Bakgrund: Sömnapné är en vanlig men underdiagnostiserad sjukdom och kännetecknas av upprepade andningsuppehåll under sömnen. Tillståndet förekommer ofta i samvariation med hjärtsjukdom och är ett ökande hälsoproblem. Patienter med hjärtsjukdom finns på alla vårdnivåer inom hälso- och sjukvården varför det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om sömnapné och dess inverkan. Sömnproblematik har beskrivits som en kunskapslucka för sjuksköterskor. Syftet var att beskriva vuxnas erfarenhet av sömnapné och dess inverkan på dagligt liv vid samtidig hjärtsjukdom. Metod som valdes var en litteraturöversikt. Artikelsökningen genomfördes i PubMed samt Cinahl. Arton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ samt kvantitativ ansats inkluderades och analyserades med integrerad analys.  Resultatet av litteraturöversikten visade på tre huvudkategorier: Påverkan på vardagen, Påverkan på den psykiska hälsan och Påverkan av otillräcklig kunskap. Det framkom tydligt en negativ påverkan på det dagliga livet främst genom den överdrivna dagsömnigheten. Den störda sömnen påverkade den fysiska, psykiska och sociala funktionen vilket gav en nedsatt livskvalité. Humöret påverkades och depression var vanligt förekommande. Behandling med Continuous Positive Airway Pressure [CPAP] innebar ofta att livskvalitén påverkades positivt. Slutsatsen: Litteraturöversikten visade att vuxna med sömnapné och hjärtsjukdom kunde få en sämre psykisk och fysisk hälsa vilket påverkade det dagliga livet ur flera aspekter.Överdriven sömnighet under dagtid var det mest framträdande symtomet vilket var kopplat till både nedsatt livskvalitet och depression. Resultatet visade att patienterna var omedvetna och hade otillräcklig kunskap kring att deras symtom kunde bero på sömnapné. Det framkom att sömnapné är en mångfasetterad sjukdom som kunde innebära ett lidande för patienten.Ökad kunskap hos sjuksköterskan kan bidra till upptäckt av sömnrelaterade problem hos patienter med hjärtsjukdom. / Background: Sleep apnea is a common but underdiagnosed disease that is characterised by repeated pauses in breathing during sleep. The condition often occurs in association with heart disease and is a growing health problem. Patients with heart disease are present at all levels of care in health care, which is why it is important that the nurse has knowledge of sleep apnea and its effects. Sleep problems have been described as a knowledge gap for nurses.The aim was to describe adults' experience with sleep apnea and its impact on daily life in concomitant heart disease. The method chosen was a literature review. The article search was conducted in PubMed and Cinahl. Eighteen scientific articles of both qualitative and quantitative approach were included and analysed with integrated analysis.The results of the literature review showed three main categories: Impact on everyday life, Impact on mental health and Impact on insufficient knowledge. There was a clear negative impact on daily life, mainly through excessive daytime sleepiness. The disturbed sleepaffected the physical, mental and social function, which resulted in a reduced quality of life. Mood was affected and depression was commonly. Treatment with Continuous Positive Airway Pressure [CPAP] often meant that the quality of life was positively affected. Conclusion: The literature review showed that adults with sleep apnea and heart disease could have poorer mental and physical health, which affected daily life from several aspects. Excessive daytime sleepiness was the most prominent symptom, which was linked to both reduced quality of life and depression. The results showed that the patients were unconscious and had insufficient knowledge that their symptoms could be due to sleep apnea. It turned out that sleep apnea is a multifaceted disease that could cause suffering for the patient. Increased knowledge of the nurse can contribute to the detection of sleep-related problems in patients with heart disease.

Bakgrund: HIV räknas idag som en kronisk sjukdom, som för personen som lever med det innebär en livslång läkemedelsbehandling. Dagens läkemedelsbehandling innebär en liten risk att föra smittan vidare om den är välinställd. Trots detta är HIV ett tabubelagt ämne, där stigmatisering mot dessa personer förekommer i deras dagliga liv. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer som lever med HIV upplever stigmatisering i sitt dagliga liv.Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studierna som användes är hämtade ifrån databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Utifrån litteratursökningen valdes artiklar ut som sedan kvalitetsgranskades. De studier som gick igenom granskningen analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Tre teman identifierades i studierna. Det första temat var Leva med en hemlighet, där problematiken angående avslöjande av sin diagnos framgick. Det andra temat var Bemötande inom sjukvården, där det framgick hur personer med HIV beskrev sin upplevelse av tillit och bemötande i sjukvården. Det tredje temat var Relationer, som tar upp de olika relationer som man har i ett dagligt liv. Konklusion: Stigmatisering i det dagliga livet är något som genomgående i studierna upplevdes av personer som lever med HIV. Att bibehålla kontroll över sin diagnos och hur och när denna ska avslöjas var av största vikt. Skammen och skulden över diagnosen påverkade personerna som lever med HIV negativt då det skapades ett självstigma relaterat till deras egna förutfattade meningar. Personer som lever med HIV hade frekvent upplevt stigmatisering inom hälso- och sjukvård vilket skapade brist på tillit och förtroende till sjukvårdspersonal. För att undvika stigmatisering i olika kontexter finns det ett tydligt behov av kunskapsutveckling både på samhällsnivå och inom hälso- och sjukvård. / Background: Today, HIV is considered a chronic disease, which for the person living with it means lifelong drug treatment. Current drug treatment involves a small risk of transmitting the infection if treatment is well-tuned. Despite this, HIV is a taboo subject, and stigmatization against those affected is common. Aim: The aim was to investigate how individuals living with HIV experience stigmatization in their daily life. Method: The method was a literature search with a qualitative approach. The studies used where from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The quality of the studies was evaluated through a qualitatively review. The final studies were then analysed through a content analysis. Results: Three themes were identified from the studies. The first theme was “Living with a secret”, where the problem of disclosure of their diagnosis emerged. The second theme was “Treatment in the healthcare sector”, in which individuals with HIV described their experience of trust and conduct within the health care system. The third theme was “Relationships”, which highlighted the various relationships occurring in daily life. Conclusion: Throughout the studies, stigmatization in daily life was experiences by individuals living with HIV. Maintaining control over their diagnosis and how and when this was revealed was of the utmost importance. Shame and guilt over the diagnosis affected individuals negatively, creating a self-stigma related to their own preconceived opinions. Individuals living with HIV had frequently experienced stigmatization in the healthcare system, which created a lack of trust and confidence in healthcare professionals. In order to avoid stigmatization in different contexts, there is a clear need for improved knowledge both at the community level and within the health care sector.

Bakgrund: I Sverige rapporterades 11 005 fall av plötsligt hjärtstopp under åren 2008–2010. Att drabbas av hjärtstopp och överleva kan på olika sätt påverka personens upplevelse av det fortsatta livet. Teoretisk referensram som valts ut är Cullbergs kristeori.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser av livskvalitet i det dagliga livet efter hjärtstopp. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Induktiv ansats har tillämpats. Resultat: Resultatet i litteraturöversikten bestod av två huvudteman: “Att leva ett förändrat liv” och ”En andra chans”. Resultatet visade att den första tiden efter hemkomst var mest sårbar. Det var viktigt med stöd från både närstående och sjukvården för att kunna få en bra återhämtning. Det var vanligt med fysiska, känslomässiga och kognitiva förändringar främst under den närmsta tiden efter hjärtstopp. Slutsats: Att drabbas av hjärtstopp medför behov av stöd och tydlig information om hur livet påverkas från sjukvårdspersonal. Om sjukvården följer upp detta förbättras personernas upplevelser av livet efter hjärtstopp. / Background: In Sweden, 11 005 cases of sudden cardiac arrest were reported in the years 2008-2010. Being affected by cardiac arrest and survival can in various ways affect the people’s experience of the future life. The theoretical reference chosen is Cullberg’s crisis theory. Aim: To describe peoples experiences of quality of life in daily life after cardiac arrest.  Method: Qualitative literature review of ten peer-reviewed articles. Inductive approach was used. Result: The results in the literature review consisted of two main themes: ”To live a changed life” and ”A second chance”. The results showed that the first time after returning home was described as most vulnerable. It was important with support from both close relatives and the health care in order to have a good recovery. Physical, emotional and cognitive changes were common, especially in the near future after cardiac arrest. Conclusion: Cardiac arrest involves the need for support and clear information about how life is affected by healthcare professionals. If the healthcare system follows this up, people's experiences of life after cardiac arrest are improved.

Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är Stafylokocker aureus som är resistenta mot flera antibiotika. Meticillinresistenta Stafylokocker aureus samt infektioner associerade till det är ett välkänt internationellt problem och delas in i vårdförvärvad och samhällsförvärvad. Vårdförvärvade Meticillinresistenta Stafylokocker aureus är de som sprids på sjukhus, medan den sistnämnda sprids ute i samhället. Individer kan bli koloniserade med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus utan att ha symtom och det kan spridas genom luftburen, direkt och indirekt smitta. Den dominerande spridningen sker mellan hälso- och sjukvårdspersonalens händer till patienten. Det som i första hand bör göras av all hälso- sjukvårdspersonal för att minska spridningen är att tillämpa de basala hygienrutinerna. Patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus isoleras när de är inneliggande på sjukhus. Det finns inga globala riktlinjer gällande bekämpningen av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Riktlinjer utvecklas i olika länder baserade på det specifika landets situation samt sjukvårdsekonomi. Stigmatisering av patienter med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus kan ske under olika former, exempelvis läkarundersökningar. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus i det dagliga livet. Metoden som valdes för att besvara syftet var en litteraturbaserad studie som innebar kritisk granskning av vetenskapliga originalartiklar. Datainsamlingen genomfördes under april månad år 2011 genom databassökningar i PubMed samt via manuella sökningar. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga original artiklar som sammanställdes och presenterades i en matris samt klassificerades och värderades. Resultatet påvisade att upplevelsen kring besked av diagnos var chockerande, likgiltigt samt patienterna upplevde en känsla av orenhet. Upplevelsen av behov av kunskap och information angående Meticillinresistenta Stafylokocker aureus varierade, patienter upplevde att det fanns brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen. I det dagliga livet kunde Meticillinresistenta Stafylokocker aureus påverka möjligheten att få arbete samt tillfällen att utöva fritidsaktiviteter. Flera upplevde en känsla av stigmatisering, oro, ångest, ilska samt depression och bärarkort upplevdes påtvingat. Patienterna upplevde även att de blev behandlade olika inom hälso- och sjukvården på grund av bärarskap av Meticillinresistenta Stafylokocker aureus. Vid behov av vård beskrevs isolering som både positivt och negativt. Det upplevdes att hälso- och sjukvårdspersonalen inte alltid följde gällande hygienrutiner. Patienter var rädda att smitta andra med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus och flera var extra noggranna med sin hygien, en del var dessutom rädda över att bli utstötta. Slutsatsen blev att patienter upplever att Meticillinresistenta Stafylokocker aureus oftast påverkar hela livssituationen. Först med starka känslor vid besked kring diagnos därefter upplevelsen av att inte få tillräcklig information kring smittspridning samt eventuell behandling från hälso- och sjukvårdspersonal. Patienter upplever en brist på kunskap hos hälso- och sjukvårdspersonalen samt att de med Meticillinresistenta Stafylokocker aureus beskriver en rädsla över att smitta andra.

SAMMANFATTNING Bakgrund Fibromyalgi är en sjukdom som kännetecknas av trötthet och diffus långvarig smärta. Det är en sjukdom som tidigare haft många fördomar vilket har lett till att denna patientgrupp ofta bemöts med misstro och oförståelse av både hälso- och sjukvårdspersonalen samt omgiv- ningen. Det är en sjukdom utan botemedel och som är svår att behandla. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med Fibromyalgi upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonalen och hur de hanterar långvarig smärta. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie valdes för att besvara studiens syfte. Elva stycken personer med Fibromyalgi deltog i studien. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarnas upplevelser sammanfattades i tre kategorier med sex stycken underkategorier. De tre kategorierna som framkom var: att bemötas som patient med långvarig smärta, hur lång- varig smärta påverkar det dagliga livet och strategier för hantering av långvarig smärta för personer med Fibromyalgi. Underkategorierna innehåller: vårdpersonalens bemötande, påver- kan på det sociala livet, smärtans inverkan på arbetslivet och hushållssysslor, fysisk aktivitet och planeringens betydelse för hantering av långvarig smärta och sjukvården och läkemedels- behandlingens inverkan på smärthantering. Slutsats Personer med långvarig smärta och Fibromyalgi upplever ett bristande bemötande från hälso- och sjukvården. De bemöts ofta med misstro och oförståelse både från omgivningen och av hälso- och sjukvårdspersonal. Smärtan och tröttheten har en stor påverkan på dagliga livet. För att hantera den långvariga smärtan används olika strategier såsom fysisk aktivitet, läke- medelsbehandling men framförallt är planering i det dagliga livet viktigt.

Bakgrund: ALS är en sällsynt progressiv sjukdom som drabbar cirka 200 personer i Sverige årligen. Att drabbas av ALS påverkar personens dagliga liv samt deras närståendes. Personen som insjuknar behöver komplex vård med ett palliativt fokus. Det ställer höga krav på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens för att möta de behov personen och närstående ställs inför. Genom ett respektfullt bemötande där personens integritet bevaras kan hälso- och sjukvårdspersonalen bidra till en meningsfull vardag. Syfte: Att beskriva hur inre och yttre resurser påverkar dagligt liv för en person med ALS. Metod: En allmän litteraturöversikt med en deduktiv ansats tillämpades. Artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL. Samtliga 15 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Två huvudkategorier med respektive underrubriker påvisades under analysprocessen. Sjukdomens påverkan i det dagliga livet; existentiell ångest, strategier för upplevelse av meningsfullhet och upplevelser av begränsningar i dagligt liv. Omgivningens påverkan vid ALS; närståendes betydelse och bristfälliga resurser från hälso- och sjukvård. Slutsats: Sjukdomen medförde begränsningar i det dagliga livet främst i form av fysiska nedsättningar på personernas kommunikativa förmåga och rörelseförmåga. Begränsningarna medförde svårigheter att finna en meningsfull tillvaro i det dagliga livet. Trots det upplevde personerna att de genom tillgång till yttre resurser som vänner och familj och inre resurser som att utveckla olika strategier som att vara positiv och närvarande i nuet, var resurser av betydelse för att uppleva en meningsfull tillvaro.

Bakgrund: Antalet personer drabbade av glaukom ökar och därför är kunskap om hur det är att leva med en kronisk progressiv ögonsjukdom, såsom glaukom, av stor betydelse för att stödja individen på bästa sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa personers upplevelse av att leva med glaukom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats genomfördes med analys av vetenskapliga studier varav elva vetenskapliga artiklar som besvarade syftet inkluderades i resultatet. Resultat: Analysen av artikresultatetlarna utmynnade i tre huvudkategorier; Begränsningar i vardagen, Känslomässiga upplevelser och Behandlingsrelaterade upplevelser. Slutsats: Personer med glaukom upplevde flera utmaningar med sin glaukomsjukdom. Några av de mer utmanande begränsningarna var att inte längre kunna köra bil, läsa eller röra sig ute i samhället som tidigare. Detta bidrog till upplevelsen av förlorad självständighet, vilket ledde till ett beroende av närstående. Ovissheten och oron över att bli blind samt försämring av sitt tillstånd var överhängande och kunde ge psykiska konsekvenser såsom depression och social isolering. Dessa upplevelser är av vikt för ögonsjuksköterskans att ha kunskap om för att på bästa sätt kunna vidta relevanta omvårdnadsåtgärder till personer som har sjukdomen glaukom. / Background: Glaucoma is a chronic illness, which progressively causes loss of vision. As the prevalence of glaucoma is increasing, there is a need to better understand people’s experiences living with this disease. Aim: The aim of this study was to describe people’s experiences living with glaucoma. Method: A systematic literature review of qualitative research was performed where eleven scientific articles were included in the study. Results: Analyses of the included articles resulted in three major head themes: Limitations in everyday life, Emotion-related experiences, and Treatment-related experiences. Conclusions: People living with glaucoma experience several challenges because of their disease. Some of the more challenging limits were not being able to drive, read or move freely in society. Therefore, they experienced a loss of independence and became more dependent on relatives. In addition, anxiety to become blind could generate psychological consequences, such as depression and social isolation. These experiences are central for the ophthalmic nurse to have the knowledge to be able to provide the best nursing care for people with glaucoma.

The study describes how to support quality of life for adults with DS using Carnevali´s model of nursing care, daily living and functional health. / Studien beskriver hur sjuksköterskan kan hjälpa vuxna med DS att uppnå livskvalitet enligt Carnevalis modell Dagligt liv - Funktionellt hälsotillstånd.

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg. Litteraturstudien grundar sig på 14 stycken vetenskapliga artiklar och som teoretisk referensram har Carnevalis Dagligt liv  Funktionellt Hälsotillstånd -modell använts. Resultatet visade att patienter med hjärtsvikt upplever fysiska begränsningar på grund av fatigue, energibrist, dyspné och sömnbesvär. Sjukdomen påverkade också nutritionen och det psykosociala hos dessa patienter. Det påvisades i resultatet att en brist på kunskap hos en del patienter med hjärtsvikt förekom. En viktig uppgift för sjuksköterskan var att bedöma och observera fysiska och psykosociala faktorer hos patienten. Även att lindra symtom och att informera patienter om hjärtsvikt ingick i sjuksköterskans omvårdnad. / It is estimated that around 200 000 people in Sweden suffer from heart failure. It is of the utmost importance to gain an understanding of heart failure from an overall perspective as the illness affects each individual in many different ways. The purpose of the study was to examine how living with heart failure affects the daily life of the patients. The focus was also laid on how nurses performed their care based on these experiences. The research process was inspired by Goodman’s seven steps. The literature study is based on 14 scientific articles. We have used, as a theoretical frame of reference Carnevalis Daily life Functional health condition – model. The result shows that patients with heart failure experience physical limitations due to fatigue, lack of energy, dyspné and sleep deficiency. The illness also affects nutrition and the psychosocial state of the patients. The result of the study also shows a lack of knowledge amongst some patients with heart failure exists. An important task for nurses was to assess and observe physical and psychosocial factors amongst patients. Relieving symptoms and informing patients about heart failure was also included in nurses´ care.

Bakgrund: Amputation innebär att en kroppsdel eller en del av ett organ kirurgiskt avlägsnas. I Sverige utförs årligen cirka 3500 amputationer. De vanligaste orsakerna är kärlsjukdom, trauma, tumörer eller utvecklingsrubbning.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med amputerade extremiteter upplever sitt dagliga liv.Metod: En litteraturstudie som består av tio vetenskapliga artiklar. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMED och PsycINFO. Kvalitetsbedömning genomfördes med en granskningsmall för kvalitativa artiklar.Resultat: De amputerade upplevde förlorad självständighet och negativ förändring i deras kroppsbild. De upplevde svårigheter i att anpassa sig till dagliga och fritids aktiviteter. Faktorer som påverkar det dagliga livet efter en amputation var protes, socialt stöd och copingstrategier. / Background: Amputation means that part of a body or part of an organ is surgically removed. In Sweden, 3500 amputations are performed annually as a result of vascular disease, trauma, tumors or congenital disorders.Aim: The purpose of this literature review was to highlight how people with amputated extremity experience their daily life.Method: A literature review consisting of ten scientific articles. The literature searches were conducted through the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. The quality assessment was performed by using a protocol for qualitative articles.Result: The amputees experienced loss of independence and negative change in their body image. They experienced difficulties in adjusting to daily and leisure activities. Factors influencing their daily life after the amputation were prosthesis, social support and coping strategies.