Backgrund: Staphylococcus aureus förmåga till resistensutveckling mot antibiotika utgör ett globalt problem, samtidigt är andelen patienter med MRSA i Sverige relativt få i jämförelse mot andra länder i Europa och världen. Tidigare forskning har visat att sjukvårdspersonal som vårdar patienter med MRSA beskrivit att de varit obekväma i mötet med dessa patienter. Det har även framkommit att sjukvårdspersonal uppvisat brister i tillämpandet av gällande riktlinjer och rutiner i vården av patienter med MRSA. Syfte: Syftet var att undersöka individers upplevelser av att vara bärare av MRSA. Metod: Arbetet har utformats inom ramar för en litteraturöversikt. Tio artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat hämtade från databasen CINAHL Plus with Full Text. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom att individer med MRSA upplevde att bemötandet från vårdpersonal varit ovärdigt samt att vårdpersonal uppvisat ett avståndstagande i kontakten med individerna.  Individer med MRSA kände sig ovälkomna och oönskade inom sjukvården. Vidare framkom att individer med MRSA förknippade sitt bärarskap med negativa känslor. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt relaterades till annan vetenskaplig litteratur. Individer smittade med MRSA bör kunna för­vänta sig ett respektfullt bemötande samt att sjukvården ska vara en plats fri från fördomar gentemot smittan. Sjuksköterskan ska se till det friska hos individen, vilket innebär att individer med MRSA i be­mötandet från vårdpersonal inte ska likställas med sin diagnos. / Background: Staphylococcus aureus ability to develop a resistance towards antibiotics constitutes a global issue. The numbers of individuals suffering from MRSA in Sweden are relatively few in comparison to other European countries or even the world. Previous research has shown that caregivers describe a feeling of being uncomfortable in the contact with patients carrying MRSA and experienced insufficiency regarding usage of routines and guidelines. Aim: The aim was to investigate the experiences of being a MRSA carrier. Method: The work has been developed within the framework of a literature overview. Ten articles were included in the literature overview results, all of which were retrieved from the CINAHL database Plus with Full Text. Results: In the literature overview it was shown that individuals struggling with MRSA had experienced undignified treatment from health care providers, and those caregivers, at times, had demonstrated unwillingness towards any contact with the individuals. Individuals with MRSA also felt unwelcome and unwanted by healthcare providers. It was also found that individuals with MRSA carrier status associated their illness with negative emotions. Discussions: The results were discussed on the basis Travelbees human-to-human theory of interpersonal relationships and in relation to other scientific literature. Healthcare should be a place free from violations and all individuals infected with MRSA should be able to expect a respectful treatment and that healthcare should be a place free from prejudices. The nurse should focus on the healthy parts of the individual, which means that an individual with MRSA is not to be equated with the diagnosis in their contact with healthcare providers.

No description available.

Syftet var att utvärdera instrumentet Min Förmåga genom att undersöka 1) interbedömarreliabilitet och 2) konvergent validitet. Min Förmåga utarbetades för att möjliggöra enklare bedömningar av Aktiviteter i Dagligt Liv (ADL) på inneliggande patienter i psykiatrin. Delarna i instrumentet som undersöktes innehåller fasta svarsalternativ och motiveringar i fritext. Deltagarna var 36 patienter med psykossjukdomar. Varje patient bedömdes först av två olika skötare med Min Förmåga och därefter med de liknande instrumenten Functional Independence Measure (FIM) och Global Assessment of Functioning (GAF). De fasta svarsalternativen analyserades med Cohens kappa för interbedömarreliabilitet och överensstämmelsen av motiveringarna analyserades kvalitativt. För konvergent validitet undersöktes korrelationen mellan Min Förmåga och FIM och GAF med Spearmans r. Resultatet visade hög interbedömarreliabilitet och hög konvergent validitet för de fasta svarsalternativen, samt hög grad av överensstämmelse mellan motiveringarna i fritext. En möjlig orsak till den höga interbedömarreliabiliteten kan vara att det endast fanns två fasta svarsalternativ, vilket tidigare forskning har visat kan leda till en överskattning av interbedömarreliabiliteten. Att FIM och GAF liknade Min Förmåga och administrerades under samma tidsperiod kan vara en orsak till den höga konvergenta validiteten. Då detta var en preliminär undersökning och antalet deltagare var bristfälligt bör fler utvärderingar av Min Förmåga göras i framtiden.

No description available.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom i Sverige och antalet drabbade ökar. Vid diabetes typ 2 utgör egenvård en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. Om behandlingen följs dåligt kan risken för framtida komplikationer öka. Tidigare forskning visar att både anhöriga och sjuksköterskor har bristande kunskap om sjukdomen samt hur de kan stödja patienten. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: Detta examensarbete är utformat som en systematisk litteraturstudie och innefattar analys av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: Dataanalysen resulterade i två teman. Det första temat var att uppleva svårigheter i vardagen och det mynnade ut i tre subteman; rädsla och oro, svårigheter med egenvården och bristfälligt bemötande. Det andra temat var att återfå stabilitet i vardagen som mynnade ut i tre subteman; att förstå sin sjukdom, stöd och gemenskap och en förändrad livsstil. Slutsats: Patienter som lever med diabetes typ 2 har både positiva och negativa upplevelser av att leva med sjukdomen. Anhöriga och sjukvårdspersonal upplevdes vara den främsta källan för att få stöd. För att kunna ge bra stöd krävs kunskap om vad det innebär att leva med sjukdomen.

Abstrakt Många personer lever med tillfällig eller kronisk stomi och i Sverige finns ungefär 43000 personer med stomi i någon form. Att få en stomi innebär en stor livsförändring och de drabbade bär på en mängd upplevelser och erfarenheter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av hur stomi påverkar personer i det dagliga livet. 10 vetenskapliga studier analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Skiftande aspekter gällande upplevelser av att leva med stomi framkom och analysen resulterade i sju slutgiltiga kategorier: Att känna sårbarhet i den intima relationen, att det sociala stödet blir en bärande konstruktion, att vilja bemästra det förändrade livet, att känna att hanterbarheten ökar genom information och stöd, att kroppen är oberäknelig och skapar hinder i vardagen, att den förändrade kroppen hotar självet, samt att känna oro inför att berätta att man har en stomi. Litteraturstudiens resultat visade att stomin påverkade synen på kroppen och ledde till en förändrad självbild som i sin tur påverkade det sexuella livet och livskvaliteten. Svårigheter sågs i anpassning till det nya livet och socialt stöd visade sig vara betydande i processen. Att självständigt utföra sin stomivård ansågs vara en bra copingstrategi som stärkte självförtroendet och bevarade autonomin. Splittrade känslor rådde kring huruvida personer ville berätta om sin stomi eller inte. Sjuksköterskan visade sig ha en nyckelroll gällande anpassning, främst via information och stöd.

Bakgrund: De som lever med diabetes typ 1 har en lägre hälsorelaterad livskvalité. Varje år dör ca 1,6 miljoner människor av diabetes och i Sverige insjuknar cirka 400 vuxna i diabetes typ 1 varje år. De som lever med diabetes typ 1 har en lägre hälsorelaterad livskvalité jämfört med den allmänna befolkningen. Om sjukvårdspersonal blir bättre på att bekräfta psykiska besvär som är relaterade till diabetes ökar det möjligheten för en bättre vård för dessa patienterna. Det är därför av stor vikt att sjukvårdspersonal förstår vikten av att fokusera på patienternas upplevelser, önskemål och behov i deras vardagliga liv. Syfte: Syftet är att belysa vuxna personers upplevelse av att leva med diabetes typ 1 och hur det påverkar deras dagliga liv. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 12 vetenskapliga artiklar från Cinahl och Pubmed. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans analysmetod. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier och fyra underkategorier. Personerna med diabetes typ 1 upplevde att sjukdomen tog mycket energi, var en stor belastning, slitsamt och kämpigt. Rädslan för komplikationer gjorde dem ångestfyllda och oroade för framtiden och den dagliga hanteringen av sjukdomen upplevdes vara begränsande i dagliga aktiviteter. Det uttrycktes också att omgivningen och sociala aspekter hade en viss påverkan på hanteringen av sjukdomen och att det var frustrerande att alltid behöva förklara sig i samband med sin diabetes. Personerna upplevde även att sjukvården inte hade rätt fokus då de fokuserade mer på siffror än på deras känslomässiga mående.   Slutsats: Personer som lever med diabetes typ 1 lever med ett visst lidande och sjukdomen påverkar deras vardag. Det är av stor vikt att sjukvården har ett personcentrerat förhållningssätt och har förståelse för patienternas personliga upplevelse. Detta för att forma en bra vård för dessa patienter och ge dem förutsättningar för att leva ett så bra liv som möjligt.

Sjukdomen multipel skleros (MS) har en stor påverkan på personens dagliga liv. Sjukdomen påverkar såväl familjelivet och aktiviteter som arbetsförmågan hos dessa personer.  Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med MS. En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes som vid analys av materialet resulterade i två kategorier med två underkategorier till respektive kategori. Rädsla inför framtiden som beskriver den osäkerhet och rädsla som sjukdomen medför samt kategorin sjukdomen styr mitt liv som beskriver hur sjukdomen tar över och förändrar personernas liv och livssituation. Dessa fynd indikerar att det är en utmaning att leva med MS och att vårdpersonalen som möter dessa personer behöver ha en förståelse för de såväl fysiska som psykiska besvär personer med MS lever med. / Multiple sclerosis (MS) has a major impact on the person's daily life. MS affects family life and activities as the ability to work as well. The purpose was to describe people's experience of living with MS. A qualitative literature review was performed and the analysis of the material resulted in two categories and four subcategories. Fear of the future that describes the uncertainty and the fear that the disease causes, and the category The disease controls my life describing how the disease takes over and change their lives and their life situation. These findings indicate that it is a challenge to live with MS and that healthcare professionals who meet these people need an understanding of the physical and mental health problems persons with MS are living with.

Bakgrund: Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Symtomen varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbas. De mest förekommande kännetecknen är domningar, känselbortfall, otydligt tal, förvirring, nedsatt mimik och ansiktsrörelser, sänkt medvetandegrad. Omfånget på skador och temporära samt permanenta komplikationer beror på hur snabbt behandlingen sätts in. Rehabiliteringsprocessen varierar från person till person. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med stroke. Utifrån den metodologiska aspekten studerades de utvalda artiklarnas urvalsgrupper. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie med nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys gjordes med rubriker, underrubriker samt färgkodning för att komma fram till resultatdelen. De sökdatabaser som användes var Cinahl och PubMed, som hittades via Gävle Högskola. Huvudresultat: Stroke innefattar både negativa och positiva erfarenheter. Det framkom tre huvudkategorier av upplevelser kopplat till stroke, Från oberoende till beroende, Förändrat socialt liv samt Stöd från omgivningen. Såväl yrkeslivet som samlivet påverkas av diagnosen. Strokedrabbade personer upplever en förändrad identitet, ätsvårigheter, känsla av att vara en belastning för familjen samt anhöriga. En del personer upplever starkare och djupare relationer med sina närstående. Strokedrabbade personer använder sig av stärkande eller nedbrytande hanteringsstrategier för att acceptera sin nya livssituation. Slutsats: Det är vanligt att personer som har drabbats av stroke får kroppsliga, psykiska och sociala komplikationer. Diagnosen innebär förändringar på alla livsplan. Familjen och anhöriga har en essentiell roll i återhämtningsfasen. Sjuksköterskan behöver ge personcentrerad vård för att förbättra den strokedrabbade personens upplevelser av att leva med stroke. Sjuksköterskan kan också stärka personens positiva upplevelser av den nya livssituationen, genom förståelse och insikt i hur det är att leva med stroke. Den strokedrabbade personens autonomi stärks eller försämras utifrån sjuksköterskans kommunikations- och samarbetsförmåga. Den strokedrabbade personen behöver stöd, information samt få vetskap om de livsförändringar som sker från akutfasen till den tillfälliga eller det livslånga rehabiliteringsförloppet. Sjuksköterskans bemötande och vårdarbete har en avgörande roll för hur personers upplevelser av att leva med stroke. / Background: Stroke is the third most common cause of death in Sweden. Symptoms vary depending on the part of the brain that is affected. The most common signs are numbness, numbness, unclear speech, confusion, reduced mimics and facial movements, lowered consciousness, the range of injuries and temporary and permanent complications depends on how fast the treatment is introduced. The rehabilitation process varies from person to person. Aim: The purpose of the literature study was to describe people's experiences of living with stroke. The purpose of the method was to study which selection groups in the selected articles. Method: This is a descriptive literature study with nine qualitative scientific articles. A content analysis was done with headings, subheadings and color coding to arrive at the result. The search databases used were Cinahl and PubMed, found via Gävle University. Results: There were three main categories of stroke-related experiences, Ranging from independent to dependent lives, A changing social life, and The importance of support from the environment. Occupational and cohabitation is affected by the diagnosis. Stroke victims experience a changed identity, eating disorders, feeling of being a burden on the family and relatives. Stroke includes both negative and positive experiences. Some people experience stronger and deeper relationships with their close relatives. Stroke victims use reinforcing or degrading management strategies to accept their new life situation. Conclusion: It is common for people who suffer from stroke to get bodily, mental and social complications. The diagnosis involves changes on all levels of life. The family and ancestors have an essential role in the recovery phase. The nurse needs to provide personalized care to improve the stroke-affected person's experiences of living with stroke. The nurse may also strengthen the person's positive experiences of the new life-style, through understanding and insight into how it is to live with stroke. The stroke person's autonomy is strengthened or deteriorated based on the nurse's communication and collaborative ability. The stroke-infected person needs support, information and knowledge of the changes in life from the emergency phase to the temporary or life-long rehabilitation process. Nursing care and care work have a decisive role in how people experience a living with stroke.

Bakgrund: Fetma är ett hot mot folkhälsan och har ökat snabbt de senaste årtiondena. I Sverige utförs många operationer mot fetma vilket kan minska sjukdomsföljder samt ge en förbättrad livskvalitet. Det finns olika typer av överviktskirurgi där gastric bypassoperationen är den vanligaste. Hälsa är sammankopplat med självuppfattning vilket är av betydelse för de personer som väljer att genomgå en operation. Egenvård används för att bibehålla hälsa i det dagliga livet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av dagligt liv efter en gastric bypassoperation. Metod: Den metod som användes var narrativ analys av sex bloggar skrivna av kvinnor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; anpassa till en ny vardag, svårigheter att leva ett normalt liv och medaktör i den fortsatta planeringen med sju underkategorier. Slutsats: Studiens resultat har genererat information som med fördel kan användas för att förstå hur personer som genomgått en gastric bypassoperation erfar det dagliga livet. Denna kunskap kan hjälpa sjuksköterskor till att få en djupare förståelse för dessa personer, kunna tillämpa patientcentrerad vård och därmed bedriva en god omvårdnad. / Background: Obesity is a threat against public health and has grown rapidly the last decades. Many surgeries against obesity are done in Sweden which may reduce disease outcomes as well as providing an improved quality of life. There are different types of obesity surgery where gastric bypass is the most common. Health is connected to self-perception which is important for those who choose to undergo surgery. Self-treatment are used to maintain health in daily life. Objective: The aim of this study was to describe people´s experiences of everyday life after a gastric bypass surgery. Method: The method used was a narrative analysis of six blogs written by women. Result: Three categories emerged from the analysis; adjust to a new daily life, difficulties to live a normal life and co-actors in the continued planning with seven subcategories. Conclusion: The study’s results have generated information that can be advantageously used to understand how people who have undergone a gastric bypass surgery experiencing daily life. This knowledge can help nurses to get a deeper understanding of these people, be able to apply patient-centered care and therefore operate good care.