information regarding their diagnoses and the after care. The nurse’s role is to mitigate suffering. It’s important that the nurse implies a holistic vision and observes the whole patients situation and not only the medical diagnose.</p>

<p>Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd.</p> / <p>Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.</p>

Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Reaktioner, förändringar i livet, bemötande och trygghet i eftervården,vilka presenteras i resultatet. Slutsats: det sociala nätverkets betydelse, Resultatet visade att de som insjuknat i hjärtinfarkt mår emotionellt dåligt efter utskrivning till hemmet. Det visade även att det finns brister i hjärtrehabiliteringsprogrammen och att personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att den information de får om sin diagnos och om eftervården är bristfällig. Sjuksköterskans roll är att lindra lidande. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har ett holistiskt synsätt och uppmärksammar patientens hela situation och inte bara den medicinska diagnosen. / Background: Today myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden. When the heart is affected by a heart attack people experience a threat against life and against everything that feels important to be able to do in life. Such experience is emotionally charged, which in turn affects both the patient and his family for a long time. Aim: The aim of this study was to describe emotional experiences in persons who had been in hospital care because of a myocardial infarction. Method: A literature review has been made, where a scientific article on the subject has been analyzed and the result presented as four categories. Results: The four categories are: reactions, changes in life, treatment and safetywitch is presented in the result. in aftercare, the meaning of the social network, Conclusion: The results show that the persons who had suffered a myocardial infarction felt emotionally ill after coming home from the hospital. There where also a lack of support in the heartrehabilitationprogrammes and the participants who had suffered an myocardial infarction felt that there was a need of information regarding their diagnoses and the after care. The nurse’s role is to mitigate suffering. It’s important that the nurse implies a holistic vision and observes the whole patients situation and not only the medical diagnose.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling. Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta. Dialysberoendet påverkade relationen till närstående. Betydelsen av delaktighet i behandlingsbeslut, planering och genomförande beskrevs som en känsla av självständighet och ökad egenkontroll. Möjlighet till njurtransplantation sågs som ett hopp. Slutsats: De hälsovinster som de dialysberoende patienterna beskrev genom möjlighet till delaktighet och självständighet, ansågs medverka till ökad livskvalitet – i väntan på hoppet om njurtransplantation.